Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande tillstånd som ger symtom som andfåddhet, trötthet och hjärtklappningar. Hjärtsvikt kan orsakas av flera olika anledningar där ischemisk hjärtsjukdom och hypertoni är vanligast förekommande. För att ange graden av hjärtsvikt används funktionsklassificering enligt New York Heart Associaton Functional Classification (NYHA I-IV). Lidande kan uppstå vid sjukdom där sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande är tre olika former. Egenvård är en viktig faktor för att vidhålla hälsa och välbefinnande.

Metoden för att dimensionera stålpelare med avseende på böj- och böjvridknäckning enligt Eurokod 3 är omständlig och tidskrävande. Syftet med arbetet var att skapa beräkningshjälpmedel som underlättar dimensionering för hand enligt Eurokod 3. Först studerades bakgrunden till de befintliga dimensioneringsformlerna, hur de uppkommit och varför de ser ut som de gör. Sedan kunde hjälpmedel i form av interaktionsdiagram och tabeller tas fram. Interaktionsdiagrammen visar t.ex.

Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie ta reda på om det finns några samband mellan elevers upplevda påverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda påverkansmöjlighet i samhället. Detta görs genom att besvara frågor om eleverna upplever att de kan påverka skolan respektive samhället samt om man kan se en koppling mellan dessa två och om elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig på intervjuer med gymnasieelever på högskoleförberedande program Resultaten från intervjuerna analyseras med grund i teorier om deltagardemokrati och John Deweys teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att påverka i skolan och i samhället. Dock kan man generellt säga att de som upplever att de kan påverka på sin skola också upplever att de kan påverka i samhället, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan påverka.

Syftet med min studie var att undersöka hur elever i årskurs 7 upplever att utvecklingssamtal och dess förberedelser är en del i deras lärandeprocess, om uteblivna skriftliga omdömen påverkat lärprocessen, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan elevledda jämfört med lärarledda utvecklingssamtal. Med en enkätundersökning jämfördes attityder hos elever från två olika skolor; Tätortsskolan som använde skriftliga omdömen och lärarledda utvecklingssamtal och Storstadsskolan utan skriftliga omdömen och med elevledda utvecklingssamtal. Mina resultat visar:Att större andel av eleverna som fått skriftliga omdömen anser att de fått information om hur de ligger till i de olika ämnena.Att skriftliga omdömen är mindre bra på att kommunicera till elever hur de ska göra för att utvecklas.Att en stor del av elever med lägre betyg inte förbereder sig inför elevledda utvecklingssamtal och är svåra att engagera i sin lärprocess.Att det är stor skillnad på elevledda respektive lärarledda samtal beträffande vem eleverna tycker pratar mest, men det är inga signifikanta skillnader i hur de olika typerna av samtal bidrar till elevernas lärprocess..

Vi lever i en föränderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och färre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en läroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute på förskolorna.Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tänker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll på förskolan. Syftet med arbetet är att få fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll.

Vår vilja har varit att förstå och beskriva vad terapeuter som arbetar enligt den jagstrukturerande psykoterapimetoden gör för att uppnå en god arbetsallians med sina patienter.  Målsättningen har varit att klargöra de begrepp som används. Vi har velat granska vad terapeuter sagt och jämföra deras erfarenheter med det vi tagit del av i litteraturen..

Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jämställdhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp några av studiens centrala begrepp. Därefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt påverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan använda kompensatorisk påverkan för ökad jämställdhet. Den berättar vilka mål läroplanerna och skollagen formulerar angående jämställdhet samt hur förändringar i lärares tankesätt påverkas och påverkar. Metoden som använts är narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berättelser.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att beskriva orsaker till arbetsrelaterade stressupplevelser och hur dessa kan hanteras hos sjuksköterskor inom slutenvård.En beskrivande litteraturstudie valdes för att genomföra studien. Femton vetenskapliga artiklar granskades, bearbetades och sammanställdes.Huvudresultatet av litteraturstudien visade att sjuksköterskor upplevde stress i sitt arbete och dessa upplevelser berodde på följande faktorer: otillräcklig utbildningsnivå, arbetsbelastning och tidspress, brist på resurser, fysisk belastning, tidsbrist, skiftarbete, ledning och utbrändhet.  Upplevelser av att arbeta skift ledde till stress med känslomässig utmattning och påverkade negativt sjuksköterskans privatliv. Sjuksköterskor upplevde att deras arbetsrelaterade stress beror på avsaknad av stöd från ledningen. Utbrändhetsymtom, enligt sjuksköterskor, yttrade sig i lågt arbetsengagemang, negativa känslor och missnöje. Huvudresultatet visade även att i hanteringen av arbetsrelaterad stress använde sig sjuksköterskor av följande copingstrategier: avståndstagande, självkontroll, problemlösning, positiv omvärdering samt diskussion med kollegor.

Bakgrund: Många patienter i den psykiatriska vården är föräldrar till barn under 18 år. Studier har visat att sjuksköterskorna brister i att uppmärksamma barn till psykiskt sjuka föräldrar. Det finns en brist på kunskap och utbildning gällande barns upplevelser av att ha en förälder med psykisk sjukdom. Barn har enligt hälso-och sjukvårdslagen rätt att vara delaktiga. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att ha en förälder som lider av psykisk sjukdom Metod: Artikelsökningar utfördes i PsycInfo, PubMed och Cinahl.

Läxan som arbetsmetod har skapat debatt om dess vara eller icke vara samt dess effekt på elevernas lärande. Dagens läroplan stipulerar inte något angående läxans användning samt att forskningen påvisar tvetydliga resultat angående läxans effekter. Med detta som bakgrund har det intervjuats verksamma högstadielärare utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform med syftet att undersöka tio högstadielärares uppfattningar om läxor. Resultatet visade att läxan är komplex och lärarna ser på läxan på olika vis både vad gäller definition, hur den ses i undervisningen och dess möjligheter och svårigheter. Lärarna definierar läxa som något att göra utöver ordinarie undervisningstid, hemuppgift och repetitionsuppgift.

Studien har inriktats på att undersöka skolanmälningar till Skolinspektionen och Barn-och elevombudet. Studien bygger på en kvalitativ textanalys av anmälningar och myndighetsutredningar. Det har då blivit möjligt att jämföra anmälarens bild av skolförhållandena i förhållande till huvudmannen och skolans. Dessa ställs slutligen mot myndighetens tolkanden, som kommer till uttryck i beslut och tillhörande motivering.I enskilda fall har brister och missförhållanden synliggjorts vad gäller kränkande behandling, särskilt stöd och i övriga former av brister. I studien har det även undersökts i vilken utsträckning som myndigheterna utgår från ett barnperspektiv i samband med utredning och beslut.

Kvinnor utsatta för våldtäkt är en patientgrupp som riskerar att fara illa i mötet med hälso- och sjukvården. Bristen på kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskor, så väl som vårdinrättningars brist på rutiner, skapar utrymme för sjuksköterskornas egna värderingar vilket kan medföra att kvinnan upplever en fortsatt kränkning. Studien syftade till att belysa sjuksköterskors omvårdnadsstrategier i mötet med kvinnor utsatta för våldtäkt, ett område i vilket kunskapen är begränsad. Foucaults arbeten om makt utgjorde utgångspunkt för analys och struktur av data. En hypotes formulerades; maktförhållande finns i varje relation.

Syfte: Att sammanställa vad som kunde orsaka ett aggressivt utåtagerande beteende hos patienter med demenssjukdom och vilka omvårdnadsåtgärder som fanns beskrivna för att kunna hantera det. Bakgrund: Demenssjukdom är en vanlig sjukdom inom all vård. Därmed också de symtom som är karaktäristiska för sjukdomen som till exempel aggressivitet. Fysiska begränsningar eller tvångsvård kan enligt lag användas då patienten visar ett psykotiskt utåtagerande sätt. Enbart demenssjukdom är inte tillräckligt skäl för att tvångsvårda någon. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad där fokus är att lindra sjukdom, symtom och att hjälpa patienten med dennes beteende.

Humor är en högt uppskattad form av kommunikation mellan människor, oavsett kön, kultur eller ålder. Det är en mänsklig egenskap som kännetecknas av personens förmåga att skratta åt egen räkning, förmåga att förstå och berätta skämt, vitsar och roliga historier. Det är en persons förmåga till distansering inför livets ofullkomligheter, att med glädje och nöje möta vardagen. Om humor används positivt kan den vara en stor tillgång för pedagogiskt arbete. Trots mycket diskussion om vikten av humor i pedagogisk arbete, råder stor brist på litteratur med en tydlig anknytning mellan pedagogik och humor.

Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och undersöka diskussionen om namnpublicering på nätet ur ett yttrande-/tryckfrihetsperspektiv.Metod: Studien bygger på kvalitativ metod och i min analys av artiklar och intervjuer används dialogisk textanalys. Slutsatser: Mina slutsatser visar att det finns en stor skillnad mellan journalister och juristers syn på namnpublicering. Journalisterna har en väldigt stor yrkesstolthet och vill inte se problemet ur en juridisk synvinkel, båda redaktörerna leder hela tiden tillbaka frågorna till de etiska riktlinjerna och allmänintresset. De har även en lättsam inställning till fällningar i PO och stämningar, där båda säger att det är något de räknar med. Ingen av dem vill se lagändringar och menar att systemet vi har idag är fullt tillräckligt.