I denna litteraturstudie har synen pÄ konflikthantering och speciellt elevledd konflikthantering belysts ur ett sociokulturellt perspektiv. I forskningen som undersökts belyses flera metoder som baseras pÄ peer mediation, nÄgot vars pedagogiska implikationer lyser med sin frÄnvaro i den svenska skoldebatten. Denna systematiska litteraturstudie belyser internationell forskning kring elevledd konflikhantering och diskuterar sedan detta i relation till det svenska skolsystemet. Efter nÀrmare granskning av internationell forskning kring peer mediation framkommer bÄde risker och positiva resultat. Speciellt i elevers förhÄllningssÀtt och lÄngsiktiga strategier till konflikthantering ser vi nÄgot som potentiellt kan gynnas av peer mediation..

Mötet med patienten Àr kÀrnan i all vÄrd. Enligt Watsons omvÄrdnadsteori Àr det patientens egen upplevelse av sin situation som bör vara omvÄrdnadens utgÄngspunkt. Att som vÄrdpersonal inte ha förutfattade meningar och attityder som lyser igenom Àr av stor vikt i mötet med patienten med fibromyalgi, eftersom sjukdomstillstÄndet Àr förknippat med mycket fördomar. Syftet med studien var att belysa hur patienter med fibromyalgi och deras anhöriga beskrev sina upplevelser i mötet med vÄrdpersonal. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie och analysmetod var kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.

Uppsatsens syfte Àr studera lÀrares validering och bedömning i kursen svenska som andrasprÄk pÄ grundlÀggande nivÄ pÄ olika skolor inom vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i frÄga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lÀrarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen Àr baserad pÄ principer frÄn grundad teori och metoden Àr semistrukturerade intervjuer. Sju lÀrare pÄ olika skolor och orter intervjuades.

Elevassistenten - pusselbit eller schackpjÀs? En kvalitativ studie om relationen mellan skolans organisation och behovet att anstÀlla elevassistenter.Studiens syfte har varit att undersöka hur skolan organiserar stödet elevassistans till de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd samt vilka faktorer som pÄverkar att elevassistent bedöms vara den ÄtgÀrd som ska ges till elever i behov av sÀrskilt stöd.Genom intervjuer med rektorer vilka, enligt Skollagen, fattar beslut och har det yttersta ansvaret för sin enhets inre organisation, har vi undersökt hur stödet för elever organiseras och var i organisationen elevassistenten befinner sig. GenomgÄngen av tidigare forskning visar hur antalet elevassistenter ökat i skolorna de senaste Ärtiondena och att elevassistentens uppdrag kan fÄ sÀrskiljande eller inkluderande effekter beroende pÄ hur uppdraget organiseras. GenomgÄngen belyser hur skolor alltmer ger uttryck för att stöd mer borde ges pÄ organisationsnivÄ men att de inte riktigt lyckas realisera detta i verkligheten utan att stödet ofta sÀtts in genom att pÄ olika sÀtt "ÄtgÀrda eleven". LitteraturgenomgÄngen visar ocksÄ pÄ att elevassistenter Àr en grupp med ytterst varierande utbildning.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

I detta lÀrarexamensarbete har vi undersökt lÀrares erfarenheter av narkotikaanvÀndning bland elever och hanteringen av detta. Vi har ocksÄ undersökt hur lÀrarna ser pÄ sina kunskaper och relationen mellan den egna kompetensen och möjligheten att hantera misstÀnka narkotikasituationer bland elever samt om de anser att det tillhör lÀrarens yrkesroll att hantera drogmissbruk bland elever. Undersökningen tog Àven upp om lÀrarna var medvetna om det fanns nÄgon handlingsplan mot droger pÄ skolan. Tio lÀrare i GÀllivare kommuns tÀtortsskolor i skolÄr 6-9 intervjuades. Som lÀrare följer man lÀroplanen och kursplaner för olika Àmnen samt skollagen som tar upp skolan och lÀrarens skyldighet att arbeta för varje enskild individs vÀlbefinnande.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med MRSA upplevde att bli vÄrdade samt hur de upplevde bemötandet frÄn sjukvÄrdspersonalen. Metoden: Studien var en beskrivande litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar som granskats och kvalitetsbedömts. Resultatet: Resultatet visade att patienternas kunskap om MRSA varierade. Upplevelsen av att ha fÄtt MRSA fick en stor kÀnslomÀssig pÄverkan pÄ livet och de var oroliga för framtiden. Orsaken till infektionen trodde vissa berodde pÄ dÄlig personlig hygien.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

Högre byggnader i Sverige stabiliseras vanligen med vÀggar som dimensioneras för att uppta bÄde skjuv- och tryckkraft, sÄ kallade ?Shear-Walls? eller stabiliserande vÀggar. Vid dimensionering av dessa element refererar den aktuella normen, SS-EN 1992-1-1 (EK2) till fackverksmetoden. DÄ det rÄder brist pÄ praktiskt applicerbara dimensioneringsregler för fackverksmetoden för stabiliserande vÀggar anvÀnds i dagens lÀge ofta den amerikanska betongnormen, ACI som med sitt enklare och mer praktiska tillvÀgagÄngssÀtt konkurrerar ut fackverksmetoden. Eftersom dessa hus byggs i Sverige ska Eurokoderna tillÀmpas, dÀrför Àr det intressant att veta hur stor skillnaden i bÄde armering, men Àven styvhet blir om bÄda metoderna tillÀmpas pÄ ett vÀggelement.

2006 trÀdde en ny försÀkringsavtalslag i kraft. Den nya försÀkringsavtalslagen innebar bland annat vissa förÀndringar i försÀkringstagarens upplysningsplikt. PÄ grund av de stora konsekvenser som följer av en brist i upplysningsplikten Àr det av yttersta vikt att parterna vid tecknandet av ett försÀkringsavtal vet om vad som gÀller.Denna uppsats utreder vad som utgör gÀllande rÀtt rörande upplysningsplikten vid tecknandet av företagsförsÀkringar. Uppsatsen analyserar sÄvÀl upplysningspliktens omfattning som vilka eventuella rÀttsföljder som kan bli aktuella vid ett brott mot upplysningsplikten.Upplysningsplikten kan delas in i tvÄ separata delar vad gÀller företagsförsÀkringar. Det finns dels en passiv upplysningsplikt som innebÀr att försÀkringstagaren Àr skyldig att svara pÄ frÄgor och lÀmna de upplysningar som försÀkringsgivaren begÀr om de Àr av betydelse för sÄvÀl den faktiska försÀkringsgivarens riskbedömning som för risken eller en eventuell skadas storlek.

Fibromyalgi Àr en sjukdom som till viss del omgÀrdas av misstro. Teorier om uppkomst och behandling florerar men inga sÀkra forskningsresultat finns. Misstroende attityder gentemot patienter med fibromyalgi bidrar till en brist pÄ bekrÀftelse frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens sida. Genom denna brist pÄ bekrÀftelse kan en mÀnniska som redan Àr tyngd av sina symtom kÀnna sig krÀnkt och uppleva en hopplöshet i sin sjukdomssituation. DÀrför Àr det av intresse att undersöka patienternas upplevelser av bemötandet i kontakter med hÀlso- och sjukvÄrden och pÄ sÄ sÀtt tydliggöra faktorer som skulle kunna bidra till ett mer bekrÀftande möte mellan sjukvÄrdspersonal och patient.

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktĂ€r, brist pĂ„ mötesplatser och brist pĂ„ lokal kommers? Mitt antagande Ă€r att detta Ă€r fallet och frĂ„gan blir dĂ„ hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? PĂ„ vilket sĂ€tt gĂ„r det att öka variationen av bebyggelse och lĂ€genheter? Är det önskvĂ€rt att överhuvudtaget Ă€ndra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och lĂ„ngsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen RosengĂ„rd i Malmö. Jag vill redan frĂ„n början slĂ„ fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsomrĂ„den. Jag utgĂ„r frĂ„n projektomrĂ„dets speciella förutsĂ€ttningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslĂ„ en framtida stadsutvecklingen som innebĂ€r skapandet av nya strukturer och förtĂ€tning av bebyggelse för att göra RosengĂ„rd till en funktionsintegrerad stadsdel istĂ€llet för dagens funktionsuppdelade struktur..

Barn med nÄgon form av sprÄkstörning Àr förekommande i förskolan. Dock Àr det inte förrÀn nÀr barnet Àr runt 4-5 Ärs Älder som dessa sprÄkstörningar brukar upptÀckas. DÄ de kan vara svÄra att upptÀcka innan eftersom det Àr svÄrt att sÀga om det rör sig om en störning eller om barnet inte Àr fÀrdigutvecklat. DÀrför Àr det viktigt att förskollÀrare tÀnker pÄ hur de stimulerar barns sprÄkutveckling för att barnen skall kunna utveckla sitt sprÄk. Syftet med denna studie Àr att undersöka om arbetet med barn som har sprÄkstörningar inom förskolan bedrivs sÄ som forskningen idag rekommenderar eller om det kunde förbÀttras.

I det hÀr arbetet har vi studerat den arbetsform som ibland kallas Eget Arbete eller arbetsschema. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. VÄrt syfte var att ta reda pÄ vilka möjligheter och problem arbetsmetoden Eget Arbete har ur ett lÀrar-, elev- och innehÄllsperspektiv. I vÄr undersökning har vi gjort intervjuer med lÀrare och elever samt observationer pÄ en F-5 skola i en mellanstor svensk kommun. Vi har kommit fram att arbetsformen bÄde har möjligheter och problem. Elever uppfattar att det Àr ett bra arbetssÀtt som ger dem arbetsro, frihet och inflytande.

Bakgrund: Patienter med fibromyalgi upplever att de sÀllan blir tagna pÄ allvar dÄ de pÄ utsidan ser ut att mÄ bra, men i sjÀlva verket har ont. DÄ smÀrtan inte syns ökar svÄrigheten att förklara smÀrtans pÄverkan för andra. Det Àr sÄledes en utmaning för patienter med fibromyalgi att fÄ andra att förstÄ deras situation. Syfte: Att belysa kvinnors utsagor av att leva med fibromyalgi. Metod: Den metod som valdes var en analys av tvÄ sjÀlvbiografiska böcker med en kvalitativ metod.