Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheterna förskola/förskoleklass/skola/fritidshem. Vi vill se om pedagogerna integrerar jÀmstÀlldhet i verksamheten, men Àven om och i sÄ fall hur pedagogerna samarbetar och följer upp varandras jÀmstÀlldhetsarbete verksamheternas emellan.Studien bestÄr av kvalitativa intervjuer med öppna frÄgor som sedan analyseras mot lÀroplanerna. Resultatet visar att verksamheterna arbetar med jÀmstÀlldhet mycket genom bemötandet av barnen och Àven genom de olika valda arbetssÀtten. DÀremot Àr det bara nÄgra verksamheter som arbetar aktivt med jÀmstÀlldheten i elevinflytande och elevutrymme. Samarbetet och uppföljningen av jÀmstÀlldhetsarbetet Àr minimalt utvecklat men möjligheten finns för ett mer utvecklat samarbete genom en ny tillsatt samverkansgrupp..

Att varje förskola ska erbjuda en likvÀrdig verksamhet var den Àn anordnas i landet, Àr ett av de kraven frÄn Skollagen. Vi undrar om skillnaden mellan stadsförskolors verksamhet och landsortsförskolors verksamhet Àr synlig genom deras arbetsplan. PÄverkas förskolans verksamhet och förskollÀrarnas arbetssÀtt av det geografiska lÀget?Genom att göra intervjuer med förskollÀrarna kan vi se om deras metoder gÄr hand i hand med deras lokala arbetsplaner. Med en sammanstÀllning av de aktuella förskolornas arbetsplaner har vi gjort likheter och skillnader mellan stadsförskolor och landsortsförskolor synliga.Undersökningens resulterade inte som vi förvÀntat oss.

Denna uppsats har fo?r avsikt att na?rmare underso?ka hur ursprungsregler inom det multilaterala handelssystemet a?r utformade, hur de tilla?mpas och om de kan ta?nkas anva?ndas pa? ett protektionistisk eller diskriminerande sa?tt och da?rfo?r utgo?ra handelshinder. Det har under arbetets ga?ng visat sig att det finns bela?gg fo?r att ursprungsreglerna a?r mycket komplexa och sva?rhanterliga i ma?nga avseenden och att de administrativa procedurerna kring ursprungsregler a?r kunskapskra?vande, tidskra?vande och kostsamma. Att la?nder sja?lva ges mo?jligheten att utforma ursprungsregler medfo?r ocksa? risker fo?r att reglerna anva?nds pa? ett protektionistiskt sa?tt a?ven om de la?nder som antagit WTO:s avtal om ursprungsregler underkastat sig att respektera och fo?lja de grundla?ggande riktlinjer och principer som avtalet om ursprungsregler bygger pa?.

Enligt skollagen och lÀroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka krÀnkande behandling. LÀraryrket Àr dessutom ett av de yrken dÀr de flesta Àr stressade och upplever höga krav. Syftet Àr dÀrför att undersöka hur lÀrarna anser sig bemÀstra de krav som finns angÄende att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa krÀnkande behandling och om dessa faktorer har nÄgon relation till lÀrares upplevda stress. UtifrÄn detta syfte har följande frÄgestÀllningar utkristalliserats: (a) Upplever lÀrarna att deras arbete ofta Àr förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer Àr mest framtrÀdande nÀr det rör stress bland lÀrarna? c) Vilka begrÀnsningar och möjligheter anser lÀrarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa krÀnkande behandling? d) Anser lÀrarna att kraven som stÀlls pÄ att arbeta mot krÀnkande behandling Àr rimliga i relation till de resurser och möjligheter som Àr kopplade till lÀrarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och skildra den enskildes upplevelse av att som vuxen leva med diagnosen ADHD.FrÄgestÀllningar:1.Vilka svÄrigheter har, eller har personen haft? 2.Vilken uppfattning har den enskilde om omgivningens förstÄelse för svÄrigheterna? Hur anser han/hon sig bli bemött av andra mÀnniskor och hur skulle man vilja bli bemött? 3.Vilken hjÀlp har den enskilde fÄtt? Hur har den sett ut? Vad har hjÀlpen inneburit? Hur skulle den bÀsta hjÀlpen ha sett ut enligt den enskildes mening?Metod: Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med vuxna med diagnosen ADHD. Intervjupersonerna bestÄr av bÄde mÀn och kvinnor och de Àr mellan 20 och 60 Är. Vi har utgÄtt ifrÄn en vÀl konstruerad intervjuguide som syftar till de huvudfrÄgor vi ville fÄ svar pÄ. HuvudfrÄgorna Àr tydligt kopplade till undersökningens syfte och frÄgestÀllningar.

Syftet med vÄr uppsats Àr att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lÀrare vill vi fÄ mer kunskap om hur vi anvÀnder oss av museet som arena i vÄr undervisning pÄ ett bra sÀtt. Vi frÄgar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet Àr? Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom omrÄdet. NÄgra viktiga forskare som vi lyfter fram Àr Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill.

I dagens samhÀlle Àr konsumenten en underlÀgsen part, detta dÄ nÀringsidkaren besitter mer kunskap, pengar och makt. Det som Àr det största problemet, i det flesta fall, Àr avsaknaden av kunskap hos konsumenten om vilka rÀttigheter denne faktiskt har. Denna uppsats har dÀrför för avsikt att utreda vad som gÀller för konsumenten nÀr ett köp inte blivit som denne tÀnk sig, samt att se pÄ sÀljarens möjligheter att komma undan sitt felansvar. I uppsatsen har Àven undersökts hur konsumentskyddet fungerar i praktiken och vilka möjligheterkonsumenten har till att fÄ hjÀlp och rÄd i dessa situationer. För att ta reda pÄ detta har en rÀttsdogmatisk metod anvÀnts, vidare har Àven AllmÀnna ReklamationsnÀmndens beslut studerats i brist pÄ rÀttsfall frÄn domstolar.

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever Àr implementerad i grundskolan. Lagen innebÀr en skÀrpning för alla verksamheter som lyder under skollagen att se till barn och elevers rÀttigheter. De ska Àven bedriva aktiva ÄtgÀrder för att uppfylla lagens krav, samt utreda och förhindra att trakasserier och annan krÀnkande behandling uppstÄr. I en kvalitativ studie genomfördes intervjuer med pedagoger och rektorer frÄn tvÄ grundskolor. Detta för att ta reda pÄ deras instÀllning till likabehandlingsplanen och deras arbete med den.

Vi anvÀnder oss av ett positionssystem nÀr vi skriver tal vilket ofta Àr en oreflekterad kunskap, denna kunskap förvÀntas elever tillÀgna sig redan i Ärskurs 1-3. Vi har under vÄr verksamhetsförlagda utbildning sett att vissa elever har svÄrt att förstÄ detta system. DÀrför Àr syftet med denna litteraturöversikt att undersöka vad befintlig forskning sÀger om elevers möjligheter och begrÀnsningar i lÀrandet av positionssystemet. Materialet samlades in genom systematisk litteratursökning i flera databaser. Litteraturen som sedan analyserades och kategoriserades bestod av tretton stycken forskningsartiklar, en avhandling och en proceeding.

Syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka barn det Àr som anses ha behov av sÀrskilt stöd. LitteraturgenomgÄngen tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, sÀrskilda behov i förskolan m.m. Studien tar Àven upp vad det stÄr i skollagen och i lÀroplanerna om barn i behov av sÀrskilt stöd. Jag har valt att anvÀnda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Varje Är drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebÀr ofta bestÄende funktionsnedsÀttningar och behov av bÄde socialt och professionellt stöd frÄn nÀrstÄende och hemsjukvÄrd. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras nÀrstÄende. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades nÀrstÄende under vÄrdtiden pÄ en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade pÄ strokeenhet.

Denna c-uppsats i sociologi avser att beskriva och analysera RĂ€dda barnens projekt, sjĂ€lvförstĂ€rkande samtalsgrupperna Ellen och Allan. Projektet utgĂ„r frĂ„n barnkonventionen och har riktlinjer som rĂ€ttighetsperspektiv och jĂ€mstĂ€lldperspektiv.Huvudsyftet i denna studie Ă€r att beskriva och analysera sjĂ€lvförstĂ€rkande samtalsgrupper för tjejer och killar i fjortonĂ„rsĂ„lder. FĂ„ förstĂ„else för hur verksamheten Ellen och Allan verkar frĂ„n teori till praktik. Varför RĂ€dda barnen anser att ungdomarna behöver mer kunskap om rĂ€ttighets -och jĂ€mstĂ€lldhetsperspektiv. Även om det finns en könsmĂ€ssig skillnad i projektet.Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie, detta för att fĂ„ en mer djupgĂ„ende förstĂ„else av projektet.

Sjuksköterskor pÄ sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lÄgt stöd frÄn arbetsgivaren, lÄg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den hÀr studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor pÄ sjukhus och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera stressen. FrÄgestÀllningar till studien Àr: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar pÄ sjukhus? Vilka copingstrategier anvÀnder sjuksköterskor pÄ sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod Àr systematisk litteraturstudie. Analysmetoden Àr latent innehÄllsanalys.

Bakgrund: I Sverige insjuknar Ärligen ca 30 000 personer i stroke. Tack vare akuta vÄrdinsatser har dödlighet och svÄra funktionsnedsÀttningar till följd av stroke minskat. Familjen och speciellt de som lever nÀra den strokedrabbade Àr betydelsefulla för rehabiliteringen och behöver uppmÀrksammas mer av vÄrden. Syfte: Syftet Àr att identifiera anhörigas behov av stöd dÄ nÀrstÄende insjuknat i stroke. Metod: Forskningsöversikt baserad pÄ sjutton vetenskapliga artiklar.