I samband med att förskolan blev en del av skollagen gjordes en revidering av Lpfö98. FörÀndringar och förtydliganden i Lpfö98/10 Àr grunden till vÄr studie. VÄrt syfte var att synliggöra pedagogers resonemang kring Lpfö98/10 samt huruvida yrkesrollen har en del i förstÄelsen av lÀroplanen. Studien grundar sig pÄ forskning kring styrdokument och intervjuer gjorda pÄ pedagoger i förskolan. I resultatet framkom det bland annat att lÀroplanen har blivit tydligare men att ansvarsbegreppet kan tolkas pÄ olika sÀtt.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar berÀknas drabba var fjÀrde person i vÀrlden. Patienter med psykisk sjukdom drabbas i högre grad av somatiska sjukdomar och vÄrdas dÄ inom somatisk vÄrd. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkar attityder till patienter med psykisk sjukdom hos vÄrdpersonal inom somatisk vÄrd. Metod: AllmÀn litteraturstudie med kvalitativ ansats bestÄende av systematisk granskning av fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade pÄ att vÄrdpersonalens attityder pÄverkades av deras upplevelse av brist pÄ kunskap om att vÄrda psykiskt sjuka.

Bakgrund: Bröstcancer Àr en stor sjukdom och varje Är insjuknar 7000 personer. DÄ 99 procent av dessa Àr kvinnor, uppmÀrksammas inte de fall dÀr mÀn drabbas. I sin tur leder det till ett outforskat omrÄde, sen diagnostik och sÀmre överlevnadsprognos.Syfte: Beskriva mÀns upplevelse av att ha bröstcancer.Metod: Författarna har valt att göra en litteraturstudie baserad pÄ sex original artiklar med kvalitativ ansats, granskade efter Willman, Stoltz och Bahtsevane (2011) kriterier. Den teoretiska referensramen var en ansats utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv.Resultat: I studien framkom tvÄ kategorier och fem subkategorier utifrÄn Granheim & Lundmans (2004) innehÄllsanalys. Kategorierna var: Upplevelse av att ha bröstcancer, Upplevelse av delaktighet.

Denna studie undersöker varför svenska finansanalytiker och fondförvaltare inte i sÄ stor utstrÀckning deltar i International Accounting Standards Boards (IASB:s) standardsÀttningsprocess. IASB:s syfte Àr enligt det konceptuella ramverket att i första hand tillgodose de informationsbehov som anvÀndare av den finansiella redovisningen har. För att IASB ska kunna förstÄ anvÀndarnas behov anser IASB att det Àr viktigt att de lyssnar till och beaktar anvÀndarnas Äsikter. Flera studier visar dock att anvÀndare Àr underrepresenterade i IASB:s standardsÀttningsprocess.Genom en litteraturgenomgÄng utvecklas modellen "Förklarande faktorer till lobbying i standardsÀttningsprocesser" genom att kombinera Vrooms (1964) förvÀntansteori med Verbas et al. (1995) "The Civic Voluntarism Model" som förklarar passivitet i politiska processer.

Inledning: Uppskattningsvis har mellan 100-140 miljoner flickor och kvinnor i hela vÀrlden blivit utsatta för kvinnlig omskÀrelse. Man uppskattar Àven att ytterligare ca tre miljoner flickor varje Är riskerar att bli omskurna. I Sverige möter sjuksköterskan omskurna kvinnor inom mÄnga olika verksamheter i vÄrden. För de flesta Àr kvinnlig omskÀrelse en svÄr tradition att möta. Det vÀcker kÀnslor som ilska, avsky och en stor oförstÄelse.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger pÄ fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som lÀser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter pÄ i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar( NPF)? FÄr de det stöd och den fortbildning frÄn ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkÀt med frÄgor av olika struktureringsgrad för att fÄ sÄ mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmÀn översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsÀttningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan anvÀnda sig av pÄ fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevÀrd kunskap kring NPF ute pÄ fritidshemmen men det efterfrÄgas mer utbildning och resurser.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Mitt syfte Àr att undersöka om och hur rektorer upplever att barnkonventionens artikel 12, vilken innefattar att alla barn har rÀtt att sÀga sin mening och fÄ den respekterad, tillÀmpas i skolans verksamhet. Mina frÄgestÀllningar Àr; (1) Upplever rektorer att elevers Äsikter blir hörda i skolans verksamhet? (2) I vilken utstrÀckning upplever rektorerna att eleverna fÄr vara delaktiga och ha elevinflytande och vilken betydelse har dessa för skolans verksamhet? (3) Upplever rektorer att eleverna fÄr vara med i en beslutsprocess? Förenta nationerna (FN) arbetade fram en konvention om barnens rÀttigheter, barnkonventionen, 1989. En konvention innebÀr regler som flera lÀnder arbetat fram och kommit fram till att de skall följa. NÀr barn lÀr sig i tidig Älder om mÀnskliga rÀttigheter, jÀmstÀlldhet, mÀnniskors lika vÀrde och hur ett demokratiskt samhÀlle fungerar kommer det gynna samhÀllet i lÀngden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka svensklÀrares förestÀllningar om lÀrobokens roll i svenskundervisningen pÄ gymnasieskolan. Enligt tidigare forskning dominerar lÀroboken i undervisningen i sÄvÀl Sverige som Norge men graden av lÀroboksanvÀndning kan vara kopplad till en rad olika faktorer. NÄgra av dessa Àr undervisningsÀmnets struktur, lÀrobokens status och lÀrarens individuella lÀrarstil. Fyra yrkesverksamma lÀrare har intervjuats om hur de i sitt arbete förhÄller sig till lÀroboksanvÀndning. Det tyngst vÀgande skÀlet mot att anvÀnda lÀroboken Àr att fÀrdigproducerat material upplevs hÀmma kreativiteten.

Sammanfattning Bristen pÄ omvÄrdnadsforskning gÀllande anorexia nervosa Àr stor, det Àr dÀrför viktigt att denna sjukdom uppmÀrksammas mer. Studiens syfte har varit att belysa hur kvinnor med anorexia nervosa beskriver livskvalitet under sjukdomstiden. Studien har genomförts som en litteraturstudie dÀr resultatet bygger pÄ tre skönlitterÀra böcker som kvinnorna sjÀlva skrivit. Som teoretisk referensram har Lawtons definition pÄ livskvalitet anvÀnds dÄ denna definition stÀmmer överens med författarnas syn pÄ begreppet livskvalitet. Resultatet uppmÀrksammade följande kategorier som viktiga för kvinnornas livskvalitet; lÀngtan efter nÀrhet, den dyrbara fritiden, störd autonomi och brist pÄ empati, kamp om renhet, omgivningens brist pÄ förstÄelse, flykt frÄn verkligheten, trygghet genom sjukdomen, samt sjukdomsinsikt.

Det debatteras ofta om huruvida skolmaten Àr tillrÀckligt bra eller inte. I tidigare studier har det visat sig att eleverna ansÄg att skolmaten smakade illa och att mÄnga elever inte Ät lunch över huvudtaget. Det finns studier som pÄvisat att elevernas inlÀrnings - och koncentrationsförmÄga har pÄverkats negativt av utebliven skollunch.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med elevgrupper för att fÄ fram vilka Äsikter som förekommer om skolmaten. I vÄr frÄgestÀllning och analys har vi fokuserat pÄ elevinflytande och förbÀttringar av skolmaten. VÄrt resultat visar att det inte förekommer nÄgra större skillnader mellan pojkar och flickors Äsikter om mat.

VÄrt syfte med arbetet var att undersöka om lÀsning av skönlitteratur kan vÀcka en medvetenhet om och motverka mobbning. Vi valde att göra denna undersökning eftersom vi anser att skönlitteraturen Àr en outnyttjad resurs inom skolans undervisning och borde fÄ en mer framtrÀdande roll i undervisningen. Arbetet förankrades i skollagen, LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), kursplanen för grundskolan i svenska och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i tvÄ klasser bestÄende av totalt 37 elever i Är 4. Den metod vi anvÀnde oss av vid undersökningen var intervjuer.

Som pedagoger i grundskolan kommer vi möta elever med funktionshinder inom autismspektrumet och dÀrför vill vi utöka vÄr kunskap kring detta för att vara bÀttre förberedda inför mötet med dessa elever. Vi har undersökt skolsituationen för dessa elever för att se hur vÀl situationen stÀmmer överens med den inkluderande skola som beskrivs i bÄde skollagen och lÀroplanen. Enligt de tvÄ behandlingsmetoder vi utgÄtt frÄn, TEACCH- och LövÄs-metoden, bör mÄlet vara att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig utbildning i en inkluderande skola. Genom att intervjua och jÀmföra olika aktörer som berör elever med detta funktionshinder, har vi fÄtt insikt i vilka resurser eleverna har tillgÄng till, hur de fördelas och grunderna till denna fördelning. VÄrt resultat Àr att det krÀvs vÀl anvÀnda resurser och en positiv instÀllning till dessa barn i en inkluderande skola.

Distriktssköterskor arbetar enligt en humanistisk vÀrdegrund dÀr alla patienter har lika vÀrde. Distriktssköterskorna möter i sitt arbete individer frÄn olika samhÀllsklasser, kulturer och Äldrar. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter frÄn utsatta grupper. Studien har en kvalitativ ansats. Datainsamling skedde med tre fokusgruppintervjuer, med totalt tolv deltagare och tematisk innehÄllsanalys anvÀndes som analysmetod.