Lärobokens roll i svenskundervisningen
om svensklärares förhållningssätt till läroböcker
ElevinflytandeIndividanpassningLärobokSvenskundervisningLärobokens rollLärobokens statusSvensklärare
Syftet med denna studie är att undersöka svensklärares föreställningar om lärobokens roll i svenskundervisningen på gymnasieskolan. Enligt tidigare forskning dominerar läroboken i undervisningen i såväl Sverige som Norge men graden av läroboksanvändning kan vara kopplad till en rad olika faktorer. Några av dessa är undervisningsämnets struktur, lärobokens status och lärarens individuella lärarstil. Fyra yrkesverksamma lärare har intervjuats om hur de i sitt arbete förhåller sig till läroboksanvändning. Det tyngst vägande skälet mot att använda läroboken är att färdigproducerat material upplevs hämma kreativiteten. Lärarna anser också att läroböckernas texturval och arbetsuppgifter inte är tillräckligt varierade avseende ämnesval och svårighetsgrad för att passa alla elevgrupper, och behovet av egen anpassning upplevs för stort. Intervjuerna visade även att elevernas möjlighet att påverka undervisningen minskar om läroboken dominerar samt att både elever och lärare skulle uppleva undervisningen som långtråkig om inte annat material också användes. De sammanhang där läroboken upplevs värdefull är som referensbok, vid undervisning av litteraturhistoria och i kurser där läraren saknar erfarenhet, samt som stöd för helt nya lärare. Lärobokens status påverkar inte om eller hur läroboken används. Samtliga lärare uppger att de använder läroboken i låg grad i ämnet svenska medan de i andra ämnen använder den mer frekvent.