The purpose of this examination paper has been to examine the situation for Swedish as a Second Language Programs in relationship to their interaction with the parents of the stu-dents. This case study was performed at two schools in the county of Stockholm. A com-parative analysis of both national and local documents for school governance was used to analyse the contents for incidents of parental involvement in schooling. Furthermore, qualitative semi-structured interviews were carried out with five staff-members holding key positions. The findings of the study are that schools tend to practice parental involve-ment only to the level that it is recommended in the national documents.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka elevernas uppfattningar om skolmiljöer som frĂ€mjar eller motverkar lĂ€rande. NĂ„got jag ville undersöka för att i min framtida lĂ€rarroll kunna skapa en skolmiljö som eleverna upplever som frĂ€mjande för lĂ€rande. Som blivande bildlĂ€rare ville jag Ă€ven se om eleverna Ă€r sĂ„ pass insatta i sin omgivnings utformning att man inom bildĂ€mnet kan utarbeta ett arbetsomrĂ„de rörande skolans fysiska miljöer. Jag har utgĂ„tt ifrĂ„n tre frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser eleverna pĂ„ skolans lĂ€randemiljö? Hur ska en skolmiljö som, enligt eleverna, frĂ€mjar lĂ€rande vara utformad? ÖverensstĂ€mmer elevernas syn pĂ„ en skolmiljö som frĂ€mjar lĂ€rande med de riktlinjer som finns idag pĂ„ hur en skolmiljö som frĂ€mjar lĂ€rande bör se ut? Jag genomförde delvis strukturerade kvalitativa intervjuer med sex myndiga gymnasieelever.

AbstractDet systematiska kvalitetsarbetet innebÀr, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska Àven dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och LÀroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan ser pÄ kvalitetsbegreppet och hur s.k. smÄ förskolor skapar förutsÀttningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ förskolor i en utvald kommun har utförts.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsÀttningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstÄnd den skolgÄng och undervisning som de behöver och har rÀtt till utifrÄn sin funktionsnedsÀttning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar pÄ olika nivÄer inom en kommun i södra Sverige.FrÄn hösten 2011 gÀller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstÄnd och anledningen till det Àr att en ny skollag börjar gÀlla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rÀtten att bli mottagna i sÀrskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten fÄr enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebÀr att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och lÀsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i sÀrskolan.                                   Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förstÄelse kring funktionsnedsÀttningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgÄng och den undervisning som de har behov av och rÀtt till.

Syftet med studien Àr att ta del av erfarenheterna bland nÄgra elever pÄ introduktionsprogrammet som inte nÄtt mÄlen för Ärskurs 9 i svenska i grundskolan. Studien skulle ge svar pÄ bland annat hur eleverna upplevt skolans försök att hjÀlpa dem nÄ mÄlen. Andra frÄgor som skulle besvaras var om eleverna hade egna funderingar kring vad skolan kunde ha gjort för att frÀmja lÀrandet, om de kÀnt sig inkluderade och delaktiga samt om de hade övriga erfarenheter frÄn grundskoletiden som har varit av betydelse för dem. En kvalitativ metod anvÀndes och genom livsberÀttelser framkom de vuxna informanternas erfarenheter. TvÄ intervjuer genomfördes med de tre deltagarna.

Introduktion/bakgrund: LĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning anvĂ€nds idag som rehabilitering vid lĂ€ndryggssmĂ€rta. Dock finns det en brist pĂ„ kvalitativa studier av hur patienter upplever lĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning. En kvalitativ ansatsmetodik kan belysa upplevelser och erfarenheter av studerade fenomen som en traditionell kvantitativ utvĂ€rdering inte kan erbjuda. Syfte: Att belysa hur individer med perifert medierad lĂ€ndryggssmĂ€rta upplevde att utföra lĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning. Metod: Åtta informanter intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide.

MÄnga som arbetar i skolan Àr överens om att barn bör ha möjlighet att lÀra sig pÄ olika sÀtt. En teori som utgÄr frÄn detta Àr Gardners teori om multipla intelligenser. Vi har valt att undersöka hur fyra lÀrare verksamma i lÄg- och mellanstadiet i en stad i Mellansverige arbetar med en enligt mÄnga forskare missunnad elevgrupp, de begÄvade.Denna studie syftar till att undersöka hur fyra lÀrare talar om sitt arbete med matematikbegÄvade elever. Hur definierar de intervjuade lÀrarna elever med en matematisk begÄvning och hur förhÄller de sig till dessa? Vad sÀger sig de intervjuade lÀrarna göra för att utmana dessa elever? Anser de intervjuade lÀrarna att det finns det nÄgot samband mellan högpresterande elever och begÄvning, pÄ vilka sÀtt yttrar sig dessa? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer.Enligt skollagen har alla elever rÀtt att utvecklas sÄ lÄngt som möjligt, Àven om man lÀtt nÄr kunskapskraven.

Syftet med denna uppsats Àr att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrÄn Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhÀllet och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervÀgande prÀglas av en frustration över oklara direktiv frÄn skollagen och Skolverket i frÄga om konfessionella inslag i den svenska skolan..

Utomhuspedagogik Àr en pedagogik som har blivit aktuell under de senaste Ären. Media ochannan litteratur ger en positiv bild av utomhuspedagogik men den anvÀnds inte i nÄgon störreutstrÀckning pÄ skolorna idag. Syftet med studien Àr att undersöka vad som motiverar delÀrare som anvÀnder sig av utomhuspedagogik, vad det finns för svÄrigheter och problem medmetoden och hur pedagogen kan lösa dessa svÄrigheter. Studien genomförs med hjÀlp avkvalitativa semistrukturerade intervjuer av Ätta pedagoger som anvÀnder sig avutomhuspedagogik. I resultatet framgÄr det att det som motiverar pedagogerna Àr framföralltatt de ser förbÀttringar hos eleverna nÀr det gÀller samarbete och koncentrationen.

Ledarskapet ses av mÄnga mÀnniskor som att vara ?ensam herre pÄ tÀppan?, att styra ensam och fatta alla beslut samt hantera allt ansvar. En framgÄngsrik ledare hyllas ofta till ofantliga höjder sÄ lÀnga resultaten Àr goda, mÄlen Àr uppnÄdda, personal och organisation utvecklas. Att vara ledare idag stÀller höga krav pÄ individen, ledarskapsforskningen fokuserar till stor del pÄ vilka egenskaper en ledare bör ha och blir dÀrmed mycket individbetonad. Dessa motsÀgelsefulla krav kan för ledarna leda till stress, depression och i vÀrsta fall utbrÀndhet och spruckna förhÄllanden.

Bakgrund:Psykisk ohÀlsa Àr ett ökande folkhÀlsoproblem. Genom att stÀrka patienters sjÀlvkÀnsla lÀggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hÀlso- och sjukvÄrdens bemötande av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnÀra kvalitativ innehÄllsanalys gjordes.

Det debatteras ofta om huruvida skolmaten Àr tillrÀckligt bra eller inte. I tidigare studier har det visat sig att eleverna ansÄg att skolmaten smakade illa och att mÄnga elever inte Ät lunch över huvudtaget. Det finns studier som pÄvisat att elevernas inlÀrnings - och koncentrationsförmÄga har pÄverkats negativt av utebliven skollunch. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med elevgrupper för att fÄ fram vilka Äsikter som förekommer om skolmaten. I vÄr frÄgestÀllning och analys har vi fokuserat pÄ elevinflytande och förbÀttringar av skolmaten. VÄrt resultat visar att det inte förekommer nÄgra större skillnader mellan pojkar och flickors Äsikter om mat.

Studie-och yrkesvÀgledning Àr nÄgot som enligt skollagen alla elever utom förskolebarnska erbjudas för att kunna göra vÀl underbyggda framtidsval. Skolans vÀgledningska Àven vara frivillig, vilket innebÀr att det ofta Àr elevernas eget ansvaratt söka upp vÀgledaren för att fÄ prata om sina tankar och funderingar.Grundskolan Àr en plats dÀr eleverna utökar sin kunskap, men Àven utvecklar sinidentitet samtidigt som de utsÀtts för stereotyper och könsmÀssiga fördomar. Dennaundersökning har fokuserat pÄ pojkarna i grundskolan. Fyra kvinnliga och fyramanliga studie- och yrkesvÀgledare inom grundskolan har intervjuats för attsöka svar pÄ deras upplevelser av vÀgledning av pojkar inom grundskolan. Resultatetvisar ambivalenta svar dÄ den generella upplevelsen Àr att pojkar och flickorsjÀlvmant uppsöker vÀgledning i samma utstÀckning, för att sedan visa attpojkar Àr överrepresenterade i att inte komma till de bokade samtalen och attflera vÀgledare kÀnner sig tvingade att hÀmta in frÀmst pojkar till samtal.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskapssyn lÀrare vill ska rÄda i skolan. Arbetet behandlar Àven frÄgor sÄ som vilken dagens rÄdande kunskapssyn Àr och hur lÀrare ser pÄ Alliansens förslag av förÀndringar i skollagen. Bland annat snÀvare kunskapsmÄl och tidigare betyg.För att nÄ syftet valde vi att genomföra semistrukturerade intervjuer. Sju verksamma lÀrare i grundskolan och gymnasieskolor medverkade.Resultatet visar att tack vare kunskapsmÄlens vidd kan lÀrare idag praktisera den kunskapssyn de anser Àr den bÀsta. Dock saknar lÀrare klarhet i dagens kunskapsmÄl om vad eleverna bör uppnÄ för att fÄ ett visst betyg.

FörsÀkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket bildar tillsammans ett servicekontor. Kontoren finns utplacerade i hela landet. Tanken Àr att du som medborgare ska kunna fÄ hjÀlp med allt som rör de olika myndighetera.Syftet med min forskning var att utveckla ett vÀgledningförslag till servicekontoret i Eskilstuna, detta för att underlÀtta för besökarna att hitta till rÀtt myndighet och öka flödet inne pÄ servicekontoret. Undersökningar har gÄtt till genom observationer, intervjuer och enkÀter, detta för att förstÄ hur besökarna orienterar sig pÄ servicekontoret.Mina reslutat visar att besökarna inte uppmÀrksammar de skyltar som finns idag. Enligt mig Àr det pÄ grund av skyltarnas brist pÄ god informaionsdesign och placering.Jag har med hjÀlp av teori och den insamlade empirin tagit fram vÀgledningsskyltar som med hjÀlp av fÀrg och form vÀgleder besökaren pÄ servicekontoret.