Bakgrund: NĂ€r ett bolag ska göra en vinstutdelning efter ett avslutat verksamhetsĂ„r, mĂ„ste styrelsen enligt nya bestĂ€mmelser motivera vinstutdelningen. Vid motivering av vinstutdelning skall styrelsen ta hĂ€nsyn till bolagets ekonomiska stĂ€llning och göra en prövning enligt försiktighetsregeln. Vinstutdelningen fĂ„r endast genomföras om den uppfyller kravet pĂ„ försvarlighet.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur icke börsnoterade koncerners moderbolag motiverar sin vinstutdelning enligt den nya ABL. Vi kommer Ă€ven att granska hur revisorer upplever att icke börsnoterade koncerner följer de nya lagregleringarna.Nyckelord: BeloppsspĂ€rr, försiktighetsregeln, motivering av vinstutdelning, upplysningsplikt, utdelning, vinstutdelning och vĂ€rdeöverföring.Metod: För att besvara problemformuleringarna valde vi att anvĂ€nda en bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod. Årsredovisningar i elektronisk form granskades samt sĂ„ genomfördes det intervjuer med revisorer.Teori: I uppsatsen har vi anvĂ€nt oss utav intressentmodellen och agentteorin.Slutsatser: Efter genomförd undersökning kom vi fram till att den vanligaste motiveringen av vinstutdelningen Ă€r nyckeltal.

MÀnniskor som Àr sjuka/skadade söker sig dagligen till akutmottagningar i hopp om att fÄ hjÀlp. DÀr arbetar det flera olika personalkategorier som ansvarar för att dessa mÀnniskor skall fÄ bÀsta möjliga vÄrd. Det har kommit in rapporter om att patienter inte alltid har upplevt att de blivit mottagna pÄ ett vÀrdigt sÀtt. Denna litteraturstudies syfte Àr att beskriva patienters upplevelse av mötet med vÄrdpersonal pÄ akutmottagningar. Metoden Àr en litteraturstudie dÀr sju kvalitativa artiklar analyserats enligt Evans (2003) kvalitativa analysmodell.

Distriktssköterskor har en skyldighet att tillgodose patientens behov av kontinuitet och sÀkerhet, detta för att kunna ge en god kvalitet pÄ omvÄrdnaden. För att sÀkerstÀlla kontinuiteten och sÀkerheten krÀvs en strukturerad dokumentation. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av omvÄrdnadsdokumentation med speciellt fokus pÄ deras erfarenhet av dokumentation, hur de uppfattade sina kunskaper, om de dokumenterade enligt riktlinjerna och deras upplevelser av dokumentation. För att samla in data anvÀndes en enkÀt. Datan lades in i SPSS och för att hitta statistiska samband anvÀndes Spearmans rangkorrelationskoefficient.

Detta Ă€r ett arbete som gjorts i samband med studier pĂ„ Uppsala universitet, dĂ€r en textanalys har gjorts med fokus pĂ„ den juridikiska- och ekonomi styrning av skolan dĂ„ de har till sin funktion att stödja skolverksamhetens möjligheter att förverkliga mĂ„l inom de befintliga ramarna. Skollagen Ă€r en lag som skolan ska arbeta utefter och detta trots sin generella natur. Även ekonomiska faktorer pĂ„verkar hur skolan som organisation och verksamhet ska se ut. Studien skapar en övergripande bild av finansieringen inom skolverksamheten pĂ„ riks- samt kommunalnivĂ„, med fokus pĂ„ Uppsala kommun, samt hur resurserna fördelas frĂ„n statlig till kommunnivĂ„ och sist lokal verksamhetsnivĂ„. Det Ă€r den politiska ledningen i exempelvis kommuner (ex nĂ€mnder, kommunfullmĂ€ktige) som ska styra skolverksamheten genom att planera, följa upp och kontrollera.

Introduktion: PÄ en akutmottagning Àr arbetet ofta hektiskt och varierande. I en sÄdan miljö kan bristen av en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan vara det största hindret för bra bemötande av patienten. Kommunikation Àr dÀrför en av sjuksköterskans viktigaste arbetsverktyg i mötet med patienter. Bakgrund: PÄ en akutmottagning bedrivs ett akut omhÀndertagande av en akut sjuk/skadad patient som kommit till mottagningen sjÀlv eller med hjÀlp av ambulans. NÄgot som inte Àr ovanligt pÄ en akutmottagning Àr att patienterna behöver vÀnta pÄ att trÀffa lÀkare, vilket kan ta upp till flera timmar och kan leda till frustration hos patienterna.

Uppsatsen undersöker tillgÀngligheten pÄ lÀromedel i Àmnet musik. FrÀmst dÄ inom modern pop- och rockhistoria. Vi har intervjuat fem aktiva musiklÀrare och tvÄ rektorer. Vi stÀllde frÄgor rörande behovet av lÀromedel inom musik och pop- och rockhistoria. Deras syn pÄ lÀromedel i musik och i pop- och rockhistoria och vad de sjÀlva anvÀnder sig av för lÀromedel.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkÀtundersökning dÀr medarbetare inom bÄde offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress pÄ arbetsplatsen Àr bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med lÄg kontroll, brist pÄ stöd och uppmuntran frÄn arbetskamrater samt brist pÄ information. Vi fann Àven att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

I det hÀr arbetet belyses begreppet pedagogisk insikt vilket gÄr att finna beskrivit som ett behörighetskrav för anstÀllning till rektorstjÀnst i Skollagen (1985:1100, kap.2 §2, 2009-05-21). Arbetet avser att visa pÄ olika tolkningar av begreppet pedagogisk insikt, detta genom att presentera tolkningar gjorda i tidigare forskning, tidigare undersökningar samt tolkningar frÄn den empiriska undersökning som har gjorts i det hÀr arbetet. I arbetet görs Àven en historisk Äterblick över hur behörighetskravet för rektorer har förÀndrats och dÀrmed Àven hur begreppet pedagogisk insikt framskrivits i Skollagen till den form det har idag. DÄ Skollagen anser att pedagogisk insikt uppnÄs genom utbildning och erfarenhet Àr detta en aspekt som har en central roll i det hÀr arbetet och i de tolkningar av begreppet som har gjorts. Tidigare forskning och undersökningar kring begreppet pedagogisk insikt har visat pÄ att det Àven finns ett samband mellan pedagogisk insikt och personliga egenskaper, dÀrför Àr Àven detta nÄgot som har tagits hÀnsyn till och studerats nÀrmare i den empiriska undersökningen.

Syftet med detta examensarbete har varit mÄngfacetterat. Vi har undersökt om hur eleverna upplever det informella inflytandet över utbildningen pÄ sina program, generellt sett och i samhÀllskunskap A. I detta har vi Àven undersökt skillnader mellan mÀns och kvinnors uppfattning av inflytande i detta. Vidare har vi undersökt om eleverna ansett sig ha elevinflytande, och om de Àr nöjda med inflytandet pÄ sin utbildning. Slutligen Àr syftet att skapa en modell för utvÀrdering av elevinflytande.Undersökningen Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning, som vi har genomfört pÄ fyra program, pÄ en gymnasieskola i Mellansverige.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om klassrÄd och elevrÄd Àr fungerande demokratiska fora. Arbetet innehÄller en enkÀtundersökning pÄ tre skolor dÀr vi vÀnt oss till elever i Ärskurs fem. Vi har Àven intervjuat klasslÀrarna i respektive klass. Resultatet av undersökningen visar att elever och lÀrare upplever klassrÄd och elevrÄd som bra demokratiska fora, men att den demokratiska processen upplevs som enklare i klassrÄd Àn i elevrÄd..

Syftet med denna studie Àr att titta pÄ vilka lokaler som finns till förfogande pÄ olika fritidshem i en sydsvensk stad som Àr integrerade i skolan, och se hur dessa anvÀnds. Vi har Àven undersökt om miljöns utformning Àr anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begrÀnsningar med fritidshemmens lokaler. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur anvÀnds dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begrÀnsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara pÄ vÄra frÄgor utifrÄn vÄr undersökning, relevanta teorier och forskning. VÄr undersökning har vi gjort pÄ fyra fritidshem i en sydsvensk stad dÀr vi har anvÀnt oss av observation och intervju som metod.

Studien syftar till att undersöka varför elever inte medverkar pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa, samt att jÀmföra det med vad lÀrare i idrott och hÀlsa tror Àr orsaken till att elever inte medverkar pÄ lektionerna. Syftet med studien Àr ocksÄ att se hur elever och lÀrare kan arbeta för att öka elevernas nÀrvaro pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa.Teorin som studien utgÄr frÄn Àr: KÀnsla av sammanhang ? KASAM ? och den anvÀnda metoden Àr enkÀter. Studien inriktar sig pÄ gymnasieskolan och dÀrför har enkÀtstudier gjorts med 162 gymnasieelever pÄ tre olika skolor, samt 11 lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ fyra olika skolor.I resultatet kan man se att de vanligaste orsakerna till att elever inte medverkar pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa Àr bland tjejer sjukdom/skada och dÀrefter att det Àr för lite bollspel. Hos killar Àr den frÀmsta anledningen att det Àr för lite bollspel och dÀrefter sjukdom/skada.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkÀtundersökning dÀr medarbetare inom bÄde offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress pÄ arbetsplatsen Àr bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med lÄg kontroll, brist pÄ stöd och uppmuntran frÄn arbetskamrater samt brist pÄ information. Vi fann Àven att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Studien syftar till att jÀmföra tvÄ institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. JÀmförelsen baseras pÄ sju kvalitativa intervjuer med lÀrare och cirkelledare frÄn de olika organisationerna. Det Àr pedagogernas syn pÄ sitt arbete som stÄr i fokus genom intervjuer. Den grundlÀggande frÄgestÀllningen hur undervisningen pÄ de olika organen Àr upplagda och utförs sammanstÀlls och jÀmförs genom frÄgor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lÀrarroll de undervisande anser sig ha.Avsikten att jÀmföra tvÄ institutioner med samma förutsÀttningar vad gÀller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lÀra av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv Äterkommer genom frÄgan huruvida interaktionen mellan lÀraren, eleven och innehÄllet gagnas i lÀrosituationen.

SammanfattningSyftet med uppsatsen var att utifrÄn en utredning av vad begreppen deliberation och demokrati kan betyda i ett skolperspektiv undersöka vilka öppningar, efterfrÄganden och eventuella hinder för anvÀndningen av deliberation i undervisningen som kunde finnas i grundskolans styrdokument. FrÄgorna som lÄg till grund för att besvara syftet rörde vad deliberation och demokrati kan betyda i en utbildningssituation, vad begreppen har med varandra att göra och om man kan spÄra innehÄllet i begreppen i grundskolans styrdokument. Det material som undersökts var litteratur som berör de begrepp uppsatsen uppehÄller sig kring, samt skollagen, lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) och svenskÀmnets kursplan för grundskolan. Texterna tolkades utifrÄn det sociokulturella perspektivet med fokusering pÄ begreppen deliberation och demokrati, och det fördjupade innehÄll begreppen fÄr dÄ man ser dem i ett skolperspektiv.Deliberation och demokrati har en gemensam historia som strÀcker sig tillbaka till antiken. Man kan se deliberationen som ett demokratiskt redskap.