I denna uppsats behandlas frÄgan om kommunerna kan anvÀnda strukturkostnaden som en legitim fingervisning pÄ vad förskoleverksamheten bör kosta vid en genomsnittlig kvalité.För att alla kommuner skall kunna erbjuda en liknande service till sina invÄnare oavsett kommunens strukturella förutsÀttningar har det införts ett kommunalt kostnads och intÀktsutjÀmningssystem. Systemet skall utjÀmna de strukturella skillnader som kommunen inte kan pÄverka. Det gÀller befolkningstÀthet, skattekraft och demografisk struktur.Förskoleverksamheten regleras i skollagen (SFS 1985:1100) och av LÀroplanen för förskolan (lpfö 98). Skollagen Àr tydlig med vad kommunerna Àr skyldiga att erbjuda. Den reglerar emellertid inte hur det skall erbjudas.

Den 1 juli 2011 trÀdde den nya skollagen i kraft vilket innebar att förskolan blev en egen skolform. Förskolechef Àr en reglerad befattning vars uppdrag finns faststÀllt i den reviderade lÀroplanen för förskolan. Förskolechefen har enligt Lpfö98, reviderad 2010, ansvar för förskolans kvalité (Skolverket, 2010a). En bra chef Àr kÀrnan i en framgÄngsrik pedagogisk verksamhet. Vi vill med denna studie undersöka vad förskollÀrarna har för krav och förvÀntningar pÄ förskolechefen och vad de anser att förskolechefen har för betydelse för förskoleverksamheten.

Introduktion: Antal regnbÄgsfamiljer kommer att öka i Sverige, eftersom fler homo- och bisexuellastÀller sig positiva till eller planerar att skaffa sig barn. En del studier har gjorts om barn som levermed homosexuella förÀldrar. Det finns Àven en del studier om pappors upplevelse under den tid parvÀntar barn och under förlossningsvÄrden. Men kunskapen om hur medmammor i ett lesbisktförhÄllande upplever barnmorskans bemötande pÄ mödravÄrden under den tid de vÀntar barn ÀrbegrÀnsad. Studien kan förhoppningsvis bidra till större kunskap och förstÄelse för medmammor i ettlesbiskt förhÄllande.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ varför lÀxor ges samt om dem bidrar till lÀrandet. Tidigare forskning visar pÄ att lÀxor kan ha bÄde positiva samt negativa effekter pÄ lÀrandet. De negativa effekterna Àr de mest förekommande i bÄde internationell och nationell forskning. Denna uppsats grundar sig pÄ en intervjustudie med sex verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är och besvarar följande frÄgestÀllningar: I vilka syften ger lÀrare i grundskolans tidigare Är lÀxor till elever? PÄ vilka sÀtt bidrar lÀxor till elevers lÀrande enligt verksamma lÀrare? Studien visade att lÀrarna har ett tydligt syfte med lÀxor samt ger en bild av lÀxor som en lÀrande del i skolarbetet förlagt till hemmet.

Abstract Jeanette Lindell & Katarina Svanberg (2013). UndantagsbestÀmmelsen - kunskaper, attityder och tillÀmpning i grundskolans högstadium. (The derogation clause - knowledge, attitudes and application of secondary school). Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola. Syfte Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur vÀl förtrogna betygssÀttande lÀrare, specialpedagoger, speciallÀrare och rektorer ute pÄ kommunala skolor Àr med UndantagsbestÀmmelsen. Att undersöka om lÀrare kÀnner till och tillÀmpar UndantagsbestÀmmelsen samt vad de har för attityder gentemot den Àr intressant eftersom vi i vÄrt framtida yrke som speciallÀrare kommer vara den elevgrupps, som bestÀmmelsen berör, röst och företrÀdare vid till exempel betygskonferenser. FrÄgestÀllningar ? Hur ser betygsÀttande lÀrare/speciallÀrare/specialpedagogers samt rektorers allmÀnna kunskaper om UndantagsbestÀmmelsen ut? ? Hur Àr betygsÀttande lÀrare/speciallÀrare/specialpedagogers attityder till, och synen pÄ UndantagsbestÀmmelsen? ? Hur ser betygsÀttande lÀrare/speciallÀrare/specialpedagogers samt rektorer pÄ betyg, bedömning och tillÀmpning av UndantagsbestÀmmelsen? ? Hur ser betygsÀttande lÀrare/speciallÀrare/specialpedagogers och rektorer pÄ UndantagsbestÀmmelsen och livschanser? Teoretisk ram Tidigare forskning kring betyg och bedömning visar att lÀrare, nÀr de kÀnner osÀkerhet, inte bedömer enligt gÀllande betygspraxis (Klapp Lekholm, 2008; Selghed, 2011).

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera förskolepedagogers syn pÄ naturens betydelse för barns motoriska utveckling. För att komma fram till resultat har en kvalitativ undersökning genomförts och sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor har intervjuats. Intervjuerna visar pÄ en uppfattning om att naturen Àr viktigt för barns utveckling. Naturen har mycket att ge barnen och pedagogerna har en stor förstÄelse för vikten av en bra relation mellan barn och natur. Enligt de intervjuade pedagogerna skiljer sig deras resurser Ät vilket pÄverkar dem att utnyttja det som naturen har att erbjuda barnen i deras motoriska utveckling.

Studiens syfte var att bedöma omvÄrdnadsbehov hos patienter som vÄrdas pÄ en medicinsk vÄrdavdelning och hur dessa kan beskrivas med hjÀlp av omvÄrdnadsdiagnoser enligt North American Nursing Diagnosis Association [NANDA]. NANDA Àr en internationell sjuksköterskesammanslutning som har skapat ett system med standardiserade omvÄrdnadsdiagnoser vilka inte finns översatta till svenska. Alla diagnoser Àr underbyggda av forskning och delas i domÀner och klasser. OmvÄrdnadsdiagnoserna identifieras hos patienten genom karaktÀristiska kÀnnetecken, relaterade faktorer och riskfaktorer. Studien var en deskriptiv, kvantitativ studie med empirisk metod och kvalitativ ansats, dÀr 25 patienter deltog.

FörÀndringsmotstÄnd vid införande av IT-stöd Àr ett förekommande fenomen inom vÄrdorganisationen. Kan detta beskrivas och förstÄs som ett samlat begrepp? Syftet med uppsatsen var att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om fenomenet ?förÀndringsmotstÄnd?. Kvalitativ ansats dÀr litteraturstudien med begreppsanalys, som instrumentet, Àr den valda metoden för denna uppsats. Begreppet visade sig vara tudelat i orden förÀndring och motstÄnd, tillika varandras motpoler, vilket skapar en rörelse.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare och elever anser att lÀrare inom det estetiska programmet pÄ tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn uppfyller styrdokumentens strÀvansmÄl och krav pÄ elevers inflytande över planering, utvÀrdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna sjÀlva upplever att de fÄr ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att fÄ pÄverka hur deras skolgÄng ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvÀrdering av undervisning sker pÄ lÀrarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna fÄr bekrÀfta att lÀrarens planering Àr bra, Àn att de sjÀlva fÄr pÄverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn.

Syftet med detta arbete har varit att utreda vad skolmedling Àr och att visa hur den kan anvÀn-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har Àven gjort en granskning av rÀttslÀge. Varför ska skolor eller nÄgon annan anvÀnda medling? PÄ denna frÄga finns det flera svar. Medling Àr oftast ett snabbare sÀtt att lösa konflikter Àn den traditionella rÀttsprocessen.

Det har visats att i de flesta lÀnder engagerar sig sÀllan lÀkare och sjuksköterskor i arbetet att upptÀcka intimt partnervÄld (IPV). Brist pÄ kunskap, djupt sittande normer och attityder Àr troliga anledningar till detta. Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka kunskaper som kan underlÀtta för sjuksköterskan att upptÀcka och bemöta den som har blivit utsatt för IPV. Studien Àr en systematisk litteraturstudie gjord pÄ 12 artiklar som kvalitetsgranskats enligt Wengström och Forsberg (2003). Som sjuksköterska bör man erbjuda en sÀker, stödjande miljö och skapa en god relation som Àr prÀglad av hjÀlpande av tillit innan man frÄgar om IPV.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

This study analyzes 66 Swedish actively managed mutual funds investing in the Swedish stock market during the period 2005-2014. The purpose is through pooled data regressions analyze the relationship between both the mutual fund?s annual fee and risk-adjusted return to the fund?s characteristics. The characteristics of the study are the size of the fund's assets, age, if the fund is bank managed or not, Tracking Error, and standard deviation of return.By using the performance measures of CAPM, Fama and French 3-factor model, and Carhart?s 4-factor model monthly risk-adjusted returns are created for all funds over the period.

Undersökning av elevers och lÀrares upplevelser av möjligheter till inflytande i sin skolsituation. Undersökning av det deliberativa samtalets möjliga funktion för inflytande i skolan..

Min erfarenhet efter att ha talat med lÀrare och elever pÄ gymnasieskolans VÄrd ochomsorgsprogram Àr att eleverna har svÄrigheter att nÄ mÄlen med utbildningen. Detta harmÄnga orsaker och min erfarenhet Àr att mycket av lÀrarens tid Àgnas Ät att finna sÀtt att skapalust och intresse i lÀrandet. Hur skall lÀrare arbeta med pedagogiken för att öka intresset att lÀra hos eleverna?Det har ocksÄ vÀckt ett intresse hos mig huruvida lÀrlingsutbildning kan vara ett alternativ förvissa elever att öka sina möjligheter att klara av att genomföra utbildningen.Arbetet syftar till att genom sex intervjuer med yrkesverksamma lÀrare pÄ VÄrd ochomsorgsprogrammet undersöka hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas för att öka andelenelever som nÄr sina utbildningsmÄl. Svarsmaterialet visar att det finns en uppfattning hos lÀrarna att inlÀrningsstrategierna börvarieras utifrÄn eleven/elevernas behov och att utbildningsmÄlen skall delas upp i mindredelmÄl.