VÄr C-uppsats har varit inriktad pÄ att undersöka etableringen av Alnour International School i LuleÄ höstterminen 2007. Skolan kommer att vara en internationell skola dÀr eleverna erbjuds undervisning i islamsk kultur, religion och arabiska sprÄk. Syftet var att, ur bÄde ett religiöst och samhÀllsperspektiv, undersöka hur Alnour beskriver behovet av en internationell friskola och dels vilka argument motstÄndarna ger mot Alnours etablering. Vi har studerat relevant litteratur, samt tagit del av Lpo 94 och skollagen. Som informationshÀmtande metod har vi anvÀnt oss av kvalitativ fallstudie i form av intervjuer med tvÄ personer som Àr kunniga inom omrÄdet.

Bakgrunden till den hĂ€r studien Ă€r dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder pĂ„ att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassrĂ„d i gymnasiet, och dels pĂ„ att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) frĂ„n 1990-talet och framĂ„t till Ă„r 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgĂ„r det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gĂ€ller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt gĂ„r till vĂ€ga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen frĂ„ga. Forskning visar att mĂ„nga skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist pĂ„ medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lĂ€rare inte förstĂ„r vare sig mĂ„l eller kriterier utan tolkar dem sjĂ€lvsvĂ„dligt.Den hĂ€r d-uppsatsen har en tvĂ€rvetenskaplig ansats som utgĂ„r frĂ„n tre deliberativa teorier frĂ„n olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, JĂŒrgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.

I denna studie undersöks anledningarna till sjukskrivningar och brist i motivationen hos anstÀllda, samt om det finns ett samband mellan sjukskrivningar och brist pÄ motivation. Syftet med denna uppsats Àr att hjÀlpa Pacwire AB att förbÀttra Arbetssituationen, sÀnka frÄnvaron respektive höja motivationen. De anstÀllda tyckte att det största problemet var dÄlig kommunikation med lÄg motivation som följd. VÄr slutsats av projektet Àr att ledarskapet pÄ Pacwire dÀrför bör förbÀttras. För att projektet ska lyckas krÀvs att företaget engagerar sig och förslagsvis förnyar gym, sponsrar sport aktiviteter eller hyr in en massör..

Sammanfattning Syftet med min undersökning Àr att hjÀlpa skolan att bli bÀttre i sitt arbete med elevdemokrati. Genom intervjuer vill jag fÄ fram svar pÄ mina frÄgestÀllningar och se vad eleverna tycker om skolans arbete med elevdemokrati och hur de kan pÄverka sin situation i skolan. FrÄgestÀllningarna Àr: Tycker eleverna att de kan pÄverka undervisningen i skolan? Hur gÄr eleverna till vÀga för att pÄverka utbildningen? Vad anser eleverna att ökad elevdemokrati kan ge för resultat? Metoden som anvÀndes i studien var semistrukturerade intervjuer. Det anvÀndes för att respondenterna skulle kunna prata friare om Àmnet och fÄ mer djup i svaren.

Enligt Socialstyrelsens FolkhÀlsorapport Är 2009 har brukandet av alkohol ökat de senaste 15 Ären. Detta har gjort att kontakten med patienter med alkoholproblem har ökat inom hÀlso- och sjukvÄrden de senaste Ären, vilket stÀller krav pÄ sjuksköterskans bemötande och kompetens i mötet med denna patientgrupp. Syftet var att belysa sjuksköterskans förhÄllningssÀtt och bemötande av patienter med alkoholproblem i somatisk vÄrd. Metoden i litteraturstudien utgick frÄn artikelsökning i databaserna Scopus, Cinahl och Pubmed. Arbetet har följt Fribergs rekommendationer för uppsatsskrivning och kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes.

I en miljökonsekvensbeskrivning, MKB ska en beskrivning av planerade ÄtgÀrder ges för att undvika, minska eller avhjÀlpa skadliga verkningar, dÄ projektet antas medföra betydande miljöpÄverkan. Eftersom det upptÀckts allvarliga brister för skadeförebyggande ÄtgÀrder i forskningsrapporter utomlands, var det intressant att undersöka ÄtgÀrdskvalitén i nÄgra svenska MKB. Svagheter och styrkor i skadeförebyggande ÄtgÀrder i 6st MKB för 2st markkabelanlÀggningar i Sverige undersöktes. Metoden för undersökningen var tvÄ fallstudier som jÀmfördes mot varandra och analyserades mot teorier. Resultatet visade att kvalitén pÄ det undersökta materialet var övervÀgande bra, jÀmförelsevis mot de forskningsrapporter som visat pÄ bristfÀlliga ÄtgÀrdsförslag utomlands.

VÄrt examensarbete belyser hur lÀrare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet Àr att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lÀrande. Det Àr det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vÄr syn pÄ lÀrande dÀr den sociala interaktionen och omgivningen Àr viktiga delar i lÀrandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför bÄde för ? och nackdelar.

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade anvÀndningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-anvÀndning. 75 besvarade enkÀter lÄg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav tvÄ var kopplade till stress.

I förskolans utemiljö Àr det vanligt att det finns en sandlÄda pÄ gÄrden. Den Àr centralt placerad och barnen Àr dÀr och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade lÀroplan ska verksamhetens innehÄll vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gÀller Àven den verksamhet som pÄgÄr i sandlÄdan. Men vad Àr det som sker nÀr sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlÄdan? Detta Àr en kvalitativ studie som utifrÄn ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlÄdan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 Är) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande.

Vi upplever att hÀlsa Àr nÄgot som samhÀllet anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker Àn nÄgonsin. Du ska Àta rÀtt, röra dig rÀtt och gÀrna genom nÄgon speciell metod. VÄr tanke gÄr dÄ till skolorna och vad eleverna fÄr för mat serverad dÀr. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i tvÄ olika skolor och fem pedagoger frÄn fyra olika skolor för att fÄ fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har Àven observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att fÄ en bredare förstÄelse för vad som sker under en skollunch.

I vÄr studie har vi försökt att klargöra vilka roller de förtroendevalda revisorer och de sakkunniga har i den kommunala revisionen. Vi har funnit att det finns en del problem nÀr det gÀller de förtroendevaldas brist pÄ kompetens och oberoende. Dessutom Àr de sakkunnigas pÄverkan under revisionsprocessen vÀldigt stor, vilket kan leda till att revision genomförs enligt samma mallar i flera olika kommuner och kommunen inte fÄr den sÀrprÀglade granskning som den kommunala revisionen Àr tÀnkt att resultera i..

Studien syftar till att jÀmföra tvÄ institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. JÀmförelsen baseras pÄ sju kvalitativa intervjuer med lÀrare och cirkelledare frÄn de olika organisationerna. Det Àr pedagogernas syn pÄ sitt arbete som stÄr i fokus genom intervjuer. Den grundlÀggande frÄgestÀllningen hur undervisningen pÄ de olika organen Àr upplagda och utförs sammanstÀlls och jÀmförs genom frÄgor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lÀrarroll de undervisande anser sig ha.Avsikten att jÀmföra tvÄ institutioner med samma förutsÀttningar vad gÀller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lÀra av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv Äterkommer genom frÄgan huruvida interaktionen mellan lÀraren, eleven och innehÄllet gagnas i lÀrosituationen.

AbstractSverige ligger i topp bland EU-lÀnderna nÀr det gÀller ungdomar med psykosomatiska besvÀr. Detta medför frÄgan om vilka stödinsatser som finns tillgÀngliga för eleverna i den svenska skolan, samt hur skolkuratorerna arbetar med frÄgor som psykisk ohÀlsa och stressrelaterade problem. Skolkuratorns fokus Àr instÀllt pÄ ett socialt arbete med individ, grupp och organisation, och förutsÀttningarna för skolkuratorns arbetsuppgifter Àr beroende av skollagen, som reglerar skolans verksamhet. Syftet med denna studie Àr att söka kunskap och förstÄelse för hur skolkuratorer arbetar med högstadieelevers psykiska hÀlsa i skolorganisationen. Vi har Àven som mÄlsÀttning att finna lösningsförslag pÄ den problematik som studien finner inom det specificerade omrÄdet.I den nya skollagen, som börjar gÀlla frÄn och med 1 juli, 2011, stÄr det att det ska finnas "tillgÄng" till en elevhÀlsa för eleverna, vilket Àven innefattar bland annat skolkuratorer.

Elever i grundskolan ska enligt skollagen ha tillgÄng till skolhÀlsovÄrd som innefattar skolsköterska och skollÀkare. SkolhÀlsovÄrden ska arbeta förebyggande. Elever i grundskolan omfattas Àven av arbetsmiljölagen, dÀr syftet Àr att förebygga ohÀlsa och olycksfall i arbetet samt att Àven i övrigt uppnÄ en god arbetsmiljö. Sjukgymnaster har kompetens att undersöka, behandla och förebygga ohÀlsa. ArbetsomrÄdena för sjukgymnaster Àr mÄnga och en tÀnkbar arbetsmarknad skulle kunna vara skolhÀlsovÄrden.

This essay consists of a heuristic analysis of referents in the Swedish educational act, leaning on the methodological guidelines of discourse analysis. The overall aim of the essay has been to analyse in what way language in the educational act works as guidelines and law in relation to teachers? work. To correspond to this aim an openly structured questionnaire has been used, providing an empirical view of how teachers understand certain words, or referents, in the educational act. This empirical data has then been shaped to a spectrum view of the definitions of the referents showing a number of deductable facts, including the significance of the apparent use of institutional and professional language, which then have been viewed from two theoretical perspectives.