Syftet med undersökningen var att fÄ insyn i hur en enskild skolverksamhet arbetar för att motverka trakasserier och annan krÀnkande behandling enligt kapitel 14a i Skollagen (1985:1100). Genom intervjuer med skolledning och skolpersonal samt en analys av verksamhetens handlingsplan mot negativa handlingar har studiens syfte och frÄgestÀllningar besvarats. Skolverket och Skolinspektionen har varit centrala kÀllor och utgör grunden till den förkunskap som samlats in för undersökningen. Resultatet visar att skolverksamheten arbetar engagerat och aktivt för att motverka trakasserier och annan krÀnkande behandling. Verksamheten avsÀtter tid för diskussion av vÀrdegrundsfrÄgor och eleverna ges utrymme att pÄverka.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka hur begreppet elevinflytande definieras och undersöka om olika ledarstilar hos lÀrarna kan pÄverka elevers möjlighet till inflytande i undervisningen. Dessa aspekter har studerats mer ingÄende i Àmnet idrott och hÀlsa och jÀmförts med tre andra utvalda skolÀmne. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad Àr elevinflytande? Hur ser elevinflytande ut i idrott och hÀlsa jÀmfört med andra Àmnen i skolan? PÄverkar olika lÀrarstilar elevernas rÀtt till inflytande? Undersökningen gjordes pÄ tvÄ högstadieskolor pÄ tvÄ olika orter i SkÄne. För att tolka resultatet anvÀndes tidigare forskning och en ledarskapsteori.

Ämnet mobbning utgör idag ett allvarligt problem i mĂ„nga svenska skolor. För att arbeta med problemet har skolorna genom lagstiftning Ă„lagts att arbeta med före-byggande insatser men ocksĂ„ med Ă„tgĂ€rder i det enskilda fallet. Sedan den 1 janu-ari 2009 finns reglerna om detta samlade i 14a kapitlet i skollagen.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka skolans skyldigheter vid krĂ€nkande be-handling av elever. Detta görs utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna:-Vad Ă€r skolans juridiska ansvar enligt Skollagen kapitel 14a?-Förverkligas lagens intentioner i skolornas praktiska arbete?Metoden till uppsatsen har delats mellan rĂ€ttsdogmatisk metod och rĂ€ttssociolo-gisk metod.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

Med hjÀlp av postmodernistisk och sociokulturell teori, understödd av forskning kring begreppen demokrati och elevinflytande har ett fritidshem, med metoderna intervju och observation, studerats under fyra dagar. Studien har Àmnat hitta svar pÄ frÄgor kring vad elever tycker om sitt inflytande, den demokrati som erbjuds i verksamheten samt personalens arbete med demokrati och elevinflytande. I analysen ser vi att eleverna blivit sÄ pass invaggade i fritidshemmets dominerande verksamhet, den fria leken, att andra moment - till exempel rÄd och demokratiska samtal - blir till ett hinder för just den fria leken, snarare Àn till nÄgot intressant och berikande. Detta identifierar vi som problematiskt dÄ fritidshemmet i likhet med skolan ska förbereda eleverna för det demokratiska samhÀllet. Vi kommer fram till att eleverna bör trÀnas i demokrati, men att denna trÀning Àven bör prÀglas av faktisk demokratisk makt för att ge demokratiska moment relevans och lust för eleverna..

Sammanfattning/ Abstract Detta Àr en studie om specialpedagogiskt arbete pÄ organisationsnivÄ. Studien undersöker via fokusgrupper vad olika aktörer (gymnasielÀrare, rektorer, elevhÀlsopersonal, förvaltningschef, elevhÀlsochef) uttrycker om elevhÀlsa och vad som kan hindra respektive bidra till positiv utveckling av elevhÀlsan pÄ en gymnasieskola, ur ett organisationsperspektiv. Deras svar har tolkats in i Bolman och Deals (1995) olika organisationsperspektiv: Strukturellt, Human-resources, politiskt och symboliskt perspektiv. I samband med nya gymnasiereformen GY11 och den nya skollagen implementeras elevhÀlsoteam för varje rektorsomrÄde i en gymnasieskola som inte haft ett organiserat elevhÀlsoarbete tidigare, specialpedagoger anstÀlls och samtidigt genomförs en organisationsförÀndring pÄ rektorsnivÄ. Detta skapar en viss turbulens i organisationen. Detta Àr en hermeneutisk, fenomenografisk studie med kvalitativ ansats, dÀr fokusgrupper anvÀnts som intervjumodell, för att samla utsagor frÄn aktörerna, och se om aktörernas utsagor utvecklas under samtalet. Fokusgrupper Àr ett arbetssÀtt hÀmtat ur socialpsykologin och socialkonstruktionismen. Det framkommer i intervjusvaren att aktörerna definierar elevhÀlsa olika, vilket indikerar att elevhÀlsan behöver bli tydligare i organisationen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och rektors uppfattningar om att lÄta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero pÄ att mÄlet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning Àr att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod dÀr jag genomfört intervjuer med fyra lÀrare och en rektor pÄ en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror frÀmst pÄ fyra orsaker, brist pÄ diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist pÄ diskussion gÀllande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristÄende frÄn varandra och att det beror pÄ lÀrares och rektors egna instÀllningar, uppfattningar och kompetens..

Sammanfattning Skolan har enligt lÀroplanen skyldighet att hjÀlpa alla elever. Enligt skollagen skall dagens skola ge sÀrskilt stöd till elever med sÀrskilda behov. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ mer kunskap och insikt i hur de högpresterande elevernas behov kan tillgodoses i gymnasieskolan. I bakgrunden och i litteraturöversikten beskrivs de högpresterande elevernas skolsituation. Vidare redogörs för begrepp som begÄvning, sÀrbegÄvning och högpresterande. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer.

Skolverket (2005) menar att den svenska skolan behöver en gemensam mÄlsÀttning dÄ det gÀller arbetet med inflytande i skolan. Forskare i Àmnet Àr eniga om elevinflytandets goda verkningar, men skiljer sig i uppfattning om vilka förutsÀttningar som krÀvs, hur omfattande arbetet med elevinflytande i skolan bör vara och hur det kan utformas. SkolÀmnet hem- och konsumentkunskap bygger pÄ fyra perspektiv som skall genomsyra undervisningen. Syftet med Àmnet hem- och konsumentkunskap Àr att skapa erfarenheter inom fyra kunskapsomrÄden nÀmligen social gemenskap, mat och mÄltider, boende samt konsumentekonomi. Skolans styrdokument Àr tydliga med att elevinflytande skall vara ett inslag i skolan.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lÀrandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter sÄ att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lÀrandet.Genom att intervjua elever i Är 8 pÄ en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrÄn deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfÀlle utfördes.Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande bÄde mellan och inom arbetslag pÄ en skola, vilket ses utifrÄn beskrivningar av elevers upplevelser i studien. UtifrÄn resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. DÀremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssÀtt och nya metoder för att lÀra.

Syfte: I detta arbete vill jag lyfta fram niondeklassares uppfattningar och erfarenheter av elevinflytande pÄ en grundskola för de senare skolÄren. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ i vilken mÄn skolans uttryckta ambitioner för elevinflytandet gett effekt, samt jÀmföra elevernas uppfattningar och erfarenheter av elevdemokrati med lÀroplanens.Metod: Kvalitativa intervjuer med Ätta niondeklassare.Slutsatser: UtifrÄn studien kan utlÀsas att eleverna i stort Àr nöjda med sitt inflytande pÄ skolan, men ocksÄ att de vill ha mer inflytande. FrÀmst vill de ha ökat inflytande över undervisningen, vilket de upplever sker i för liten omfattning och enbart hos nÄgon enstaka lÀrare. Uppfattningarna om vad som gÄr respektive inte gÄr att Àndra pÄ skiljer sig i vissa fall kraftigt Ät. OmrÄden som förknippas starkast med inflytande Àr bland andra skolmaten, toaletterna, ordningsreglerna och elevrÄdet.

I denna uppsats studeras ett antal texter i syfte att finna svar pÄ vad deliberativa samtal kan innebÀra och hur/om de anvÀnds i praktiken. Ett intresse för frÄgor som rör elevinflytande ligger till grund för studien och uppsatsen visar att elevinflytande inte kan separeras frÄn demokratifrÄgor. FrÄgor om makt och meningsskapande berörs ocksÄ. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i Habermas teori om det kommunikativa handlandet men arbetet har ocksÄ stimulerats av Deweys skrifter. De texter som granskas Àr utgivna i Sverige och avgrÀnsade pÄ sÄ sÀtt att de fokuserar vad som finns skrivet om deliberativa samtal och hur deliberativa samtal som begrepp blivit beforskat.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en Ärskurs tvÄ i en grundskola och syftar till att utveckla lÀrares förmÄga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag Àr begrÀnsat och olikvÀrdigt. I lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgÄr att alla elever har rÀtt till en likvÀrdig utbildning, vilket vi vill efterstrÀva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. DÀrför vill vi med det hÀr utvecklingsarbetet se om det Àr möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och pÄ det sÀttet göra utbildningen mer likvÀrdig. Vi har ett demokratiperspektiv och anvÀnder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstÀmmighet som metod.

Aktionsforskningens syfte Àr att öka elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sÀllan tillÄts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och dÀrmed saknar förstÄelse för dess syfte och innehÄll. Studien prÀglas av ett relationellt perspektiv i strÀvan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lÀrande. I Àmnet idrott och hÀlsa beskrivs att förutsÀttningar för detta mÄnga gÄnger saknas.

Detta Àr en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna trÀnar konstnÀrlig dans för scenen, med rötter i vÀsterlÀndska danstraditioner. Det Àr i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mÀstarlÀra, som studien rör sig. Jag har anvÀnt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och stÀllt frÄgor till nÄgra danslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa i dans. UtifrÄn nÄgra valda mÄl i Àmnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrÄgor.