I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

Vid ett företagsförvÀrv mÄste bÄda företagets anstÀllda integreras, sÄ att respektive expertkunskap kommer bÄda företagen tillgodo. FrÄgor rörande hur anstÀllda ska integreras blir dock ofta förbisedda under de förhandlingar som föregÄr uppköpet. I den hÀr uppsatsen har vi studerat hur företag verksamma inom IT- och telekombranschen hanterar företagsförvÀrv och integration av det uppköpta företagets anstÀllda, samt om organisationskulturen pÄverkar integrationsprocessen. UtifrÄn ett organisatoriskt perspektiv beskrivs vilka skillnader och likheter som kan identifieras i integrationsprocessen vid förvÀrv inom IT- och telekombranschen. Dessa skillnader stÀlls dels mot befintliga teorier, som fokuserar pÄ tillverkande företag, och dels mot fallföretagens sÀtt att hantera integrationsprocessen.

Genom en omfattande teoristudie fann vi ett flertal teoribildningar inom Àmnet, teoribildningar som pÄ olika sÀtt berörde gruppers utveckling sÄvÀl som den individuella utvecklingen. Vi fann att individens utveckling Àr starkt förknippad med teamets utveckling varför sjÀlvinsikt Àr av stor betydelse för teamets utveckling, Carl Gustav Jungs teorier om den introverta/extroverta mÀnniskan har sÄledes stor betydelse inom detta omrÄde. Andra dominerande aktörer inom teoristudien Àr Schutz och hans FIRO ? modell som berör hur sociala behov sÄsom tillhörighet, kontroll och samhörighet pÄverkar gruppen under olika faser. Vidare Àr JohariŽs fönster av stor betydelse, Joseph Lufts och Harry Inghams modell av vÄr personlighet Àr vÀl kÀnd för alla som arbetar inom denna genre.

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd frÄn Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas hÀrifrÄn utgör oftast en förutsÀttning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebÀra att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion Àr följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma frÄn en mÀngd olika instanser och aktörer bÄde inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiÀrer kan dock innebÀra att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehÄll och budskap, vilket kan komma att ifrÄgasÀtta filmskaparens konstnÀrliga frihet.Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av bÄde vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i frÄga. Den visar Àven vad nÄgra av svensk films olika aktörer, sÄsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnÀrligt skapande samt om det Àr tvÄ faktorer som gÄr att förena..

Bemanningsbranschen har de senaste Ären fÄtt utstÄ mycket kritik för sin hantering av personalen. Detsamma gÀller dock inte för konsultbranschen, detta trots att man delar grundkonceptet; att hyra ut personal. PersonalomsÀttningen inom bemanningsbranschen Àr vÀldigt hög vilket möjligen kan peka pÄ att kritiken mot branschen Àr berÀttigad. Men hur hanterar bemanningsföretagen personal som alltid Àr ute pÄ uppdrag och hur kommer det sig att konsultbranschen som har samma situation ÀndÄ fÄtt ett betydligt bÀttre rykte?Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur hanteringen av personal och personalomsÀttning inom bemanningsbranschen och konsultbranschen ser ut samt att om det finns likheter som strÀcker sig förbi grundkonceptet; att bÄda hyr ut personal.För att svara pÄ detta har intervjuer genomförts med bemanningsföretaget Uniflex och konsultföretaget Crescore.

Har produktivitetsutvecklingen i det svenska skogsbruket stagnerat, och har detta i sÄ fall nÄgot att göra med debatten om dÄlig lönsamhet för skogsmaskinföretag? Denna kvalitativa studie undersöker skogsmaskinföretagaren, vem hon eller han Àr samt vilken relation denne har till uppdragsgivaren. Studien försöker Àven identifiera potentiella kÀllor i verksamheten för effektivitetsförbÀttringar och kostnadseffektivisering.Teorin som anvÀnds till att lösa uppgiften hÀrstammar frÄn: entreprenörskapsteori, relations-marknadsföring samt prissÀttningsteori. Det empiriska materialet har samlats in frÄn 12 semi-strukturerade intervjuer med skogsmaskinföretagare i SmÄland, VÀsterbotten och Uppland. I syntesen av teorin och det empiriska materialet identifierades tvÄ grupper av skogs-maskinföretagare, dÀr den ena gruppen speciellt lÀmpar sig att i dialog med uppdragsgivaren samt deras kunder utveckla branschen.

DÄ lönsamheten inom storköksbranschen varit relativt lÄg de senaste Ären sÄ efterfrÄgade sÄvÀl tillverkare som grossister men framförallt personalrestauranger en utredning om ifall det Àr möjligt förbÀttra lönsamheten inom branschen genom att anvÀnda mer förÀdlade livsmedel. Tidigare studier inom Àmnet har gjorts men i begrÀnsat antal och dÄ har frÀmst pÄverkan pÄ kundtillfredsstÀllelse, svinn, förÀndring av logistik och personalförÀndringar beaktats. VÄr studie har dÀremot fokuserat pÄ huruvida en övergÄng mot mer förberedda livsmedel pÄverkar den ekonomiska lönsamheten eller ej. Resultatet som berÀknats Àr ett absolut tal vilket innebÀr att vÄr uppsats bidrar med den finansiella information som tidigare saknats gÀllande den ekonomiska lönsamhetens pÄverkan vid en övergÄng. Uppsatsens syfte var att utreda hur en personalrestaurangs lönsamhet pÄverkas av en övergÄng till mer förberedda livsmedel och studera vilka hinder som kan uppstÄ vid en eventuell övergÄng..

Projektets syfte Àr att kartlÀgga den kylda livsmedelsdistributionen frÄn producent framtill butik och belysa framförallt de temperaturrelaterade brister som den Àr behÀftadmed.Kylda livsmedel Àr beroende av att vistas i och hÄlla rÀtt temperatur. Detta för attönskad sÄ stor del som möjligt av livsmedelskvaliteten ska bevaras. Idag finns ingaundersökningar som innefattar alla led i kylkedjan och som lyfter fram vilkatemperaturbrister som finns, var de finns och vilka problem de ger upphov till. Varje ledtittar endast pÄ sitt flöde och risk för suboptimering uppstÄr.VÄr kartlÀggning baseras pÄ intervjuer med utvalda aktörer i samtliga led och andrapersoner med erfarenheter och kunskaper inom omrÄdet. Vi har Àven tagit del avrapporter som gjorts och artiklar som skrivits inom kylkedjeproblematik.

Detta arbete syftade pÄ att undersöka det industriella inköpsbeteendet hos företag inom exponeringsbranschen (företag som sÀljer en skylt av nÄgot slag). Rapporten beskriver företaget Södra SkogsÀgarna och deras nylanserade produkt DuraPulp, som har plastliknande egenskaper och som Àr tÀnkt att ersÀtta de plastskyltar som finns i butiker. Rapporten bygger pÄ teorier om det industriella inköpsbeteendet. Företagen, Systemtext, HL Display och Antalis, som blev intervjuade Àr bland de största inom branschen för exponeringsprodukter. Företagen identifierades som lÀmpliga för rapporten eftersom branschkunniga personer som intervjuades rekommenderade dem.

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

ABSTRACTPurpose/aim: To clarify what information is communicated through the PR-firm JKL:s blog, how it is communicated, how it relates to and diverges from the communication theories in point, and what the strategies behind the blogging are. By doing this I hope to contribute to the knowledge on corporate blogging and how it can be used.Material/method: Qualitative textual analysis of ten blog posts published on the JKL Blog and process seeking interview with the person in charge of the same blog.Main results: JKLs? blogging coincides to the most part with business intelligence, with the exception that the information doesn?t relate directly to the company?s? main activities. This is mainly due to that they can?t publish information about their customers or competitors.

Musikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mÀngd svenska lÄtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten Àr hög. Det Àr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn som skapar musiken, men fördelningen sysselsatta inom musikbranschen Àr en tredjedel kvinnor mot resterande mÀn. I ledningsgrupper finns kvinnor representerade med 20 procent och samma fördelning Äterfinns ocksÄ i antalet A&R:s (dem som upptÀcker nya artister) pÄ musik- och artistbolag.Den hÀr studien ser nÀrmare pÄ hur rekryteringsprocesser i musikbranschen gÄr till, dÄ den generella utbildningsnivÄn Àr lÄg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper Àr eftertraktade? Hur ser dem i rekryteringsroller pÄ sina uppdrag och hur tÀnker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förÀndra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen Àr relationsstyrd och bygger pÄ osynliga nÀtverk.

Bakgrund: Globalisering ger förutsÀttningar för tillvÀxt av internationella fusioner och förvÀrv. Vad gÀller att de svenska företagens framkant inom IT-branschen drar till sig amerikanernas intresse för förvÀrvning av det svenska för att komma Ät egenskapen som det svenska företaget innehar.Problemformulering: Vilka kommunikations- och styrningsfaktorer Àr viktiga vid internationella fusioner och förvÀrv?Syftet: Att skapa förstÄelse för internationella fusioner och förvÀrv genom att analysera och utvÀrdera kommunikation och styrningsprocessen, samt kulturens gestalt före och efter ett amerikanskt förvÀrv av ett svenskt företag.Metod: Undersökningen Àr en fallstudie med kvalitativ ansats och bestÄr av intervjuer med ledningen som har varit inblandade före och efter det internationella fusion och förvÀrvet.Slutsats: Det Àr viktigt att ta hÀnsyn till följande styrningsfaktorer: företagets storlek och hemmamarknad, organisationsstruktur och kÀrngrupp/ledaren samt kommunikationsfaktorerna: extern kommunikation, intern kommunikation och kommunikationens riktning, dÄ dessa har en avgörande roll i integrationsprocessen av en internationell fusion och förvÀrv.  .

Föryngringen av skog pÄ Gotland har historiskt sett varit problematisk under lÄng tid och i dagslÀget anvÀnds frÀmst markberedning följt av plantering av tall. FörutsÀttningen för föryngring under skÀrm samt naturlig föryngring under frötrÀd som föryngringsmetod har studerats i denna rapport dÄ det rÄder brist pÄ skriftliga sammanfattningar om dessa bÄda metoder. Föryngringsmetoderna studerades genom fÀltstudier pÄ 16 lokaler och intervjuer med verksamma inom branschen pÄ Gotland. Naturlig föryngring visade sig ha viss framgÄng pÄ norra Gotland samt fungera vÀl pÄ nordöstra FÄrö. Förutom pÄ FÄrö visade emellertid föryngring med markberedning och plantering bÀst resultat.