De traditionella flygbolagen verkar på en marknad som kännetecknas av en ökad konkurrens. De är ofta delvis eller helt statligt ägda och präglas av tröga beslutsprocesser. På grund av sin befintliga struktur och gamla affärskultur har de svårt att konkurrera med priset som konkurrensmedel och måste därför fokusera på att skapa kundlojalitet.Uppsatsens syfte var att analysera och utvärdera SAS långsiktiga marknadsföringsstrategier genom en jämförande studie av företagets ledning, anställda samt kunder. För att belysa problemet har en gapanalys genomförts på SAS Sveriges ledning, anställda och kunder. Studiens teoridel är baserad på teorier om mervärdeskapande, organisation och lojalitet.Resultatet visar att gapet mellan SAS ledning och kunder var relativt litet då ledningen har kunskap och insikt om kundernas förväntningar på SAS tjänster.

Uppsatsens resultat visar att det saknas ett entydigt luftmaktsteoretiskt ställningstagande. Istället återfinns en tudelad teoribild, dels den svenska traditionella defensiva luftmaktsteorin, men också den som inriktas mot en västlig modern expeditionär luftmaktsteori.Resultatet stöds av slutsatserna från studien av förmågeutvecklingen, en utveckling som spänner över en bred men traditionell förmågebas. Huruvida ett tudelat teoretiskt ställningstagande och ett i huvudsak traditionellt förmågeutvecklingsprogram, kommer vara effektivt att möta framtidens uppgifter och ekonomiska realiteter återstår att se..

This essay is the result of a case study. The aim of this study has been to gain an understanding of government employee?s opportunity to be involved in and contribute to the processes tied to organizational development. The case study is based on the perspective of the government employees and their experience and thoughts regarding their opportunity to be a part of the organizational development. The empirical data that was generated by the case study has been analysed with New Public Management and Sense Of Coherence as a theoretical point of view.

Authors: Phia Bergdahl & Karin TydénTitle: This is the era of the personal brand ? a study about the role of a personal brand in a professional context in modern societyLevel: BA Thesis in Media and Communication StudiesLocation: Linnaeus UniversityLanguage: SwedishNumber of pages: 54Background In pursuit of being unique and stand out, it has become fashionable to market yourself as a personal brand. According to some experts on the subject, this has become a necessity for survival in the tough competition about the jobs and the customers. With Internet and social media as a natural element in our society, we also have to relate to these channels when it comes to communicating ourselves.Purpose The purpose of this study is to examine the role of the personal brand in a professional context in modern society and to explore Internet involvement in communicating the brand.TheoriesWe have used Bauman?s theory of ?consumer society?, how we live in a society where we are both the consumers and the goods consumed. We have also used Castells?s theory of "network society" and how its growth is changing our culture.

Due to the highly competitive and busy marketplace of today, companies are forced to take unforeseen measures in defending and developing their brands. Key elements like opinion leadership and lifestyle marketing are commonplace and aim to deliver values that are more difficult to define compared to quality, price, looks and usability. This paper aims to develop what should be considered most fundamental to all commercial branding. By investigating the ideologies that are the core of many successful companies, we hope to clarify the importance of communicating these ideologies. The topic is examined by method of quantitative analysis and the main purpose is to determine; what do the companies think of their ideologies, and how do their consumers recieve them? A secondary purpose is also to investigate whether different kinds of consumers recieve the ideologies in different ways..

Konkurrensen om talangfull och skicklig personal har hårdnat i framförallt kunskapsintensiva branscher där de anställda ses som företagens viktigaste tillgång. Den ökade konkurrensen om arbetskraft har lett till att företagen måste fokusera betydligt hårdare på att inte bara rekrytera talangfull och skicklig personal, utan även få dem att vilja stanna kvar och arbeta inom organisationen. En strategi som växt fram det senaste decenniet är employer branding, vilket är ett verktyg företag kan och bör arbeta med för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare bland nuvarande och potentiell personal. Företag kan uppnå målet med att bli en attraktiv arbetsgivare genom att vara framgångsrika i arbetet med att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke.I den här studien undersöker vi hur revisionsföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Det huvudsakliga syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för processen employer branding.

Luleå kommun står inför en generationsväxling de kommande åren. Ett stort antal pensionsavgångar medför ett rekryteringsbehov på cirka 500 medarbetare årligen de närmsta åren samtidigt som prognoserna visar att generationen som ska ersätta på arbetsmarknaden är mindre än den som lämnar den. I den konkurrenssituation som befaras uppstå mellan arbetsgivare gäller det att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats, dels för att behålla befintlig arbetskraft och dels för att locka till sig den framtida arbetskraften. Denna studie har som syfte att jämföra de krav framtida arbetskraft ställer på en attraktiv arbetsplats gentemot de uppfattningar Luleå kommuns anställda har om sin arbetsplats för att på så sätt hitta förbättringsförslag som kan leda till en arbetsplats som är attraktiv för både befintlig och framtida arbetskraft vilket är grunden till att ses som en attraktiv arbetsgivare. Detta görs genom en jämförelse av en enkät med Luleå tekniska universitets studenter, som i studien får representera den framtida arbetskraften, och Luleå kommuns medarbetarenkät för 2011 samt kompletterande intervjuer med medarbetare på högre nivåer i organisationen.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

The purpose with this thesis is to investigate how Swedish clothing companies create and communicate a personality for their brand. Case studies were conducted with three companies: Nudie Jeans, Koppartrans and J.Lindeberg. These firms can be considered as established clothing brands nationally as well as internationally. The study found that individualism, logotype and moral standpoints play an important role in the creation and the communication of a brand?s personality.

SammanfattningI dagens läge är konkurrensen inom livsmedelsbranschen stenhård och företag försöker på alla möjliga sätt att marknadsföra sina produkter. Dock räcker det inte med att endast göra reklam för sina produkter, utan man måste integrera med kunderna och skapa underlag som möjliggör en positiv varumärkesimage i kundernas ögon och får dem att känna en positiv känsla inför företagets varumärke. Ett sätt att dra detta ett steg längre är att använda sig av corporate branding, som syftar till att man använder sig av ett varumärke som är detsamma som företagsnamnet. Detta kan vara såväl positivt som negativt, då företaget måste vara väldigt konsekventa i hela företagskedjan, eftersom konsumenterna kommer bedöma företaget och dess produkter utifrån helhetsintrycket och inte bara på hur bra de upplever att den specifika produkten är. Ett dåligt bemötande av en medarbetare, som arbetar för företaget, kan leda till att konsumenter väljer bort det varumärket vid inköpet.

Hur resonerar potentiella kunder kring inköp av produkten som ens företag tillhandahåller? En av de främsta frågorna hos en marknadsförare, men också en fråga som är aktuell i vår marknadsekonomi i stort. Konsumentbeteende är därför ett givet fält inom företagsekonomin. Men hur går det till när konsumenten är ett företag? Vilka aspekter är viktiga och varför? Vilka marknadsföringsinsatser bör genomföras utifrån denna adderade förståelse? Det är utgångspunkten för denna uppsats.

Höganäs kommun ligger i nordvästra Skåne. Centralorten har vuxit fram ur två byar, ett fiskeläge och en bruksort. Under 1900-talet har staden växt samman. Men resultatet har blivit en delad och brokig stad.Med sitt attraktiva läge vid Öresund och som en del av Öresundsregion lockar kommunen nya invånare. Höganäs kommun har som mål att gå från att vara 8 500 till att bli 10 000 invånare i centralorten.

Alla gör det - kommuner, städer, regioner och länder arbetar för att stärka eller skapa sig varumärken. Under de senaste åren har city branding blivit ett populärt ämne bland stadens lokalpolitiker, köpmän och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte längre om att landets storstäder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande även för mellanstora städer till småstäder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som står i förändring, där en utveckling sker och med en stark tillväxt. En stad som står med ena foten i småstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

Alla gör det - kommuner, städer, regioner och länder arbetar för att stärka eller skapa sig varumärken. Under de senaste åren har city branding blivit ett populärt ämne bland stadens lokalpolitiker, köpmän och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte längre om att landets storstäder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande även för mellanstora städer till småstäder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som står i förändring, där en utveckling sker och med en stark tillväxt. En stad som står med ena foten i småstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

Master's thesis, Master of Business Administration program, School of Business ofEconomics at Linnaeus University, Management, Course code, 4FE10EAuthors: Anton Milemo and Christoffer WideénTutor: Magnus ForslundTitle: Focus on employee turnover - an ethnographic study on the insurance companyTrygg-Hansa?s outbound department in VäxjöBackground: The costs of losing employees, recruiting new people, making a selectionof potential employees and training them are all high. The costs often exceed onehundred percent of the annual salary for the otherwise vacant position. In addition to thedirect costs of employee turnover troubles, things such as work confusion, loss oforganizational memory along with strategic skills can arise. The employee turnover rateof Trygg-Hansa?s outbound department in Växjö is too high according to the officemanager.Purpose: Understand the causes of high employee turnover in a Swedish insurancecompany.Methodology: This thesis consists of an ethnographic study of a Swedish insurancecompany.