Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Sexualiteten är en del av varje människas identitet och har varierande innebörd för den enskilda individen. Förmågan att älska och att känna sig älskad är en viktig förutsättning för god hälsa. Den som drabbas av cancer får ofta sexuella problem och det är flera orsaker till detta. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att samtala med cancerpatienter om sexualitet och hur de uppfattar sexualitetens betydelse för patienterna. En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats valdes.

Att bli kallad till en screening kan uppfattas som ett hot eller en trygghet för kvinnorna. Hur kvinnan uppfattar sin situation kan bero på den kunskap hon har angående screening. Syftet med studien var att beskriva kvinnors uppfattning av screening såsom gynekologisk hälsokontroll och mammografi. Studien har genomförts som en litteraturstudie med hjälp av Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Det är inte alltid så att screeningen mynnar i ett entydigt negativt svar eller ett svar som tyder på cancer.

IntroduktionDet är en livsomvälvande händelse både fysiskt och psykiskt att genomgå rektumamputation på grund avrektalcancer. Det finns ingen tidigare kvalitativ forskning om upplevelser av vad det innebär för patienterna.Det behövs därför ökad kunskap för att på ett bättre sätt kunna förstå och ge omvårdnad till dessa patienter.SyfteSyftet med studien är att undersöka patienters upplevelser av vad det innebär att genomgå rektumamputationpå grund av rektalcancer. Frågeställningar: Vilka symtom upplever patienterna efter operationen och hurpåverkas de av dessa, fysiskt, psykiskt och socialt? Förändras det dagliga livet efter operationen? Hur uppleverpatienterna sin kropp efter operationen?MetodMetoden är kvalitativ och utgår från ett fenomenologiskt hermeneutiskt och narrativt forskningsperspektiv. Enpilotstudie gjordes för att pröva metoden.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Background: Chemotherapy and radiation resistance are major causes of failure in cancer treatment. The response to treatment in cancer cells depends on several mechanisms and pathways such as Janus kinases-signal transducers and activators of transcription JAK/STAT pathway. STAT1 was the first described transcription factor in the STAT family. STAT1 is activated by stimulation of signaling proteins such as type II interferon (IFN- ?) and the activated STAT1 translocates from cytoplasm to nucleus.

Statisk visar på att över 50 000 människor i Sverige insjuknar i cancer varje år. Ny forskning visar att det finns ett samband mellan ett cancerbesked och en ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död. Hur ett cancerbesked lämnas har stor betydelse för den fortsatta reaktionen, vilken är individuell. På vilket sätt skall ett cancerbesked lämnas för att den fortsatta reaktionen efteråt blir så lätthanterlig som möjligt? Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att få ett cancerbesked.

Bakgrund: Varje år insjuknar 250 000 barn i cancer. Det gör att barncancer är den sjukdom som dödar flest antal barn. Sjuttiofem procent av barnen i industriländerna som drabbas av cancer överlever. Överlevnaden beror på rätt behandling. När ett barn drabbas av cancer, påverkas hela familjen.

Många patienter med cancerdiagnos lider av fysiska symtom såväl som psykologiska såsom ångest, oro och depression. Bildterapi kan bland annat hjälpa patienter att bearbeta känslor och upplevelser knutna till sjukdomen. Arbetets syfte var att undersöka den komplementära behandlingsmetoden bildterapi och självständigt bildskapande och dess effekt vid vård av vuxna patienter med cancersjukdom. En systematisk litteraturstudie utfördes med litteratursökningar i databaserna PubMed och Cinahl/Ebsco. Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och med hjälp av mammografi kan bröstcancer upptäckas i ett tidigt skede. Mammografi är dock inte alltid är den bästa modaliteten att diagnostisera bröstcancer med eller för att bedöma cancern. Vilka kvinnor är det egentligen som får magnetresonansetomografi som en kompletterande undersökning ellersom screening? Genom denna litteraturstudie har vi sammanställt detta. MRT som komplement till mammografi kan användas bland annat för kvinnor som har en känd ärftlig faktor att utveckla bröstcancer.

Success in treatment with platinum-based chemotherapy against different types of cancer tumors is limited by side-effects such as hearing loss which can have a large impact on the individual`s quality of life. It is of great importance to continue with studies that address this complex of problems.Objective: The aim of this literature review is to investigate the impact of platinum-based chemotherapy on hearing in children and adolescents treated for different types of cancer.Method: A descriptive review of literature was made based on sources from 15 different studies on the impact of platinum-based chemotherapy on hearing in the target group.Results: The survey of the studies shows that platinum-based chemotherapy causes incidence of hearing loss by differing degree in the target group. Dosage of a platinum-based substance appeared to be the most significant factor. Treatment with both cisplatin and carboplatin was more ototoxic than treatment with only one of these. Greater risk for hearing loss was to a higher degree observed in younger children.

Bakgrund: Antalet cancerfall ökar konstant, men tack vare förbättrade metoder för att upptäcka och behandla cancer överlever allt fler denna sjukdom. Både sjukdomen och dess behandlingar kan ge en påverkan på kroppen, men även den sexuella lusten och funktionen kan påverkas och förändras. Ett fungerande sexualliv utgör en viktig del av livskvaliteten för de flesta. Vårdpersonalen har en viktig roll i att förbereda patienten på vilka symtom de kan förvänta sig, men patienterna önskar ofta avsevärt mycket mer information än vad som ges. Syfte: Att belysa cancerpatienters behov av sexualitetsrelaterad information.

Aim: To describe perceptions about written and verbal information regarding diet and physical activity in women with breast cancer and to study possible differences between ages and perception. Method: A cross-sectional study was conducted and consisted of 57 women with breast cancer stages I-III who started adjuvant chemotherapy within a year (2007-2008). A questionnaire, regarding their perceptions about the written and verbal information they had received about diet and physical activity, was responded to three months following treatment completion. Between 67-93 % of the participants responded to the questions. The answers was analyzed with descriptive statistics and Mann Whitney U-test.

För personer som drabbas av sjukdom kan det innebära att känslan av den bekanta och den igenkännliga kroppen förändras. Cancer i de sexuella- och reproduktiva organen påverkar kvinnor och mäns sexualitet efter cancerbehandling. Sexualitet kan vara ett svårt ämne att ta upp som hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer som genomgått cancerbehandling i de sexuella- och reproduktiva organen. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingick och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: Ett växande antal svårt cancersjuka människor föredrar att vårdas i hemmet. Närstående är en självklar del av modern palliativ vård, och det är en central uppgift för den palliativa vården att stödja även dem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov av stöd vid vård i hemmet av vuxna cancersjuka i livets slutskede. Metod: Som underlag för denna litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar använts inom tidsperioden 2001-2011. Resultat: Resultatet visade att närstående hade behov av stöd i den vårdande rollen av cancersjuk i hemmet som redovisas i 3 kategorier och 6 subkategorier.