Introduktion: Ordet cancer skapar oro hos de flesta människor. I vår kommande yrkesroll som sjuksköterskor kommer vi att möta cancerpatienter och deras anhöriga där tonåringar kan vara en utav familjemedlemmarna. Det är viktigt att skapa en förståelse för hur tonåringar upplever sin förälders cancersjukdom. Syftet: Studiens syfte var att belysa tonåringars upplevelser av att leva med en cancersjuk förälder. Metoden: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med åtta artiklar som grund.

Bakgrund: När ett barn får cancer förändras livet för hela familjen. Den tuffa behandlingen är påfrestande på alla medlemmar i familjen. En okunskap om hur syskonens hälsa påverkas finns både hos föräldrar och sjukvårdspersonal.Syfte: Att belysa hur syskon till cancerdrabbade barn upplever sin hälsa.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl användes för sökning av vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och en latent innehållsanalys användes.Resultat: I resultatet uppkom 5 kategorier kring syskon till cancersjuka barns behov och brister som påverkade hälsan.

ABSTRACTBackground: People with colorectal cancer undergoing rectum amputation get a permanent colostomy, which affects the social life. It may be valuable for health care what these people experience living with colostomy in order to provide the greatest possible support. Objective: The aim of this study is to describe how people who received a colostomy experience their daily lives and the support they have received from the health services.Method: Qualitative interview study with six people, with a descriptive phenomenological approach.Results: The analysis of the interviews about how it's like to live with a colostomy resulted in three themes: 1) Living with a colostomy gives an uncertainty that affect the social life, 2) Physical and psychological impact of getting a colostomy and 3) Support for health care and relatives.Conclusion: Subjects had a positive attitude towards life, which contributed to that they could adjust to living with a colostomy and feel a meaningfulness of life. The study shows that all the interviewed people overall were satisfied with the information provided by the healthcare personnel. It was good with both oral and written information and very appreciated with repeated information. One aspect that could be improved was the information given aboute the closure of anus during surgery and the following complications.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av cancer. Att få en cancerdiagnos innebär att drabbas av en mycket allvarlig sjukdom. Med ett bra omhändertagande med helhetssyn på patienternas behov, god kontinuitet och adekvat information kan vården upplevas som konsekvent och sammanhängande. I många fall kommer beskedet om cancer plötsligt och det är svårt att vara förberedd. Cancervården innefattar vård från många olika specialiteter och det kan vara svårt för patienten att orientera sig under vårdförloppet.

Cancer i huvud- och halsregionen och dess behandling har setts leda till sva?righeter att sva?lja hos cirka 40 % av patienterna. Sva?ljningssva?righeterna har visats vara sva?rast vid larynx- och hypofarynxcancer. Sva?ljningssva?righeter pa?verkar livskvaliteten negativt enligt flera studier.

This thesis analyses how a radiology department at the largest hospital in Sweden, Karolinska University Hospital, most profitably could expand its capacity for investigating cancer patients using magnetic resonance imaging (MRI). The queues today for patients waiting to be scanned are long, which delays the start of cancer treatments. Meanwhile the hospital has a budget deficit of half a billion SEK, which make any expansion hard. In this thesis we evaluate the alternatives of investing in new machinery; utilize the current machinery better by using them more days annually or through a shift work system. Finally we evaluate a combination of these.

Bakgrund: Varje år får ca 300 barn och ungdomar i Sverige cancer. Barnets insjuknande innebär en stor omställning för hela familjen och kan leda till en psykisk belastning för föräldrarna. Vårdpersonalen har då en viktig roll, för att föräldrarna ska känna trygghet i situationen. Föräldrars behov av omvårdnad bör tillgodoses, så de i sin tur kan ge stöd åt sitt barn. Familjefokuserad omvårdnad har använts som teoretisk referensram i studien.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

En av de vanligaste biverkningarna som patienter med cancer får är cancerrelaterad fatigue (CRF). Symtomen på CRF kan vara trötthet, oro och utanförskap. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur patienter upplevde CRF. Litteraturöversikten är baserad på tio kvalitativa artiklar och för att hitta dessa artiklar användes databaserna Cinahl och PubMed. Studierna analyserades utifrån en femstegsmodell som resulterade i fyra huvudkategorier: Att känna sig helt utmattad, Att uppleva en inre kamp, Att inte känna igen sig själv och Att förlora sin plats i livet.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med denna studie var att på ett sjukhus i Mellansverige undersöka hur tillfredställda patienterna var med information om läkemedelsbiverkningar Syftet var även att undersöka grad av oro över eventuella biverkningar och jämföra om det fanns någon könskillnad gällande detta.Metod: Studiens design var en kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och jämförande statistik. Data samlades in genom en Studiespecifik enkät. Antalet svarande var 29 inneliggande patienter under 10 veckor som uppfyllde inklusionskriterierna.Resultat: Resultatet visade att hälften av deltagarna inte hade fått information om läkemedelsbiverkningar och att 78 % uppgav sig vilja ha mer information. Nio av tio deltagare instämde till att vara oroliga över eventuella biverkningar och 64 % uppgav att de var osäkra eller inte visste vart de skulle vända sig vid frågor om biverkningar. Trots detta var drygt hälften av deltagarna delvis eller helt nöjda med den information de fått.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykisk sjukdom som innebär en förändrad kroppsuppfattning med självsvält. Lidandet kan ses som en inre kamp där sjukdomen tagit makten över anorektikerns självkänsla. Sjukdomen kan kännas som en identitet på grund av att den är en så stor del av den drabbades liv. Behandlingen utförs individuellt med strävan att vända viktnedgången. Detta kan vara svårt och stressfullt för patienten, därmed är stöd och trygghet från de närstående personerna av stor vikt för ett tillfrisknande.

Suicid har länge varit den främsta dödsorsaken bland unga människor.Det är en stor uppgift för sjukvården att bemöta patienterna på ett respektfullt sätt med en öppenhet och acceptans. Att ge en personcentrerad vård kräver ett holistiskt synsätt, vilket kan vara en utmaning och bygger på god kommunikation. Det finns endast ett fåtal studier genomförda om patienters upplevelser av att bli vårdade på sjukhus. Det gör att behovet av fler studier kring ämnet bör genomföras. Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på sjukhus efter suicidförsök.Studien var en litteraturstudie där resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar som granskades och bearbetades.

Bakgrund: När ett barn får cancer förändras livet för hela familjen. Den tuffa behandlingen är påfrestande på alla medlemmar i familjen. En okunskap om hur syskonens hälsa påverkas finns både hos föräldrar och sjukvårdspersonal.Syfte: Att belysa hur syskon till cancerdrabbade barn upplever sin hälsa.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl användes för sökning av vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och en latent innehållsanalys användes.Resultat: I resultatet uppkom 5 kategorier kring syskon till cancersjuka barns behov och brister som påverkade hälsan.

Studien hade till syfte att beskriva faktorer som var av vikt i bemötandet av patienter inom palliativ vård och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i olika databaser samt via manuell sökning. Sökorden som har använts var palliative care, caring, patients, end-of-life, hospice, cancer, needs, support och experience. Antal granskade artiklar var 11. Granskningen resulterade i fyra faktorer; information, kommunikation, känslomässig dimension och delaktighet i vården.