BakgrundI Sverige har kommunerna ansvar för att alla invånare har tillgång till bra bostäder. För att kunna erbjuda bra bostadsalternativ som gör att fler vill bosätta sig i kommunen krävs att det finns mark för bostäder. Idag finns fastigheter bildade för bostadsändamål som inte har blivit bebyggda. I kommuner där det råder Bostadsbrist och det finns en tydlig efterfrågan på mark för bostadsändamål är det viktigt att ta reda på varför fastigheterna inte blir bebyggda. Tidigare studier har utförts som i stort behandlar faktorer som kan förhindra bostadsbyggandet men privata fastighetsägares motiv till att inte bebygga sina fastigheter är ett outrett område.

Stockholm is one of the fastest growing cities in the world. Its population is growing every day and the housing needs are becoming higher. Despite the growth and the need for more houses only a few new housing units are being built every year. Critics argue that if the building rate stays as it is today the development of the city will be very limited since there is no capacity for the city to embrace new incomers.The decision makers in the municipality of Stockholm are planning for large investments in housing units for the coming years up until 2030. There are plans of building approximately 140 000 new apartments to mend the ascending need for new houses.Farsta County is part of Stockholm and lies a few kilometers to the south of the city center.

I den här essän analyseras bostadssituationen i dagens Sverige, med fokus på Stockholm. Vilka personliga historier, minnen, anpassningar ger Bostadsbristen? Vilka teoretiska och konstnärliga metoder kan beskriva och ifrågasätta denna situation? Detta arbete, både konstnärligt och teoretiskt, samlar jag under namnet Bostad sökes. Jag utgår både från egna och andras erfarenheter av andrahandsboende, runtflyttande och ständigt återanvända flyttkartonger. Utgångspunkten är att utifrån detaljberättelser visa på hur det vardagliga, personliga hänger samman med en yttre maktstruktur, en politik.BakgrundEtt hem är mer än rätt kuddar; ett hem är makt.

All inkomst från uthyrning av privatbostad skall beskattas som inkomst av kapital med 30 procent, vilket regleras i inkomstskattelagens 42:a kapitel 30§. Inkomstskattelagen ger också, bland annat, möjligheten till att göra ett schablonavdrag på hyresinkomsten på vilket man inte behöver betala skatt. Uppsatsen undersöker hur detta schablonavdrag är tänkt att påverka och hur det har påverkat bostadsutbudet i Sverige. Detta genom att se på hur lagen har utvecklats sedan den instiftades 1990, då inkomst från uthyrning av privatbostad gick från att vara helt skattefri till skattebelagd med 30 procent med undantag av det dåvarande schablonavdraget på 4000 kronor. Sedan skattereformen 1990 har utvecklingen gått tillbaka mot en allt mer skattebefriad hyresinkomst för privatpersoner och schablonavdraget ligger idag på 18000 kronor.

På grund av den Bostadsbrist på som idag delvis råder på hyresrättsmarknaden, kan frågan ställas huruvida fastighetsföretagen har incitament till att arbeta kunddrivet för att därmed öka sin konkurrenskraft. Att allmännyttiga bostadsbolag ska drivas utifrån affärsmässiga principer bestäms genom en ny lag från 2011 - Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Den nya lagstiftningen medför också ett nytt hyressättningssystem. Dessa förändringar kan komma att medföra nya spelregler på marknaden som innebär en ökad konkurrens bland fastighetsföretagen samt att kunden kan komma att ställa högre krav på sin hyresvärd. Studiens syfte är att kartlägga och jämföra huruvida fastighetsföretag sätter sina kunder i fokus samt att kartlägga hyresgästers upplevelser vad gäller trivsel i sitt boende och vad de anser vara en idealisk förvaltning. För att kunna besvara syftet har en kvantitativ enkätundersökning med ett visst inslag av kvalitativa, öppna, frågor riktats mot hyresgäster från två fastighetsbolag, ett allmännyttigt och ett privatägt, och från två olika bostadsområden.

Under 1940-talet rådde stor Bostadsbrist i hela Sverige och även i Uppsala. Området Tunabackar i Uppsala byggdes 1947 och är en del av den stora utbyggnaden av bostäder som skedde efter andra världskriget och decennierna därefter. Tunabackar planerades av dåvarande stadsarkitekt Gunnar Leche. Området byggdes med tre- till fyravåningshus placerade i vinkel och inrymde 628 lägenheter. Kvarteren var slutet mot norr och öppet mot söder. Byggnaderna bildade skyddade gårdsrum i söderläge. Syftet med den här uppsatsen var att dokumentera skillnaderna mellan funktionerna på en bostadsgård i Tunabackar idag och när samma bostadsgård byggdes 1947.

Stockholms län är en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste årtiondena och kommer enligt prognoser att fortsätta växa under en överskådlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrågan på hyresrätter har blivit ännu högre. Trots en hög efterfrågan så är utbudet på hyresrätter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det råder Bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pågår ständigt en debatt bland experter, politiker och aktörer på fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att åtgärda bristen på hyresrätter i regionen.En orsak till det låga byggandet av hyresrätter är att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jämfört med bostadsrätten. Detta har hämmat byggandet enligt flera experter.

Gruvnäringen är en av Sveriges äldsta industrier. Redan på 1100-talet bröts järnmalm på Utö i Stockholms skärgård. Gruvdriften har haft stor betydelse för utvecklingen av infrastrukturen i form av vägar och järnvägar i landet. Den har också haft betydelse för uppkomsten av flerbostadshus. Då gruvorna ofta låg avlägset var möjligheten till boende på platsen en förutsättning för att kunna locka arbetskraft.Att värdera en gruva är en lång och besvärlig process där många människor inom skilda kompetensområden måste vara inblandade.

Bakgrund: Trots en ökad Bostadsbrist i Sverige byggs det mindre bostäder. Officiell statistik visar att det behöver byggas 40 000 bostäder om året för att tillgodose behovet. Idag byggs det 20 000 bostäder. Den svenska småhusmarknaden har under de senaste åren upplevt ett kraftigt fall i försäljningen av småhus. Prognosen för 2012 är en produktion på 5000 småhus att jämföras med 2008 då 12 800 småhus producerades.

Ända sedan industrialismens början har det pågått en ständig inflyttning till städerna från landsbygden. Denna urbanisering har lett till Bostadsbrist i de centrala delarna av många städer. För att möjliggöra fler bostäder på dessa platser har staden börjat byggas inåt - förtätas. Förtätning är en ?kompakt utbredning? av staden och innebär att redan bebyggda platser inom stadsgränsen exploateras ytterligare.

Stockholms län är en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste årtiondena och kommer enligt prognoser att fortsätta växa under en överskådlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrågan på hyresrätter har blivit ännu högre. Trots en hög efterfrågan så är utbudet på hyresrätter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det råder Bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pågår ständigt en debatt bland experter, politiker och aktörer på fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att åtgärda bristen på hyresrätter i regionen.En orsak till det låga byggandet av hyresrätter är att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jämfört med bostadsrätten. Detta har hämmat byggandet enligt flera experter.

Landskrona är en liten stad i södra Sverige. Den är en av landets äldsta och historiskt sett mest betydelsefulla städer med sin storhetstid under 1700- och 1800-talen, då ett skeppsvarv växte sig stort. De flesta människor som kom till Landskrona under den här tiden kom för att arbeta på varvet. På grund av det ökade antalet invånare fanns det Bostadsbrist i staden och arbetarnas behov av bostäder ledde till stora byggnadsprojekt. På 1900-talet gick varvet i konkurs, arbetslösheten steg och det ledde till en minskning av antalet invånare.

SammanfattningPlanprocessen har den senaste tiden legat i fokus för ett antal utredningar och rapporter. Den Bostadsbrist som råder i bl.a. Stockholm påverkas av långa planprocesser som kan sträcka sig upp till fem år eller mer. Även konkurrensen mellan små och stora byggherrar påverkas då endast de större byggherrarna har resurser att ta sig igenom de långa planprocesserna. Vissa förändringar som ska effektivisera processen har gjorts i den nya PBL som infördes den 2 maj 2011, men det finns även andra faktorer som påverkar längden och smidigheten hos processen.I detta examensarbete har sju detaljplaner från olika kommuner i Stockholms län valts ut och studerats.

Idag råder en stor generell Bostadsbrist i Sverige, till följd av bl.a.befolkningstillväxt och ekonomiska faktorer. Samtidigt når antaletstudenter rekordnivåer varje år, och det byggs alldeles för fåstudentbostäder för att tillgodose deras behov. Anledningen till dettatros vara att byggföretagen begränsas av byggreglerna gällande främstbostadsutformning och omgivningsbuller. Mot bakgrund av den storastudentBostadsbristen gav Sveriges regering Boverket i uppdrag att seöver de ofta ifrågasatta byggreglerna. Efter ett omfattanderevideringsarbete trädde de nya reglerna i kraft i juli 2014 i och med BFS2014:3 (BBR 21).

Finland präglades under efterkrigsdecennierna av både ekonomiska och politiska problem. Finland hade ekonomiska problem efter att de varit med i Andra Världskriget, de skulle betala ett stort krigsskadestånd till Sovjetunionen och det krävdes stora summor för att återuppbygga landet. Det var på grund av de ekonomiska problemen stor politisk instabilitet i landet, Finland hade mellan 1950 och 1959 tretton olika regeringar. Push and Pull teorin användes till denna uppsats, Finland var ett typiskt push-land, det vill säga ett land med negativa förhållanden med hög arbetslöshet och stor Bostadsbrist. Medan Sverige var ett pull- land alltså ett land som har ekonomiska framgångar och hög arbetslöshet och var därmed ett land som människorna från ett push-land flyttar till. Syftet med uppsatsen är att undersöka bakomliggande faktorer till varför människorna ville flytta från Finland och varför de flyttade just till Sverige.