Minirevolutionen
En konsekvensanalys av ändrade byggregler för utformning av studentbostäder
Idag råder en stor generell bostadsbrist i Sverige, till följd av bl.a.befolkningstillväxt och ekonomiska faktorer. Samtidigt når antaletstudenter rekordnivåer varje år, och det byggs alldeles för fåstudentbostäder för att tillgodose deras behov. Anledningen till dettatros vara att byggföretagen begränsas av byggreglerna gällande främstbostadsutformning och omgivningsbuller. Mot bakgrund av den storastudentbostadsbristen gav Sveriges regering Boverket i uppdrag att seöver de ofta ifrågasatta byggreglerna. Efter ett omfattanderevideringsarbete trädde de nya reglerna i kraft i juli 2014 i och med BFS2014:3 (BBR 21). Ändringarna har i syfte att möjliggöra mindrebostadsarea generellt, men också att göra ytterligare lättnader i kravenpå studentbostäder för att således stimulera bostadsmarknaden.Nu kan en studentbostad byggas så liten som 16m2 med alla funktionerinom bostaden. Detta möjliggörs genom att man låter funktioneröverlappa och finnas inom samma rum, utan att tumma påtillgängligheten. Dessutom kan köksutrymmen och förvaring görasmindre. Men man möjliggör också att upp till tre personer kan delahygienutrymme och tolv personer dela kök, tillsammans med ändringarför större lägenheter ämnade åt studenter. Detta skapar möjligheter förnya typer av boende för studenter.Parallellt med regeländringarna för bostadsutformning har också arbetepågått för ökad samordning gällande hantering av omgivningsbuller(och tydligare riktlinjer). Dessa lagändringar träder i kraft i januari 2015,och är en förutsättning för att koncepten i fallstudien i denna rapport skabli genomförbara.Enkätundersökningen i denna rapport visar att studenterna är positivtinställda till de nya mindre bostäderna (hela 72 % kan tänka sig att bo i enlägenhet om 16m2). Däremot framkommer att man är mer skeptisk till attdela hygienrum och kök med många personer. Ordspråket ?egen härd ärguld värd? stämmer således för dagens studenter. I fallstudienframkommer dock att de lägenhetstyper som innebär delat kök ochbadrum har den högsta yteffektiviteten, inrymmer flest personer och harminskad produktionskostnad pga. de delade våtutrymmena. Från dettakan man dra slutsatsen att denna lägenhetstyp kommer vara den mestattraktiva för byggföretag att bygga. Alltså går studenternas preferenseremot byggföretagens.Fallstudien visar att den största barriären för byggföretagen rivs i ochmed att mindre bostäder tillåts och blir därmed billigare att bygga. Trotsatt många studenter föredrar en privat lägenhet finns nog ett så passstort behov, att nya studentbostäder (oavsett form) kommer att blibebodda.