Sökresultat:
162 Uppsatser om Bostaden - Sida 2 av 11
Deltagande i planering och byggande ? brukarplanering och självbyggeri
Idag är hemmet mycket mer än bara en plats att bo på. Det är också en plats där
vi kan visa upp vilka vi är eller vill vara. Där kan vi skapa det som för oss
upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som
understryker detta. Bostadens olika attribut kan även en skapa samhörighet
mellan likasinnade.
Förvärv av bostadsrätt som underårig
Uppsatsen handlar om hur en omyndig person kan förvärva en bostadsrättslägenhet. En omyndig person är en underårig person som har begränsad rättshandlingsförmåga och inte själv kan rättshandla för sig. Förmyndare hjälper en underårig person med att rättshandla. En förmyndare är vanligtvis den underåriges föräldrar. Underåriges rättshandlingsförmåga har tagits upp och hur förmyndaren kan hjälpa den underårige i frågor där den inte kan företräda sig själv och då främst vid förvärv av en bostadsrätt.
Från en god bostad till öppen planlösning åt alla : Ideologi möter bostaden
This c-level essay examines how deaf and hearing impaired individuals use smartphones to live and communicate in a ?hearing world?. The main target is to find some understanding of the struggles of this population and smartphones have made it easier to adapt to the hearing worlds? demands with the applications that follow. To acquire the information for this essay, representatives from both the deaf and hearing impaired communities were interviewed.
Fastighetsjuridiska förutsättningar vid förändradesophämtningsrutiner
Det har blivit vanligt att kommuner måste hänvisa en ny hämtningsplats pga. att sophämtningsentreprenörens skyddsombud har belagt hämtningen med skyddstopp. Därmed kan inte hushållsavfallet hämtas på den befintliga hämtningsplatsen utan kommunen måste hitta en ny hämtningsplats för hushållsavfallet. Ny hämtningsplats får inte meddelas hur som helst utan detta måste ske i enlighet med lagstiftning och förordningar.Syftet med denna uppsats är att få fram riktlinjer för vad som gäller när en ny hämtningsplats för hushållsavfall måste utfärdas och hur kommuner runt om i landet har löst problem som har uppstått i samband med detta.För att kunna upprätta en hämtningsplats måste Kommunen ha rådighet över eller avtal med ägaren till den mark som skall användas för hämtningsplatsen. Kommunerna som svarade på enkäten har löst problemet på olika sätt men i regel har det varit antingen kommunens eller den berörda fastighetsägarens mark som använts till hämtningsplats för hushållssoporna.Avståndet mellan Bostaden och hämtningsplatsen kan variera från fall till fall men Avfall Sverige har tagit fram riktlinjer för fritidshus om 400-500 meter.
Hur påverkar huspriserna konsumtionen?
Bostaden står för större delen av det genomsnittliga hushållets förmögenhet och kan därför förväntas ha inverkan på hushållens konsumtion. Detta examensarbete undersöker i form av en litteraturstudie hur konsumtionen påverkas av huspriserna. Den teoretiska modellen utgörs av livscykelhypotesen. Vi undersöker 18 studier från 1999 och framåt, samt redovisar undersökningsmetod och resultat för dessa. Med något undantag finner samtliga studier positiv marginell konsumtionsbenägenhet med avseende på husvärdet eller positiv konsumtionselasticitet med avseende på husvärdet (beroende på vilket mått som studerats).
?Att en uppsägning kan medföra negativa förändringar för hans närstående påverkar inte denna bedömning.? : ? En kvalitativ studie om vräkningshotade barnfamiljer
År 2013 berördes 1876 barn av vräkning och 504 av dessa barn och deras familjer blev vräkta från sin bostad. Att bli vräkt innebär att flytta från sin bostad med tvång. Regeringen formulerade 2007 en nollvision om att inga barn ska vräkas. I Sverige saknas skydd mot vräkning av barnfamiljer. Socialtjänsten är en instans som har vissa möjligheter att förhindra att barnfamiljer vräks dock stäcker sig inte deras möjligheter till alla led i vräkningsprocessen. Denna studie syftar till att undersöka hur rättsliga instanser talar om barnfamiljer och resonerar kring deras situation i vräkningsärenden.
Barnfamiljernas boende i staden: En studie om anpassningsbara bostäder och barnfamiljernas prioriteringar
Unga barnfamiljer styr inte längre per automatik kosan mot förorterna, istället väljer allt fler att stanna inne i staden. Detta är inte nödvändigtvis ett val av tvång, utan ett val av livsstil. Antalet barn som bor innanför tullarna i Stockholms stad har ökat med 150 procent sedan 70-talet och idag ökar antalet barn i Sveriges samtliga storstäder. JM som är en av nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden, har som ambition att skapa utvecklade boendeförhållanden även för barnfamiljer i stadsmiljö.Arbetsprocessen i examensarbetet är designad för att studera och utvärdera, hur en bostad för barnfamiljer egentligen bör se ut, vilka egenskaper och kvaliteter som är viktiga samt vad som saknas i dagens bostadsplanering. Arbetsprocessens förstudie innebar att kunskap och information, angående barnfamiljer i stadsmiljö samt bostadsplaneringens mätbara och omätbara värden, inhämtades och omvandlades tillsammans med författarens och JM:s tankar till ett antal designparametrar.
Bostaden och religionen En diskursanalys av tidskriften Vi i villa 1971-2010.
Syftet i denna uppsats är att genomföra en diskursanalys av tidskriften Vi i villa, detta för att kunna besvara hur diskursen uttrycker relationen mellan boendeformen hus, religion och ett framväxande modernt samhälle. Utgångspunkten i arbetet är att religion uppstår ur sociala processer, samt att individens föreställningar om det ideala livet har en normativ funktion. Diskursanalysen resultat analyseras utifrån det moderna, eller postmoderna samhällets framväxande, teori om sekularisering, individualisering och nyandlighet presenteras i litteraturstudien. De första uttrycken för nyandlighet framkommer i materialet 1991, och 2010 framställs boendeformen hus alltmer som en individualiserad föreställning om ett idealt liv, samhällets förändring de sista fyrtio åren har tydligt påverkat sambanden mellan religion och hus..
Hur förstås arkitektoniska värden i en bostad? : - En jämförelse mellan arkitektens-, mäklarens- och slutkundens synsätt.
Arbetet bygger på en jämförande undersökning mellan arkitekters-, mäklares- och bostadsköpares syn på interiöra kvalitéer i en bostad. Arbetet definierar mindre uppenbara faktorer i en bostad där värderingarna kan skilja sig åt. Undersökningen baseras på intervjuer med branschfolk samt enkätundersökningar riktat mot arkitekter, mäklare och köpare. Resultatet visar en tydlig skillnad i hur arkitekter, mäklare och köpare värderar arkitektoniska kvalitéer i Bostaden. Nyckelord: Bostadsrätter, Nyproduktion, Arkitektoniska kvalitéer, Arkitekt, Mäklare, Köpare, Bostadsrättsägare, Flerfamiljshus, Lägenheter..
Produktutveckling av bostaden : En studie om att utvidga boendet och skapa ett tryggt hem för den boende människan
Syftet med studien var att studera nya läroböcker i kursen naturkunskap 1a1 på gymnasiet. Böckerna analyserades utifrån den nya ämnesplanen i naturkunskap samt ett formulär med stödfrågor. Resultatet gav att ingen av de analyserade läroböckerna uppfyllde ämnesplanens mål och centrala innehåll på ett tillfredsställande sätt. Den största bristen fanns vad gäller ämnesplanens mål om att eleverna ska utveckla kunskaper om olika livsstilars konsekvenser för den egna hälsan samt folkhälsan. Ingen av böckerna berörde detta på ett tillfredsställande sätt.
Accepterat pris: -En studie om bakgrundentill införandet och om syftet uppnåtts ochhålls än idag?
Våren 2011 var det stora debattämnet i media, bland konsumenter och hos fastighetsmäklarelockpriser. Med lockpris avses att en bostad annonseras till ett väsentligt lägre pris än detbedömda marknadsvärdet på Bostaden. Motivet var att locka till sig fler spekulanter till eneventuell budgivning. Innebörden avväsentligt är inte helt fastställt i lagen, vilket görbegreppet svårtolkat. I och med attutgångspriserna var satta så lågt jämfört med vadslutprisetblev så fick fastighetsmäklarna utstå mycket kritik.
Förverkande av hyresrätt
Hyresrätten som bostad är en av de vanligaste boende formerna i Sverige.
Bostaden är en central punkt för individen och utgör för honom trygghet,
såväl ekonomisk som social. Hyresgästen har därför ett i lag stadgat starkt
skydd för att inte behöva lämna sin bostad mot sin vilja, ett s.k.
besittningsskydd. Hyresgästen kan dock genom kontraktsbrott förverka sin
hyresrätt och bli tvungen att flytta i förtid.
Externhandeln i planeringen
De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstäderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats ännu bättre i de mindre städer. Under 1990-talet har externhandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att handeln har samlats till färre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels på att det skett en urbanisering och dels på att bilanvändningen har ökat. Förr byggdes städerna vid åmynningar, där handelsleder korsades och så småningom vid järnvägsknutar. Numera utvecklas bostäder och service oberoende av varandra.
Bostäder i Tyresö
Min ingång i projektet var att undersöka hur man kan bo värdigt på äldre dagar och vilka behov som uppstår. Undersökningen visade att frånsett att äldre rör sig på mer begränsade ytor så är behoven inte så olika som man kan tro. Istället för att fokusera på äldre har jag därför lagt vikt på en bostad som ska klara livets prövningar oavsett om det gäller ett brutet ben, rullstoll eller ålderdom. Bostaden ska kännas trygg, stabil och beständig. Samtidigt vill jag att den ska värna om den enskilda personens privata sfär och i hela bostadsområdet finns en gradient av olika offentlighetsgrader.
Bland kobbar och skär : En studie av äldres boende i en svensk skärgårdsmiljö
Många äldre tillbringar mycket tid i och omkring Bostaden. Boendemiljön kan därmed sägas vara av vikt för äldres upplevelse av välbefinnande och livskvalitet. I föreliggande studie förstås boendemiljö i termer av såväl ett fysiskt som ett socialt rum. Båda dessa aspekter lyfts fram när livsvillkor för ett antal äldre boende i en svensk skärgårdsmiljö kartläggs. Fördelat på tre teman avhandlas vilka förutsättningar som utgör ramen för boendet, vilka värden som motiverar ett kvarboende samt vilka tankar som finns om åldrandets betydelse för den framtida boendesituationen.