Inledning: Under 2000-talet har olika slag av Bolagsskandaler uppmärksammats inom företags- och finansvärlden, som har kommit att påverka ekonomin och redovisningen en hel del. Bland dessa finns bland annat energibolaget Enron, telecombolaget Worldcom samt svenska bolaget Skandia. Effekterna av Bolagsskandalerna är många och i värsta fall kan företagsledarna få handskas med fängelsestraff. Syfte: Syftet med studien är att granska begångna regelbrott i stora bolag samt jämföra de med varandra för att se vilka likheter och samband som finns kring Bolagsskandalerna som uppstått.Teori: I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning, den svenska modellen för bolagsstyrning, agentteorin samt Sarbanes Oxley Act. Metod: Insamlingen av kvalitativ data har skett via sekundär datainsamling, exempelvis via artiklar, tidigare studier, Internet samt böcker. Slutsats: Det finns tydliga mönster mellan de begångna Bolagsskandalerna som har undersökts i denna studie. Ett av de dessa är att ledningen i de flesta fall håller i trådarna. Motivet till de flesta brotten ligger i grund och botten på att rädda bolaget från att gå med förlust eller till och med i konkurs, eller att leva upp till ställda förväntningar på exempelvis Wall Street. .

BakgrundUnder de senare åren har ett flertal länder drabbats av Bolagsskandaler som bidragit till en snabb utveckling inom corporate governance. För att förhindra liknande skandaler har mer eller mindre frivilliga regler för bolagsstyrning införts, så kallade koder. Bolagsskandaler har även inträffat i Sverige och 1 juli år 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning. Koden skall bidra till förbättrad styrning av bolag, stärka konkurrenskraften och främja förtroendet på kapitalmarknaden.SyfteUppsatsens syfte är att beskriva och analysera om roll- och ansvarsfördelningen har förändrats mellan bolagsorganen efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning.GenomförandeDenna studie bygger på kvalitativ metod och tio intervjuer har genomförts. Intervjuer har skett med representanter från ägare, styrelse, bolagsledning, revisor samt respondenter med god kunskap inom bolagsstyrning.ResultatStudien visar att svensk kod för bolagsstyrning inte har haft någon större effekt på roll- och ansvarsfördelningen.

Bolagsstyrning beskriver, hur ett bolag ska styras på bästa sätt, för att uppnåägarnas krav på avkastning på kapitalet som investerats genom köpta aktier.Men även hur företaget agerar för att öka, kommande eller aktuella inverteras förtroende för bolaget. De Bolagsskandaler som har ägt rum de senaste åren och bolagsledningarnas brisfälliga företagsstyrningar har medfört att bolagsstyrningen aktualiserats både nationellt och internationellt. Detta har aktualiserat de ramverk och regler som reglerar bolagsstyrning .

Revision är ett yrke som präglats av sin trista image och revisionsbyråerna har haft svårt att attrahera nyutexaminerade studenter. Denna bild gäller inte längre då många studenter utbildar sig till revisorer och redovisningsinriktningen är ett populärt val. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad ekonomistudenter anser om yrket revision samt hur de stora revisionsbyråerna kommunicerar med studenterna. Detta har vi tagit reda på med en enkätundersökning gjord bland studenter på ekonomlinjen, Stockholms Universitet, samt med intervjuer av respondenter från revisionsbyråer och Svenska Revisionsakademin. Flera faktorer har i kombination med varandra påverkat yrkets image.

De senaste åren har ett antal Bolagsskandaler världen över fått stort utrymme i media och satt igång debatten om bolagsstyrning. I vissa fall kan skandalerna relateras till brister i företagets interna kontroll. Detta har fått till följd att intressenterna förlorat förtroendet för företagen och deras finansiella rapportering, vilket i sin tur ökat revisionens betydelse. Fokuseringen på kontroll av företag har ökat, både genom strängare lagstiftning av revisionsarbetet och genom ?koder? för bolagsstyrning.

En granskning har gjorts av bolagsstyrningsrapporterna från 28 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har både kvantitativ och kvalitativ metod använts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt då utgångspunkten är i teorin. Forskningsansatsen är deskriptiv då vårt syfte är att beskriva och analysera den information som lämnas av börsbolagen i bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av bolagskoder.

Bakgrund och problem: Det har länge varit populärt bland de inhemska börsbolagen att använda olika typer av ersättningar som ett sätt att motivera sina anställda. Under början av 2000-talet uppdagades ett antal Bolagsskandaler som gjorde att allmänheten började se bonussom ett begrepp för ohederlighet. Bland förlorarna i dessa skandaler var aktieägarna som när kurserna föll förlorade de delar av sitt sparade kapital.Syftet och avgränsningar: Syftet med denna undersökning är att utifrån ett aktieägarperspektiv undersöka hur den kortsiktiga rörliga ersättningen för svenska börsföretags verkställande direktörer förhåller sig till ägarnas intressen. Samt att analysera hur detta har ändrats över tiden. Undersökningen kommer enbart att omfatta rörlig lön till företagens verkställande direktörer på Stockholmsbörsens A-lista.Metod: Den data som kommer att inhämtas i den här uppsatsen kommer ifrån årsredovisningar, artiklar och en intervju.

SammanfattningÅr 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning efter en rad Bolagsskandaler som drabbat svensk finansmarknad. Syftet med Koden var att stärka förtroendet för den svenska kapitalmarknaden genom att förbättra bolagsstyrningen bland börsens bolag. I Koden anges ett antal punkter som ska redovisas i bolagsstyrningsrapporten.Syftet med denna studie är att undersöka hur väl bolagen redovisade dessa punkter redan i årsredovisningar från år 2003. Var det så att bolagen redan uppfyllde dessa krav skulle införandet av Koden kunna ses som en kodifiering av vad som redan var allmän praxis bland de börsnoterade bolagen i Sverige. Är det istället så att väsentlig information tillkommit i årsredovisningarna så har aktieägares kontrollmöjligheter för bolagets styrning faktiskt förbättrats.I denna studie har de bolag som skulle ha omfattats om införandet av Koden istället inträffat år 2003 utgjort underlag för undersökningen.

Bakgrund: Under början av 2000-talet inträffade Bolagsskandaler som har fått stor uppmärksamhet världen över. Detta ledde till att många länder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stärka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av självreglerande system, där bolagen antingen ska ?följa eller förklara? hur de tillämpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillämpas idag av de största noterade bolagen.

Senaste åren har det uppdagats flertalet Bolagsskandaler världen över, där de i vissa fall kan relateras till en bristande intern kontroll. Detta har föranlett att marknaden och aktieägarna tappat förtroendet för den finansiella rapporteringen. Åtgärder genom en tydligare lagstiftning har vidtagits för revisionsarbete i syfte att säkerställa företagens interna kontroll och därmed öka förtroendet hos intressenterna. Regelverken, Sarbanes-Oxley Act, The Combined Code och Svensk kod för bolagsstyrning tangerar alla området bolagsstyrning och därigenom även det interna kontrollsystemet. De nämnda regelverken har en gemensam nämnare, det vill säga införlivandet av revisionsutskott i organisationerna för att kvalitetssäkra den interna kontrollen.

Under inledningen av 2000-talet hamnade det svenska näringslivet i ordentligt stormväder efter ett antal uppmärksammade Bolagsskandaler. I takt med minskande förtroende för näringslivet från allmänheten påbörjades arbetet med ytterliggare regleringar av bolagen. Resultatet av det arbetet var den svenska koden för bolagsstyrning, vilken togs i bruk 1 juli, 2005. I en undersökning av Gallup från de åren kan man utläsa att ersättningarna till ledningen var den enskilda faktor som påverkade förtroendet för bolagsledningen mest. Med det som bakgrund riktade vi in denna studie på huruvida de nya reglerna för bolagsstyrning har inneburit en förändring av ersättningarna till ledningen.

Inledning: Bolagsskandaler runt om i världen har bidragit till ett strängare sätt att reglera hur bolagen styrs. Enron och WorldCom är två nordamerikanska bolag som varit bidragande orsak till den amerikanska lagstiftningen Sarbanes Oxley Act, SOX, vilken reglerar bolagsstyrningen i USA. Efter detta har den moderna världen valt attinföra någon sorts normbildning kring ämnet bolagsstyrning. Sverige har följt utvecklingen genom att under 2005 införa Svensk kod för bolagsstyrning på börsbolag med ett börsvärde över 3 miljarder kronor. Under andra halvåret 2008 kommer Koden att utvidgas för att omfatta ett större antal börsnoterade bolag i Sverige med börsvärden under 3 miljarder kronor.Syfte: Syftet är att undersöka vad representanter för de bolag som ej ännu omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning samt vad revisorer anser om planerna på att införa Koden för börsnoterade bolag med ett börsvärde under tre miljarder svenska kronor.

Bakgrund och problem: För Sveriges noterade bolag råder en helt annansituation idag än för bara några år sedan. Ökad internationalisering och en deluppmärksammade Bolagsskandaler har medfört att bolagen nu har såväl nyaredovisningsstandarder (IFRS och US GAAP) som nya bolagsstyrningsregler(Koden och SOX) att följa. Vilka regler som bolagen tvingas följa beror på var deär noterade. Dessa nya regler berör direkt de olika bolagen men även derasrevisorer indirekt. För denna uppsats har de fyra största revisionsbyråerna ochderas rekrytering och kompetensutveckling undersökts för att se hur dessapåverkats av den nya situationen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en kvalitativ undersökningkartlägga hur rekrytering och kompetensutveckling i revisionsbyråerna ser ut samtanalysera vilka effekter nya redovisningsstandarder och nya regler förbolagsstyrning har haft på dessa.

BakgrundUnder de senaste åren har en rad Bolagsskandaler uppdagats, vilket har intensifierat diskussionerna kring corporate governance- och revisionsrelaterade frågor. I Sverige ska revisorn granska såväl bolagets årsredovisning och bokföring som styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Det lagstadgade kravet att granska förvaltningen av bolaget återfinns inte i något annat land, med undantag av Finland. Vilken innebörd förvaltningsrevisionen har är dock inte tydligt definierad i lagen och frågan är även huruvida den svenska förvaltningsrevisionen har någon framtid i den alltmer internationaliserade värld som revisorn arbetar i.SyfteUppsatsens syfte är att beskriva och analysera den svenskaförvaltningsrevisionens innebörd, de historiska orsakerna till varförförvaltningsrevisionen ser ut som den gör idag samt utreda vilken framtid den går till mötes. Inom ramen för syftet kommer följande frågor att besvaras:· Vilka är de historiska orsakerna inom revisionsområdet till varför det idag hör till den svenska revisorns uppgifter att granska företagets förvaltning och vilken innebörd har förvaltningsrevisionen?· Hur kan EU:s harmoniseringsarbete inom såväl revisions- som corporate governance-området komma att påverka den svenska förvaltningsrevisionens framtid?GenomförandeStudien har genomförts med hjälp av 10 stycken expertintervjuer med såväl svenska som utländska respondenter, samt en enkätundersökning utskickad till 73 stycken godkända eller auktoriserade revisorer i Linköping och Stockholm.ResultatDen svenska förvaltningsrevisionen har en stark tradition och har formats genom ett antal tydliga ställningstaganden, där Sverige exempelvis har tagit avstånd från införandet av ytterligare ett kontrollorgan i corporate governance-strukturen.

Till följd av flera uppmärksammade Bolagsskandaler har frågor om bolagsstyrning fått ökad aktualitet på global nivå. Många länder har därför börjat använda sig av regelsamlingar för bolagsstyrning, så kallade koder, för att främja förtroendet för näringslivet. Kritiken som i huvudsak handlat om brist på insyn och de skenande ersättningsnivåerna föranledde regeringen i Sverige att tillsätta den så kallade Förtroendekommissionen under ledning av förre finansministern Erik Åsbrink. Förtroendekommissionen har i sin analys av näringslivets förtroendefrågor identifierat brister i bolagsstyrning som en bidragande faktor till fler av de förtroendekritiska företeelser som uppkommit. På grund av detta framställde Förtroendekommissionen, i samverkan med ett antal organ och organisationer från näringslivet, en svensk kod för bolagsstyrning.