Fenomenet Förtroende
- En studie utifrån företagens perspektiv
Till följd av flera uppmärksammade bolagsskandaler har frågor om bolagsstyrning fått ökad aktualitet på global nivå. Många länder har därför börjat använda sig av regelsamlingar för bolagsstyrning, så kallade koder, för att främja förtroendet för näringslivet. Kritiken som i huvudsak handlat om brist på insyn och de skenande ersättningsnivåerna föranledde regeringen i Sverige att tillsätta den så kallade Förtroendekommissionen under ledning av förre finansministern Erik Åsbrink. Förtroendekommissionen har i sin analys av näringslivets förtroendefrågor identifierat brister i bolagsstyrning som en bidragande faktor till fler av de förtroendekritiska företeelser som uppkommit. På grund av detta framställde Förtroendekommissionen, i samverkan med ett antal organ och organisationer från näringslivet, en svensk kod för bolagsstyrning. Syftet med studien är att undersöka om företagen anser att tillämpningen av den svenska koden för bolagsstyrning främjar förtroendet för sin verksamhet. Vidare utreds om det finns andra faktorer som företagen anser påverkar förtroendet. För att lyckas besvara studiens syfte har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer på fem börsnoterade företag som är berörda av Koden. Metoden har valts för att skapa en djupare förståelse för hur företagen ser på Kodens effekt på förtroendet samt hur de förhåller sig till fenomenet förtroende. Studien visar att respondenternas förhållningssätt till kodens effekt på förtroendet för sin verksamhet var något skilda. Inga respondenter anser dock att Koden idag definitivt kommer att leda till ökat förtroende för sin verksamhet på global nivå, och menar vidare att Koden har en marginell påverkan på förtroendet. Respondenterna poängterar att öppenhet och ärlighet är de huvudsakliga förtroendeskapande faktorerna, samt att företagen måste hålla det de lovar för att upprätthålla intressenternas förtroende. Företeelser som huvudsakligen sänker förtroendet för näringslivet enligt respondenterna är skandaler, förvanskade bilder som förmedlas via media, felaktigt eller missvisande resultat samt dåligt resultat och lönsamhet. Samtliga företag som har intervjuats är väl insatta inom förtroendebegreppet och arbetar systematiskt med olika förtroendeskapande faktorer för att upprätthålla sina intressenters förtroende.