Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

För att barn så småningom ska bli goda läsare är det betydelsefullt att främja deras läsutveckling. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur man som lärare kan främja elevernas läsutveckling under det första skolåret. För att uppnå mitt syfte har jag gjort undersökningen i år 1 och intervjuat sju elever, tre lärare och en skolbibliotekarie samt gjort klassrumsobservationer. Hur eleverna berättar om sin läsning och hur läsundervisningen ser ut i år 1 är intressant att undersöka parallellt för att få en uppfattning om vad som kan främja elevernas läsutveckling. Resultatet visar på en i huvudsak fomaliserad undervisning.

Vi ville förändra skolans energiundervisning så att den bättre skulle bemöta både elevernas svårigheter inom energiområdet och de önskemål eleverna har om undervisning i dagens skola. Dessutom har vårt arbete präglats av hållbar utveckling. Vi valde att arbeta med undervisningssekvenser där vi designat och motiverat sekvenserna utifrån ämnesdidaktisk forskning, beprövad erfarenhet om elevers attityder och förståelse kring naturvetenskap samt hur man genom undervisning kan få elever att nå en mer vetenskaplig förståelse. Samtidigt har vi försökt att utgå från elevernas önskemål genom att göra en varierad och intresseväckande undervisning med icke-traditionella metodinslag eftersom det i återkommande utvärderingar påpekas att elevernas intresse för naturvetenskap sjunker och att detta beror på svalnande intresse p.g.a. otidsenliga läromedel och undervisningsmetoder..

Inom denna studie analyseras grundpelarna inom gamification-teori samt hur dessa kanimplementeras i en löpträningsapplikation för att öka användarens träningsmotivation. Syftet medstudien var att finna vilket intresse som fanns för att utveckla motivationshöjandeträningsapplikationer med hjälp av konceptet gamification samt vilka som ansågs vara deviktigaste funktionerna för användaren. Under studien så har enkätsvar från 40 personer genereratgrunden för en prototypspecifikation som senare analyserades genom intervjuer med sex personersom föll inom ramen för vår målgrupp vardagsmotionärer. Det huvudsakliga resultatet påvisade ettövervägande intresse för gamification inom träningsapplikationer, där funktioner som behandlarstatistik, achievements, tävlan med eller mot andra motionärer samt erfarenhetspoäng ansågs varaviktigast. Allt detta under förutsättning att användandet av dessa funktioner upplevs som ett egetaktivt val och inte som ett krav från applikationen..

Sedan några år tillbaka har redovisningsreglerna för noterade bolag förändrats genom införandet av IFRS. Diskussionen har efter införandet i noterade bolag kommit att handla om ifall också onoterade bolag ska tvingas att följa IFRS redovisningsstandarder. En av IFRS standarder, IAS 40, handlar om att förvaltningsfastigheter kan värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Metoden för användandet av verkligt värde heter verkligt värdemetoden och innebär att värdeförändringar på fastigheterna ska redovisas över resultat- och balansräkningen.I denna uppsats tillämpar vi verkligt värdemetoden på det allmännyttiga fastighetsbolaget Uppsalahem. Syftet är att se vad det skulle kunna innebära att tillämpa verkligt värdemetoden i ett allmännyttigt fastighetsbolag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar att de bäst stimulerar elevernas intresse och motivation för matematik i skolår 4-6. Tidigare forskning visar att elevers bristande motivation för matematiken blir tydlig i skolår 4-5. Vi vill således undersöka hur lärare, som undervisar eller har undervisat i skolår 4-6, arbetar/arbetade för att bibehålla elevernas intresse och motivation för ämnet. I denna studie presenteras fem matematiklärares uppfattningar om hur de gör för att entusiasmera och engagera sina elever. För att besvara studiens frågeställning valde vi att intervjua samtliga av dessa lärare.

Inom denna studie analyseras grundpelarna inom gamification-teori samt hur dessa kanimplementeras i en löpträningsapplikation för att öka användarens träningsmotivation. Syftet medstudien var att finna vilket intresse som fanns för att utveckla motivationshöjandeträningsapplikationer med hjälp av konceptet gamification samt vilka som ansågs vara deviktigaste funktionerna för användaren. Under studien så har enkätsvar från 40 personer genereratgrunden för en prototypspecifikation som senare analyserades genom intervjuer med sex personersom föll inom ramen för vår målgrupp vardagsmotionärer. Det huvudsakliga resultatet påvisade ettövervägande intresse för gamification inom träningsapplikationer, där funktioner som behandlarstatistik, achievements, tävlan med eller mot andra motionärer samt erfarenhetspoäng ansågs varaviktigast. Allt detta under förutsättning att användandet av dessa funktioner upplevs som ett egetaktivt val och inte som ett krav från applikationen..

Forskningen gällande pedagogens roll och lektionsinnehållets betydelse med utomhusmatematiken som grund bygger på en observationsstudie. Litteraturen i fråga berör utomhuspedagogiken, pedagogens roll och elevernas roll i och för utomhusundervisningen. Den valda forskningsmetoden är deltagande observation.Observationen visar på ett resultat där pedagogens roll är mycket viktigt. Ett intresse för utomhusmatematiken är grunden för en lyckad utomhusundervisning. Utöver intresset så måste pedagogen planera sin utomhusmatematiska undervisning och ha långsiktiga mål med vad som ska uppnås.

Den rådande kompetensbristen av IT-kunniga i Sverige kan påverka den ekonomiska tillväxten. Det behövs fler utexaminerade studenter som kan säkerställa att IT-näringen fortsätter att utvecklas. Spelifiering har använts för att öka användares engagemang, intresse och motivation inom en mängd olika områden. Det finns redan nu ett par spelifierade plattformar som har engagerat miljontals användare, till exempel Khan Academy och Codecademy. Syftet med denna rapport är att undersöka hur en spelifierad plattform skulle kunna användas för att öka studenters motivation till att lära sig programmering, samt få fler intresserade av programmering. Sex studenter har deltagit i två enkätstudier som har undersökt deras motivation och intresse, vilka brister det finns i den inledande programmeringskursen och hur den populära spelifierade plattformen Codecademy påverkar deras motivation och intresse för programmering. Resultatet visar att samtliga respondenter uppskattar Codecademys design och upplever en hög motivation vid användning.

För att barn så småningom ska bli goda läsare är det betydelsefullt att främja deras läsutveckling. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur man som lärare kan främja elevernas läsutveckling under det första skolåret. För att uppnå mitt syfte har jag gjort undersökningen i år 1 och intervjuat sju elever, tre lärare och en skolbibliotekarie samt gjort klassrumsobservationer. Hur eleverna berättar om sin läsning och hur läsundervisningen ser ut i år 1 är intressant att undersöka parallellt för att få en uppfattning om vad som kan främja elevernas läsutveckling. Resultatet visar på en i huvudsak fomaliserad undervisning.

Denna rapport går igenom processen av att skapa ett säljande koncept och förklarar hur man genom att ta ett steg ut ur en organisations trygghetszon kan locka nya besökare och intressenter. I det här examensarbetet har vi skapat ett marknadsförandekoncept för Studiefrämjandets ledarutbildningar. Uppdraget var att väcka ett större intresse kring utbildningarna och verktygen vi har använt oss av är digitala medier. Tillsammans med en kortfilm har vi skapat en prototyp till ett modulverktyg som i kombination med filmen fungerar som en inspirationsplats för ledarutbildningarna. Modulen som helhet har tre uppgifter; att inspirera, att motivera och att uppmana till handling.

Substansvärde - ett bolags tillgångar minus skulder, används ofta vid värdering av fastighetsbolag för att avgöra om de är över- eller undervärderade. Fastighetsbolag kan antingen handlas till en substansrabatt eller en substanspremie, vilket visar förhållandet mellan bolagets börsvärde och substansvärde. Storleken på dessa tenderar att variera både över tid och mellan bolag, vilket länge har fångat intresset från både akademiker och investerare. Denna studie syftar att förklara denna variation genom att undersöka två alternativa förklaringar. Den ena baseras på rationella förklaringsvariabler och den andra på icke-rationella förklaringsvariabler.

Bolagsstyrning är ett angeläget diskussionsämne efter finanskrisen, särskilt beträffande hur en god bolagsstyrning kan uppnås i banker. Det råder konsensus om att god bolagsstyrning är av högsta betydelse för näringslivet och även övriga delar av samhället. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man på bästa sätt ska uppnå detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte på relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

Vid kreditaffärer mellan bank och företag stöter banken på risker. Riskerna kan ges uttryck i problem som att företaget undanhåller sina möjligheter att klara av återbetalningen av lånet och/eller har mål eller en inställning till risk som skiljer sig mot bankens mål och inställning till risk. Dessa problem är svårast för banken att analysera vid kreditaffärer med små företag beroende på större informationsasymmetri och företagsledarens nyckelroll. För att reducera risken för att dessa problem ska uppkomma kan banken ta hjälp av verktyg som förmår företaget att agera i bankens intresse under kreditaffären. I denna studie frågar vi oss hur svenska banker, under kreditengagemanget, använder sig av de verktyg som kan förmå små företag att agera i bankens intresse.

Syftet med den här studien var att se ifall elevers uppfattning av historia påverkas av det arbetssätt som används i skolan. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning, tre gruppintervjuer med elever och tre enskilda intervjuer med lärare. Eleverna som deltog gick i årskurs 9 på två skolor som har olika arbetssätt. Den ena arbetar ämnesintegrerat medan den andra har en mer traditionell ämnesuppdelad undervisning. Studien genomsyras av de tre begreppen intresse för historia, historiemedvetande samt arbetssätt, och svaren från undersökningen jämfördes både mellan de två skolorna och utifrån variablerna kön och etnicitet. Resultaten visar att elevernas uppfattning av historia skiljer sig åt en del beroende på vilken skola de går på, men skillnader i attityd kan även ses mellan pojkar och flickor och mellan elever med olika etnisk bakgrund.