SAMMANFATTNING: Forskning visar att placeringsansvarigas sätt att arbeta med placering och uppföljning av barn tenderar till att öka risken för ett så kallat sammanbrott av placeringen, att placeringen avslutas tidigare såsom det inte var tänkt. Studier har dock inte enbart från utgått från socialsekreterarnas syn vilket måste vara relevant då socialsekreterarna utför arbetet. Syftet med studien var att jämföra två organisationers arbetssätt och arbetssituation gällande placering och uppföljning av barn samt att undersöka hur detta påverkar placeringars sammanbrott. Vidare har detta förklarats utifrån organisationsteorin och gräsrotsbyråkratin. För att besvara syftet användes kvantitativ metod och enkätundersökning i två olika kommuner i Sverige.

Nya styrmodeller inom den privata sektorn har länge varit viktig för utvecklingen och har på senare tid spridit sig till offentlig sektor. New Public Management (NPM) är samlingsnamnet för icke-vinstdrivande offentliga organisationers sätt att mer och mer efterlikna styrmodeller från den privata sektorn. Detta gör offentliga organsisationer genom att agera för effektivisering av arbetet inom organisationen. En vanlig styrmodell som offentlig sektor har snappat upp är Balanced Scorecard (BSC), eller det svenska namnet Balanserad styrning. Inom Skellefteå kommun har BSC funnits under en längre tid och är en etablerad styrmodell inom kommunen.

Miljöledningssystem är ett verktyg och hjälpmedel som kan användas för att strukturera och systematisera företags eller andra organisationers miljöarbete. Denna uppsats syftar till att utvärdera utvecklingen av miljöledningssystem i Lidköpings kommun för att kunna identifiera styrkor respektive brister i utvecklingsprocessen. Det som undersökts är dels hur miljöledningssystemet utveckltas men också hur anställda generellt upplevt arbetet samt hur engagemanget och kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet varit under processens gång. Utvärderingen har skett genom en utvärderande fallstudiemetodik bestående av intervjuer, dokumentstsudier samt öppna observationer. Resultatet visar att Lidköpings kommun under hela processen haft en stark vilja till att ha ett miljöledningssystem.

Syfte: Att studera specialpedagogens yrkesroll i olika skolor. Arbetar specialpedagogen utifrån de mål som står i examensförordningen samt finns likheter/skillnader i det specialpedagogiska uppdraget i olika skolor inom samma kommun. Våra frågeställningar vi utgår ifrån är: ? Vad kännetecknar specialpedagogerna i den aktuella kommunen?? Hur ser det specialpedagogiska uppdraget ut i samtliga skolor i en kommun?? Vilka likheter/skillnader finns det i specialpedagogens uppdrag inom sammakommun?? Vad beror likheterna/skillnaderna i specialpedagogiska uppdraget på?? Hur skulle uppdraget kunna utvecklas utifrån examensförordningen i den aktuella kommunen?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens roll ur ett professionaliseringsteoretiskt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv.Metod: Studien är både kvalitativ och kvantitativ och för att inhämta information har en onlineenkät används. Enkäten har skickats till alla specialpedagoger i en mellanstor kommun i södra Sverige.

Syftet med studien är att undersöka hur samverkan ser ut mellan kommun och landsting vadavser personer som vårdas enligt lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) och skallpermitteras till hemkommunen. Studiens frågeställningar är: (1) Hur sker samverkan mellankommun och landsting innan permissionen verkställs?(2) Hur sker samverkan mellan kommun och landsting under tiden en person är permitterad?(3) Vilka möjligheter och hinder finns vad avser samverkan mellan kommun och landsting gällande personer som permitterats?Metodvalet är kvalitativt och författarna har genomfört fem intervjuer med nyckelpersonerinom landsting och samverkande kommuner. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarkstre primära samverkansbegrepp: organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visar attlandstinget har ansvar för vård och behandling och att kommunen har ansvar för boende ochsysselsättning.

Allt fler kommuner väljer att arbeta med deltagardemokratiska forum. Medborgarförslag, en ny kommunikationsväg mellan medborgare och politiker, är ett sådant Gestaltande del:Planerad kommunikation. Informationskampanjen "Vi vill veta vad du tycker!" för en fiktiv kommun (Vår kommun) som bestämt sig för att införa medborgarförslag. Kampanjen innehåller förutom en tidsplan: annons.

Projektet Prio Promotion har genomförts i Hässleholms kommun under en 4-6 månaders period, i syfte att stärka friskfaktorer på olika arbetsplatser. Projektet var riktat mot arbetsplatser med höga sjuktal, som hemtjänst, äldreboende, städpersonal samt förskolepersonal. Prio Promotion innefattade insatser i form av ergometercykeltest, föreläsningar angående fysisk aktivitet samt stress, stavgångs- och styrketräningsinstruktioner och en motionstävling. Denna rapport syftar till att göra en resultatutvärdering av Prio Promotion, med hjälp av resultat från enkäter och ergometercykeltest som gjordes både före och efter projektet. De c:a 134 insamlade enkäterna samt resultaten från ergometercykeltesterna fördes in och analyserades i SPSS 12.0.

Uppsatsen ?Maktrelation stat och kommun: debatten om den kommunala självstyrelsen 2004-2010? är en beskrivande idéanalys som utifrån tidningars debatt- och ledarartiklar undersöker synen på förhållandet mellan stat och kommun i Sverige. År 2004 startades en grundlagsutredning i vilken frågan om den kommunala självstyrelsen ingick. Utredningen resulterade i en reformerad grundlag som antogs år 2011. Denna uppsats analyserar de argument för och emot kommuners ökade självstyre som fördes fram i debatten under denna tid.

I dagens samhälle pratas det alltmer om förtätning av städer. Tätare städer ger allt mindre mellanrum mellan bebyggelsestruktur och infrastruktur. Grönstrukturen är ett begrepp som får allt mer utrymme i planeringen och ett mål är att grönstrukturplanering ska få samma självklara plats som till exempel planering av infrastruktur. Denna kandidatuppsats behandlar grönstrukturplanering på regional och kommunal nivå med Landskrona kommun som exempel. I arbetet undersöks begreppet grönstruktur och planeringen av grönstruktur.

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser på föreningslivet, hur några föreningar i Gottsunda ser på sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmänhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att använda mig av Bourdieu?s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebär det värde som kommer ur sociala nätverk. Det är en kvalitativ studie, där resultatet främst kommer från semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna är tjänstemän från Uppsala kommun och företrädare för ett antal föreningar i Gottsunda.

Titel: Offentlig upphandling av ma?ltidstransporter- en fallstudie pa? Lerums kommunBakgrund: Lagen om offentlig upphandling, LOU, bero?r alla kommuner och statliga myndigheter. Lagen reglerar hur en upphandling ska ga? till; processen och vad kommunerna fa?r go?ra, vad de ma?ste go?ra och vad de inte fa?r go?ra. Lerums kommun omfattas av LOU och vid en kommande upphandling av en transporttja?nst fo?r ma?ltidsleveranser vill kommunen fo?rfatta ett fo?rfra?gningsunderlag som ga?r i linje med kommunens miljo?vision, utan att bryta mot reglerna som LOU innefattar.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra hur kommuner arbetar med sitt varumärke. Metod: En kvalitativ undersökning har utförts med en cross-sectional design (tvärsnittsdesign). Personliga intervjuer med representanter för båda kommunerna har genomförts och kompletterats med sekundärdata. Analysen har därefter grundats på insamlad empiri och utvald teori. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen bygger dels på klassisk varumärkesteori i form av Melins strategiska varumärkesplattform men också på teorier inom place marketing.

Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.

BakgrundVilken verksamhet som en kommun ska bedriva bestäms i stor utsträckning av lagar och regler, vilket gör det svårt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsättningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den kommunala organisationen finns såväl vad som i folkmun kallas för ?hårda? verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ?mjuka? verksamheter, så som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgång av vad begreppen hårt och mjukt innebär och hur detta påverkar styrningen av en verksamhet. Därför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lämpliga styrtyper givet olika förutsättningar.SyfteSyftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur hårda och mjuka verksamheter inom en kommun styrs och hur de bör styras.