Hur medborgarna kan påverka sin närmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen står i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts på tre öar utan broförbindelse i den svenska skärgården. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i Umeå kommun skiljs åt, till viss del, vad gäller befolkningasantal, yta och avstånd till fastlandet medan likheten består av beroendet av färjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrågor. Med hjälp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information från respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen från vison till genomförande.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, redovisningsfördjupning, EKR 362 VT 2007Författare: Maria-José Benitez, Danijela Milos, Admir SkopljakovicHandledare: Erik RosellExaminator: Lars-Göran AidemarkTitel: Intern kontroll - En studie av arbetet med den interna kontrollen på Växjö och Halmstad kommun, följer de COSO-modellen?Bakgrund: Under de senaste åren har det inträffat händelser där ledningen i olika organisationer, agerat i oenighet med lagen. Det är mycket viktigt att det inte uppstår några väsentliga problem eller brister i en kommun. Därför är det i sin tur väsentligt att det finns en god och fungerande intern kontroll.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur kommunerna arbetar med den interna kontrollen. Vårt syfte är också att se om de respektive kommunerna arbetar utifrån COSO-modellen.Metod: Uppsatsen bygger på positivistisk synsätt.

Klimatfrågan och dess hantering är högst aktuell i dagens samhälle. Det är en komplicerad fråga som ligger på kommunernas bord. Denna uppsats gör en ansats att utröna hur en liten och måttligt utsatt svensk kommun som inte är en högriskkommun hanterar klimatfrågan och dess konsekvenser. Frågor om hantering av risk- och sårbarhet, kunskaps- och kompetensbyggande,  mitigering och klimatanpassning står i fokus för analysen. Dessa delar ställs mot ett pågående byggprojekt längs en strandkant i Lagomköping som får utgöra ett test för hur hanteringen av dessa frågor görs i ett riktigt projekt.Uppsatsen bygger på intervjuer med tjänstemän i den aktuella kommunen för att kunna utröna hur Lagomköpings kommun arbetar med dessa frågor.

Örebro kommun har fram tills nu använt sig av Lantmäteriets höjdmodell som erbjuder en noggrannhet på 2 m. Över Örebro stad finns även höjdinformation i form av höjdkurvor med 1 m ekvidistans. I takt med att utvecklingen går framåt ses användningsområden för en ny, förbättrad höjdmodell. För att ta fram en sådan krävs insamling av stora mängder data. Den metod som lämpar sig bäst för datainsamling av den här omfattningen är flygburen laserskanning. Laserskanning är en relativt ny metod som bygger på att avstånd till objekt beräknas m h a utskickat laserljus.

Befolkningsrörelser är inget nytt fenomen, de har funnits under lång tid. De stora grupperna som migrerat till Sverige efter andra världskriget har kommit som arbetskraft eller flyktingar, men även andra grupper som exempelvis anhöriga till personer med utländsk bakgrund finns. Idag har ungefär en sjättedel av Sveriges befolkning annat etniskt ursprung. I Boden finns förhållandevis få personer med utländsk bakgrund, drygt tre procent av invånarna är födda utanför Sverige. Migrationsprocessen består normalt av fyra delar.

Vilka aktörer är viktiga för Lekebergs utveckling? Det är den frågeställningen som kommer ligger till grund för denna uppsats i landsbygdsutveckling, vars syfte är att undersöka hur samarbetet mellan kommun och invånare påverkar utvecklingen i bygden. Lekeberg kommun är en utpräglad landsbygdskommun som är belägen två mil utanför Örebro. Lekeberg tillhörde tidigare Örebro kommun men är sedan 1995 en självständig kommun på frammarsch. Kommunen har en positiv befolkningsutveckling och ett aktivt näringsliv varför jag anser att det finns ett intresse i att studera kommunen. Materialet för studien har tagits fram med två olika metoder. Jag har dels intervjuat tjänstemän i Lekebergs kommun som är viktiga för kommunens utveckling, nämligen kommundirektören, förvaltningschefen, verksamhetsledaren för Leader Mellansjölandet, samordnaren för fiber i Lekeberg samt enhetschefen som är ansvarig för landsbygds- och näringslivsfrågor på länsstyrelsen i Örebro län.

Det här examensarbetet är en kartläggning av luftföroreningarna kvävedioxid, partiklar PM10, kolmonoxid och bensen i kommunerna Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn. För varje kommun har det sammanställts en rapport och dessa redovisas var för sig i efterföljande bilagor. Resultatet av beräkningarna och kartläggningen visar hur luftföroreningssituationen ser ut i respektive kommun och utifrån detta lämnas lite olika råd varpå kommunerna sedan kan ta ställning till hur den fortsatta kontrollen av luftföroreningar ska ske..

Detta examensarbete syftar till att skapa en digital översiktsplan för Bengtsfors kommun. Arbetet har gått ut på att digitalisera kartdata samt att bygga upp en databas med kartinformation och attributdata, för att få en fungerande översiktsplan, med ökad tillgänglighet för politiker och tjänstemän. Utifrån att ha fört en dialog med länsstyrelsen och studerat olika översiktsplaner har en databasbeskrivning arbetats fram. Kartorna har digitaliserats i AutoKa PC och lagrats i RT 90 2,5 gon väst, och sedan förts över till Mapinfo där även attributen lagrats. Kartorna har lagrats i olika skikt i mif- format.

Uppsatsens syfte är att analysera om Lunds kommun har en strategi för omsorgen av de äldre och i sådana fall ge den karaktäristik och jämföra den med andra kommuner. För att kunna karaktärisera strategin ska även en modell utvecklas.Arbetet bygger på en kvalitativ fallstudie som varit av semistrukturerad natur. En kvalitativ metod användes för att strategier i offentliga verksamheter ännu är ett relativt outforskat område och för att en kvalitativ metod ansågs kunna ge mer djup åt studien. Även mycket sekundär data har använts. De teorier, som ligger till grund för studien, har använts för att analysera strategin.

Vinden har utnyttjats av människor sen långt tillbaka i tiden.  Med hjälp av tekniska lösningar har vi lärt oss utnyttja vindens kraft till vår energiförsörjning.I detta arbete studeras tidsåtgången vid handläggning av vindkraftsärenden hos kommun och länsstyrelse. Flera förändringar har genomförts för att förenkla handläggningen, till exempel kommer fler ärenden att handläggas av kommunerna. Studien kommer att undersöka om denna förändring kommer att medföra att det blir förkortade handläggningstider.Arbetet har utförts med en litteraturstudie, en tidsstudie av vindkraftsärenden från kommun och länsstyrelse samt en mindre enkät med frågor till handläggare inom området.Resultatet visar att handläggningen av ett vindkraftsärende vid en kommun tar mindre tid i anspråk än vid en länsstyrelse. Det är främst vid ankomsthanteringen man ser den största skillnaden. Detta kan ha en koppling till en många gånger ofullständig miljökonsekvensbeskrivning som lämnas till länsstyrelsen vid ansökan om tillstånd.Sammanfattningsvis finns det en del förslag som kan medföra kortare handläggningstider, bland annat att länsstyrelsen ska ha en större möjlighet att avvisa ofullständiga ansökningar.  Tillsammans med det större antalet verksamheter som numera är anmälningspliktiga kanske det kan leda till att fler vindkraftverk byggs i Sverige..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Gagnefs kommun och Bergs kommun arbetar med det generella strandskyddet, vilka attityder till detta som finns i kommunerna och hur arbetet påverkar landsbygdsutvecklingen. Särskilt fokus läggs på hanteringen av små sjöar och vattendrag. Undersökningen har skett med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar intervjuer med markägare och tjänstemän från kommunerna samt observationer. Analysen utgår från Garrett Hardins begrepp tragedy of the commons, Elinor Ostroms begrepp common-pool resources och open access resources samt Bo Rothsteins begrepp sociala fällor och tillit. Slutsatsen med uppsatsen är att Gagnefs kommun och Bergs kommuner arbetar olika med strandskyddet gällande små sjöar och vattendrag. En majoritet av informanterna anser att det generella strandskyddet endast ska omfatta naturliga vattendrag, samt att strandskyddet bör vara mer flexibelt på landsbygden än i storstäderna. Flexibiliteten innebär exempelvis att strandskyddets regelverk ska anpassas till platsen och inte tillämpas generellt över hela landet..

Specialpedagogers samverkan med fritidspersonal- en enkätundersökning i en kommunMarie Johansson SammanfattningSyftet med studien är att undersöka specialpedagogers samverkan med fritidspersonal i en kommun. Syftet har preciserats med följande frågeställningar; Upplever fritidspersonalen något behov av specialpedagogiskt stöd i fritidsverksamheten? Upplever specialpedagogen att fritidspersonal efterfrågar specialpedagogiskt stöd? Metoden är kvantitativ och baseras på enkäter besvarade av specialpedagoger och fritidspersonal. Urvalet är de 24 F-5- och F-3- skolor som finns i en kommun. Urvalet av undersökningsdeltagare är en representant för yrkeskategorierna specialpedagog/ speciallärare respektive fritidspersonal från varje skolenhet i kommunen.

I Vara kommun samverkar både stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att få fiberbredband på landsbygden. Ett stort förändringsprojekt som involverar många människor och som behöver kommuniceras på ett bra sätt för att skapa förståelse, motivation och engagemang. Syftet med den här uppsatsen har varit att beskriva förändringskommunikation och att kartlägga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förändringsprocess. Dessutom har syftet varit att få ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det här förändringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade på upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrån de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet.

InledningHandledning i olika former såväl externt som internt, har förekommit som möjlighet för de kontrakterade jourfamiljehemmen i Jönköpings kommun, under cirka 15 år. Jourfamiljehemmen var tidigare sex stycken till antalet.Efter en omorganisation bedrivs sedan hösten 2009 intern handledning, för 10-12 kontrakterade jourfamiljehem i två olika grupper. Vid varje tillfälle är mellan sex till nio deltagare närvarande. Målsättningen är att båda makarna är närvarande vid handledningstillfället. Handledningen sker en gång per månad och pågår under två och en halv timma.Vardera grupp handleds av två socionomer med vidareutbildning och som tillika är verksamma som familjehemssekreterare.

Syftet med studien har varit att ta reda på vad som hänt efter framgångsåret 2005 när Sävsjö kommun blev vald till årets företagsvänligaste kommun av Veckans Affärer. Min utgångspunkt har varit en rapport jag skrev våren 2008, där syftet var att titta på orsakerna till kommunens framgång samt hur detta hade påverkat Arbetsförmedlingen lokalt. Svaren i det tidigare utförda arbete har legat till grund för frågeställningarna i detta arbete där kvalitativa intervjuer genomförts med företrädaren för Sävsjö Näringslivs AB, kommunstyrelsens ordförande, en person på Arbetsförmedlingen, verksamhetsledaren för Science Park systemet samt med två företagare. Resultatet i studien pekar på att samtliga frågeställningar som arbetats med varit viktiga i bevarandet och utvecklingen av ett gott företagsklimat inom Sävsjö kommun, men samtidigt finns tre ingredienser som varit avgörande. Två av orsakerna framkom redan i det tidigare utförda rapportarbetet, nämligen samverkan som lett fram till målmedvetet arbete.