Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare anvÀnder skönlitteratur i undervisningen av historia och vadsom ligger bakom valet att lÄta skönlitteraturen ta plats Àven under historietimmarna. UtifrÄn vad lÀrarnasvarar, syftar studien Ät att ta reda pÄ om skönlitteraturen stÄr bakom det som lÀrarna eftersöker. Metoden för studien, Àr intervju och litteraturanalys. Intervjuns svar avgör vilka böcker som ligger tillgrund för analysen. För undersökningen ligger de tvÄ begreppen ?historiemedvetenhet? och ?historiskempati? som utgÄngspunkt.

Vi har valt att studera modersmÄlets betydelse eftersom Sverige under de senaste Ären har blivit ett mÄngkulturellt land och pedagogerna kommer att möta mÄnga elever med rötter i andra lÀnder. Denna studie syftar till att undersöka hur blivande och verksamma lÀrare med inriktning mot modersmÄl eller mot övriga Àmnen ser pÄ modersmÄl och andrasprÄk. I arbetet tar vi bland annat upp modersmÄls-undervisningens historia, vad Skolverket har rapporterat de senaste decennierna om modersmÄl och om barns sprÄkinlÀrning. Vi har arbetat utifrÄn en kvantitativ metod för att nÄ ut till ett stort antal respondenter. Medverkande i vÄr undersökning Àr totalt 86 personer, varav 24 modersmÄlslÀrare, 32 lÀrare i övriga Àmnen och 30 lÀrarstudenter, som besvarat enkÀter i en attitydundersökning.

SyfteSyftet med denna uppsats Àr att ge blivande nyföretagare i allmÀnhet och blivande kvinnliga nyföretagare i synnerhet en inblick i vad som skiljer nyföretagare i Sverige av olika könMetodFör att skapa en förstÄelse kring hur det kvinnliga och manliga nyföretagandet skiljer sig i Sverige har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Vi har valt den deduktiva ansatsen och började undersökningen med att samla in relevant teori om vÄrt problemomrÄde. DÀrefter följde sex stycken kvalitativa intervjuer med entreprenörer i Kalmar och nÀromrÄdet.SlutsatserDenna studie Àr en kvalitativ studie vilket gör att vi inte kan dra nÄgra generella slutsatser om könsfördelningen inom nyföretagandet i Sverige. DÀremot kan vi ge en inblick samt en ökad förstÄelse kring varför könsfördelningen ser ut som den gör. Vi har identifierat vissa skillnader mellan kvinnlig och manliga entreprenörer, bÄde nÀr det gÀller karaktÀristiska drag och drivkrafter men Àven hur de upplever nyföretagares situation i samhÀllet.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka sa?ngsvagas upplevelse av sin sa?ngro?st samt att ta del av deras beskrivningar om varfo?r de anser sig ha sa?ngsva?righeter. Tidigare forskning visar att sa?ng a?r viktigt fo?r barns sociala och kommunikativa utveckling, men ocksa? att en trygg och positiv undervisningssituation kra?vs fo?r att elever ska kunna utveckla sin sa?ngfo?rma?ga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge ha?mmningar fo?r livet na?r det ga?ller elevens lust till sa?ng eller musik.Den ha?r underso?kningen har avgra?nsats till att na?ra studera fyra ma?nniskors upplevelser av sin sa?ngutveckling och sina sa?ngsva?righeter.

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

Eftersom vi bÄda har genomgÄtt inriktningen matematik för tidigare Är kÀnns det naturligt att valet av examensarbete föll pÄ Àmnet matematik. Vi har var sitt barn som gÄr i klass 3 men de Àr av olika kön detta har förstÀrkt vÄr motivation till detta arbete. Vi vill undersöka vad för sorts attityd de olika könen har till Àmnet matematik i en klass tre i PiteÄ kommun. Med attityd menar vi ?en persons instÀllning till nÄgot? (Svenska Akademins Ordlista, 1998).

Eftersom vi bÄda har genomgÄtt inriktningen matematik för tidigare Är kÀnns det naturligt att valet av examensarbete föll pÄ Àmnet matematik. Vi har var sitt barn som gÄr i klass 3 men de Àr av olika kön detta har förstÀrkt vÄr motivation till detta arbete. Vi vill undersöka vad för sorts attityd de olika könen har till Àmnet matematik i en klass tre i PiteÄ kommun. Med attityd menar vi "en persons instÀllning till nÄgot" (Svenska Akademins Ordlista, 1998). Undersökningarna har utförts efter vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) vÄren 2005 men i den tidigare nÀmnda klassen.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur vi pÄ YrkeslÀrarprogrammet vid Linnéuniversitetetarbetar med att utveckla lÀrarens yrkeskunskap hos blivande yrkeslÀrare genom dialogseminariemetoden och om det Àr möjligt att tradera yrkeskunnande hos yrkeslÀrare med nÀmnda metod. Dialogseminariemetoden gÄr ut pÄ att tillvarata erfarna yrkesmÀnniskors kunskap. Erfarenheten vÀcks genom lÀsning av olika texter och gestaltas sedan i exempel/berÀttelser som delges en grupp i ett dialogseminarium. Metoden anvÀnds i yrkeslÀrarutbildningen för att utveckla yrkeskunnande bland annat inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Den hÀr uppsatsens utgÄngspunkt Àr de deltagande studenternas erfarenhet gestaltade i ett antal exempel.

In this master thesis we suggest a recreational directed forest management plan for the Skedalaskogen. The forest is situated 10 kilometres east of the city of Halmstad and is owned by the municipality. We have in literature and in research investigated what people like and want in the forest, how to manage the forest for recreation according to for example tree species, mixtures and density. We tried to adapt the forestry methods more to recreational thinking. We have also looked at issues like what is rare and not rare in this part of the country according to nature and forest, where people live and which connection they have to the Skedalaskogen. The Skedalaskogen is a quite big area, totally 830 hectares. The area have about 100 000 visitors a year.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.