Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Specialarbete, 15 hpLSV 410, svenska for blivande lÀrare specialisering 2Vt 2012Handledare: Barbro Wallgren Hemlin och Ingegerd Enström.

MĂ„nga studier om förĂ€ldraskap Ă€r mest fokuserade pĂ„ mammors upplevelser av graviditet och förlossning. Även om mammorna föder barnen och Ă€r i behov av mer vĂ„rd Ă€n papporna, Ă€r det tvĂ„ personer som blir förĂ€ldrar. Pappor behöver ocksĂ„ uppmĂ€rksamhet och kunskap för att bli bra förĂ€ldrar. Svenska barnmorskor och sjuksköterskor saknar ibland kunskap om mĂ€ns upplevelser av graviditet och förlossning. Syftet med denna studie Ă€r att belysa blivande/nyblivna pappors upplevelser av barnmorskors/sjuksköterskors bemötande.

Studiens syfte Àr att undersöka vad som spelar in vid förhandling av förÀldraledighet. Detta har vi valt att göra genom att spegla blivande förÀldrars berÀttelser mot offentliga diskurser om förÀldraledighet. Formulerat som en frÄga lyder syftet: Hur förhandlar blivande förÀldrapar diskurser om förÀldraledighet? Studien baseras pÄ tvÄ typer av material. Dels har vi intervjuat blivande förÀldrar om vilka faktorer de anser har pÄverkat deras planer pÄ fördelning av förÀldraledigheten.

Studiens syfte Àr att undersöka vad som spelar in vid förhandling av förÀldraledighet. Detta har vi valt att göra genom att spegla blivande förÀldrars berÀttelser mot offentliga diskurser om förÀldraledighet. Formulerat som en frÄga lyder syftet: Hur förhandlar blivande förÀldrapar diskurser om förÀldraledighet? Studien baseras pÄ tvÄ typer av material. Dels har vi intervjuat blivande förÀldrar om vilka faktorer de anser har pÄverkat deras planer pÄ fördelning av förÀldraledigheten.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Inledning: I Sverige har alla blivande förÀldrar rÀtt till fri mödravÄrd. I stort sett alla kvinnor utnyttjar den förmÄnen. Barnmorskor vid MVC Àr ofta den första kontakten som de blivande förÀldrarna trÀffar under graviditeten, och har ocksÄ huvudansvaret för graviditeten Ànda fram till barnets födelse. Under de senare Ären har mödravÄrden alltmer fokuserat pÄ det ofödda barnets hÀlsa. Förutom de rutinmÀssiga undersökningarna och samtalen Àr barnmorskans uppgift ocksÄ att ge information kring olika fosterdiagnostiska metoder och genetiska avvikelser som kan upptÀckas.

Papparollen har förĂ€ndrats frĂ„n att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnĂ„ en jĂ€mstĂ€lld förĂ€ldraledighet. Tidigare forskning Ă€r grundade pĂ„ pappors erfarenhet och tankar om den planerade förĂ€ldraledigheten. Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka blivande förstagĂ„ngspappors tankar om förĂ€ldraledighet, rollen som pappa och förĂ€ldrautbildning. Metod: Åtta blivande förstagĂ„ngspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.

InterdisciplinĂ€rt examensarbete inom lĂ€rarutbildningen, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lĂ€rare, SprĂ„klig fördjupningskursVĂ„rterminen 2012Handledare: Åsa WengelinExaminator: Rakel Johnson.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlÀrningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de tvÄ första ÄrgÄngarna pÄ Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter pÄ psykoterapeututbildningen kan vÀlja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlÀgga eventuella skillnader mellan studenterna pÄ de tvÄ olika inriktningarna anvÀndes tvÄ versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade pÄ tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att studera blivande psykoterapeuters motiv att utbilda sig till psykoterapeuter och att undersöka om de angivna                      motiven skiljer sig Ät beroende pÄ grundutbildning och val av teoretisk inriktning pÄ studierna. Studien genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr deltagarna i undersökning fick svara pÄ öppna frÄgor om motiv som fÄtt dem att söka psykoterapeututbildningen samt gradera hur deltagarna stÀmde in i ett antal tÀnkbara motiv att vÀlja att utbilda sig till psykoterapeut. Med en kvalitativ ansats och genom att företa en induktiv analys av resultatet kunde tretton temakategorier som motiverar att vÀlja psykoterapeutyrket upptÀckas; ökad kunskap, ökad kompetens och bÀttre behandlingsresultat, personligutveckling/personliga egenskaper, karriÀr/arbetslivssituation, autonomi, status/ekonomi, att komma vidare i en yrkesroll,legitimation/legitimitet, pÄverkan av en signifikant person eller litteratur,altruism, försvar och egna svÄrigheter, förvÀntade belöningar samt ökad tryggheti arbetet. Blivande psykoterapeuter med psykodynamisk eller relationell inriktning angav i större utstrÀckning motiv som kunde relateras inre konflikter och svÄra erfarenheter i livet Àn vad dem med kognitiv                       beteendeterapeutisk inriktning gjorde..

Anknytningen mellan förÀlder och barn utgör en viktig del för barnets fortsatta utveckling i livet. Inom familjevÄrd möter kliniker förÀldrar som Àr i behov av extra stöd i förÀldraskapet. Det Àr viktigt att kliniker uppmÀrksammar och bedömer om eventuella riskfaktorer i förÀldraförmÄga föreligger för att kunna erbjuda insatser som ökar möjligheten för att det vÀntade barnet utvecklas gynnsamt. UtifrÄn Ätta intervjuer med kliniker, familjebehandlare och barnmorskor, som möter blivande förÀldrar har studiens syfte undersökts, vilken vikt som inom familjevÄrd tillskrivs anknytningsperspektivet i barnets första levnadsfas. Vidare syftar studien till att ta del av verksamma socionomers, inom familjebehandling, och barnmorskors kunskap och erfarenheter kring att tidigt uppmÀrksamma och bedöma förÀldrars förmÄga att knyta an till sitt vÀntade barn.

Studien syftade till att undersöka hur gravida förstagÄngsförÀldrar i tredje trimestern upplever sin graviditet och det kommande förÀldraskapet, utifrÄn kvinnan och mannens perspektiv. Studien hade ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt och ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i form av semistrukturerade intervjuer. Analysunderlaget utgjordes av 14 intervjuer med blivande förÀldrar och barnmorskor. Resultatet av analysen visade fem huvudomrÄden: FörhÄllandet till den gravida kroppen (tankar och kÀnslor inför kroppens förÀndring, förlossningen, bÀrandet av fostret), FörhÄllandet till det blivande barnet (kÀnslor och kommunikation med fostret, förestÀllningar om barnet), FörhÄllandet till den kommande förÀldraidentiteten (tankar kring förÀldraskapet, förebilder, skapandet av förÀldraidentiteten), FörhÄllandet till parrelationen (graviditeten och förÀldraskapets pÄverkan pÄ relationen, partnernas rollfördelning), FörhÄllandet mellan förÀldra- och yrkesidentitet (balansen mellan förÀldrarollen och yrkesidentiteten). I en slutdiskussion föreslÄs vidare forskningsfrÄgor..