Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

Den här examensuppsatsen ger en överblick av de av miljörättsliga aspekter som kan aktualiseras vid användningen av stabilisering och solidifieringsmetoden (S/S metoden) i Sverige. Arbetet är ämnat att kunna användas som informationsmaterial för alla intressenter dock främst konsulter vars uppgift är att råda verksamhetsutövare vid planering av en verksamhet som inbegriper stabilisering och solidifiering. S/S metoden är en metod för hantering av främst förorenade muddermassor. De geologiska och fysikaliska processer som genomförs med metoden leder till att muddermassor får en fast form och kan användas som byggmaterial. S/S metoden leder också till en innestängning av potentiella gifter vilket gör metoden till en acceptabel metod ur miljöhänsyn.

Ett led i den svenska miljöpolitiken har varit att främja en ökad återvinning av avfall, vilket gjort att en mer konsekvent lagstiftning utbrett sig, exempelvis genom producentansvaret som infördes i mitten på 1990-talet. Tanken är att det som tidigare setts som avfall ska omvandlas till resurser istället för att det ska gå till förbränning eller deponering. Syftet med denna studie är att, med hjälp av en samhällsekonomisk kalkyl, undersöka ifall de tre behandlingsmetoderna: återvinning, förbränning och deponering kännetecknas av kostnadseffektivitet. I kalkylen läggs en stor vikt bland annat på de externa kostnaderna, det vill säga hur hushållens fritid samt miljökostnader bör värderas. Den metod som används för att göra den samhällsekonomiska värderingen bygger på en modell som är framtagen av Radetzki [1999] och som enligt Pearce och Helm [2003] är den korrekta metodologin att använda.

This study has examined if importation of waste for energy recovery can reduce the climate impacts of Waste Management Systems. Using Systems Analysis this study will try to examine the complex waste systems in a systematical and strictly logical way to see how these systems interact and affect each other. Specifically examining the climate impact of waste management systems in England. The traditional way of handling waste in England is through Landfills. Land filling leads to emissions of the greenhouse gas Methane. The EU has put in place a landfill directive that is supposed to lead the member states away from land filling as a method of waste management. Today in Sweden there is a competition for the waste available for incineration. The worsening economical situation together with less product packaging and an increase in source separation leads to a lack of waste available for incineration.

Mänsklig aktivitet leder till påverkan på jorden och dess resurser. Genom att återanvända och återvinna, d v s att vi försöker låta materialen stanna kvar i kretsloppet så länge som möjligt så kan vi spara på jordens resurser. EU och Sverige strävar efter att bli ett hållbart samhälle genom att införa lagar och högre krav på hantering av avfall. Avfall på fel plats kostar både miljö och pengar. Dagens intresse för kretslopp och resurshushållning är inget nytt. Det har länge funnits diskussioner om att ta ansvar för en bättre miljöutveckling.

Avfall är ett växande problem i världen och med ökat fokus på hållbarhet har återvinning fått en större roll i dagens samhälle. För att hantera återvinningen finns återvinningsstationer där mycket av insamlingen av material sker. Dessvärre får planering av återvinningsstationer inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet, vilket kan bero på kunskaps- och/eller intressebrist i frågan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan förväntas göra när det handlar om återvinningsstationer och bistå med relevant information. En fallstudie har gjorts av Malmö utifrån de tre huvudinriktningarna på arbetet: planering, placering och utformning.

Målet med detta projektarbete har varit att utveckla och förbättra denpapperspåse för organsikt avfall som används idag, och på så sättmotivera användare att källsortera i högre grad. Detta är del av deåtgärder i regeringens förslag om ett minskat utsläpp av koldioxid sompå längre sikt innebär att Sveriges fordonsfotta ska vara helt oberoendeav fossila bränslen. Projektarbetet har till viss del baserats på tidigareförstudier och rapporter, men framför allt på designmetodik i form avanvändarstudier, intervjuer och analyser av dessa uppgifter.Utvärdering av det befntliga systemet för sopsortering har visat att detfnns ett antal problem att lösa. Framför allt förståelse av påsenshandhavande innefattar ett fertal underliggande problem av vilka defesta har lösts. Intervjuer och studiebesök av de olika delarna i kedjanfrån produktion av påsen till användandet av den till sopinsamling haräven gjorts för att få en förståelse för alla inblandade parter.

Studien bygger på en enkät undersökning som gjordes bland 150 pensionärshushåll i Luleå Kommun. Syftet med studien är att undersöka pensionärernas betalningsvilja av att inte källsortera förpackningsavfall. Samt hur ett antal faktorer påverkar pensionärers medverkan i källsorteringen. Sedan 1994 gäller lagen om producentansvar för förpackningar. Detta betyder mer arbete för pensionärshushållen i form av källsortering av förpackningsavfall.

Avfallsminimering innebär att man genom olika typer av åtgärder minskar mängden avfalloch halten av farliga ämnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall menviktigast av alla är sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenskamiljömålsarbetet har mål satts upp för att minska eller åtminstone inte öka avfallsmängderna.EU: s strategi för hållbar utveckling har målet att bryta sambandet mellan avfallsproduktionoch ekonomisk tillväxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mängder somgenereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivareanvändning av resurser och en övergång till mer hållbara konsumtionsmönster.   För att åstadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakligaprioriteringar inom EU:s s.k.

Avfall och fossila bränslen står för två svåra miljöproblem i världen idag. I takt med att populationen ökar i världen ökar konsumtion och därmed avfallsmängden men också användningen av fossila bränslen. När avfallsmängden ökar växer också behovet för sofistikerade avfallsbehandlingsmetoder och när fossila bränslen fortsätter att dominera energimarknaden så krävs alternativa bränslen. Detta arbete har utförts i syfte att utforska en metod där båda dessa problem hanteras på ett nytänkande sätt. En förgasningsprocess där avfall förgasas och vätgas kan extraheras ur den syntetiska gasen är en ny väg att utforska en avfallshantering där produkten dessutom kan användas som substitut till fossila bränslen.Förgasning är en kemisk återvinningsmetod där ett kolbaserat substrat oxideras i en miljö med begränsad eller ingen tillgång till syre.

Syftet med rapporten är att undersöka vad det skulle kunna innebära för Luleå kommun och dess invånare om viktdebiterad avfallstaxa infördes. Kommunerna Kalix, Umeå och Sollentuna har studerats för att ta reda på hur de har upplevt införandet av viktdebitering. Avfallstaxa är den avgift kommunen tar ut för att finansiera hanteringen av kommunalt hushållsavfall. I avgiften ingår insamling och behandling av hushållsavfall, driften av återvinningscentraler, kundtjänst, fakturering och information. Viktdebitering innebär att fastighetsägaren betalar en avgift efter den mängd avfall som slängs i sopkärlet.

Bristen på högvärdigt gödsel är i många låg- och medelinkomstländer betydande då mineralgödsel är kostsamt och svårt att transportera. Material att tillverka biogödsel av finns det dock gott om i form av mat- och trädgårdsavfall samt animaliskt och mänskligt avfall. Dessa material är rika på essentiella växtnäringsämnen som kväve och fosfor. Utmaningen vid användning av dessa material är att de ofta innehåller höga halter av smittförande mikroorganismer vilka är skadliga för både människor och djur. Ska dessa material användas som biogödsel är det viktigt att de patogena mikroorganismerna inaktiverats så att smittor inte sprids i miljön och till livsmedel.Denna studie jämförde tre maskkomposter med tre mesofila komposter med avseende på inaktivering av mikroorganismer samt produktion av ett högvärdigt biogödsel som slutprodukt.

Avfall är ett växande problem i världen och med ökat fokus på hållbarhet har återvinning fått en större roll i dagens samhälle. För att hantera återvinningen finns återvinningsstationer där mycket av insamlingen av material sker. Dessvärre får planering av återvinningsstationer inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet, vilket kan bero på kunskaps- och/eller intressebrist i frågan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan förväntas göra när det handlar om återvinningsstationer och bistå med relevant information. En fallstudie har gjorts av Malmö utifrån de tre huvudinriktningarna på arbetet: planering, placering och utformning. Inom fallstudien har litteraturstudier och kvalitativa intervjuer utförts.

Hållbar utveckling är ett globalt ämne som handlar om långsiktigt bevarande avjordens resurser. Det rådande produktions och konsumtionsmönstret leder till storamängder avfall vilket inte är hållbart. Ett väl fungerande system för källsortering påhushållsnivå är nödvändigt då det ökar återanvändning och materialåtervinning vilketleder till mindre och hållbar hushållning av naturresurser. En väl fungerandekällsortering kräver dock viktiga kunskaper, lagar och regler samt information ochinteraktion mellan olika aktörer. Den tekniska förvaltningen i Mölndals kommunupplever mindre källsortering i Störtfjällsgatan jämfört med området Smörräntegatantrots att båda områden har samma uppsamlingssystem.Syftet med denna fallstudie har därför varit att kartlägga de hinder och möjlighetersom styr processen för källsortering i bostadsområden.

Renheten hos brännbart avfall/restavfall från hushåll skiljer sig mellan olika insamlingssystem. Det är av stor vikt att så mycket material som möjligt kan utsorteras och återvinnas. Olika insamlingssystem för hushållsavfall kan delas in i enkärlssystem med fraktionen brännbart avfall/restavfall, tvåfackssystem med brännbart samt möjlighet att sortera ut matavfall, och fyrfackskärl där brännbart, matavfall samt fler fraktioner kan utsorteras. Syftet med detta arbete är att undersöka renheten hos restavfallet vid olika hushållsnära insamlingssystem. Skillnader i renhet/andel felsorterat material i det brännbara avfallet/restavfallet från de olika systemen studerades och jämfördes baserat på befintliga plockanalyser som visar innehållet i avfallet.