Maskkompostering för behandling av organiskt avfall
Bristen på högvärdigt gödsel är i många låg- och medelinkomstländer betydande då mineralgödsel är kostsamt och svårt att transportera. Material att tillverka biogödsel av finns det dock gott om i form av mat- och trädgårdsavfall samt animaliskt och mänskligt avfall. Dessa material är rika på essentiella växtnäringsämnen som kväve och fosfor. Utmaningen vid användning av dessa material är att de ofta innehåller höga halter av smittförande mikroorganismer vilka är skadliga för både människor och djur. Ska dessa material användas som biogödsel är det viktigt att de patogena mikroorganismerna inaktiverats så att smittor inte sprids i miljön och till livsmedel.Denna studie jämförde tre maskkomposter med tre mesofila komposter med avseende på inaktivering av mikroorganismer samt produktion av ett högvärdigt biogödsel som slutprodukt. Projektet pågick i 77 dagar och indikatororganismerna, bakterierna Salmonella Typhimurium och Enterococcus faecalis samt bakteriofagerna ?X och 28B, studerades med jämna mellanrum under projektet. Kemisk analys av näringsämnen gjordes vid uppstart och vid avslutande av experimentet. De näringsämnen som studerades var ammoniak, nitrat, total-kväve, fosfat och total-fosfor.De resultat som framkom under experimentet var att varken mask- eller kontrollkomposten hade uppnått ett moget och hygieniserat material under de 77 dagar som experimentet pågick. Detta beror delvis på att flertalet av maskarna vid två tillfällen dog av höga ammoniakhalter och torka, vilket vittnar om maskarnas känslighet och svårigheterna med småskalig maskkompostering. För båda behandlingarna skulle mer tid ha behövts då inget material ansågs stabiliserat och moget.Sal. Typhimurium och bakteriofag ?X sjönk betydligt i båda komposterna. För Ent. faecalis var kontrollkomposten den effektivare behandlingen. Bakteriofag 28B var den starkaste överlevaren i båda komposterna. I båda behandlingarna gick över 90 % av den ursprungliga ammoniaken förlorad. För totalkväve och totalfosfor fanns det en skillnad mellan behandlingarna och kontrollkomposten visade sig innehålla högre halter av dessa ämnen. För resterande ämnen fanns ingen skillnad mellan de olika behandlingarna.