Coastman (Coastal Zone Management in the Baltic Sea Region) är ett internationellt INTERREG III B projekt och drivs av avdelningen för Industriell Ekologi på KTH tillsammans med Stockholms Stadsbyggnadskontor och ett antal universitet/kommuner runt Östersjön. Projektet innebär att värdera erfarenheter och metoder för kustzons planering där olika intressekonflikter finns kring såväl ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Den Svenska fallstudien i projektet avser nedläggningen av oljeterminalen Loudden. Loudden är den största oljedepån i östra mellan Sverige och hanterar bensin, olika oljor och diesel. 1999 fattade Stockholms kommunfullmäktige beslutet att Loudden ska avvecklas och upphöra till år 2011.

Detta examensarbete har som syfte att inventera och jämföra utlokaliseringsbara kylmaskiner för Umeå Energis räkning. Umeå Energi levererar fjärrvärme och fjärrkyla till Umeå stad. Fjärrkylanätet som idag distribuerar fjärrkylan har byggts ut för att möta ett ökat framtida kylbehov. Det kommer trotts utbyggnaden finnas potentiella kunder som inte kan ansluta till fjärrkylanätet men som samtidigt redan är anslutna till fjärrvärmenätet. Nuvarande fjärrkyla produceras vid centraliserade anläggningar med fjärrvärme i högtemperaturdrivna absorptionskylmaskiner.Som konsekvens medför detta att temperaturen i fjärrvärmevattnet måste hållas tillräckligt hög för att kunna driva absorptionskylmaskinerna.

Detta examensarbete har genomförts vid LKAB:s anrikningsverk i Kiruna, där produktionssektion 24 har studerats. Denna sektion maler tillsatsmedel, som används vid tillverkningen av pellets. Projektets fokusering har legat på att ta fram konkreta förslag på förändringar som kan förbättra styrningen av produktionen, uppnå en jämnare produktkvalitet och en bättre arbetsmiljö för personalen. Projektet började med en grundläggande studie av nuläget, för att kunna identifiera de problem som finns idag. Metoder som användes till denna studie var arbetsstudier, intervjuer, kontroller av produktkvalitén och studie- och benchmarkingbesök.

Det avfall som kommer från gruvbrytningsprocesserna benämns anrikningssand och kan innehålla miljöfientliga ämnen. Det innebär att anrikningssanden måste omhändertas under säkra förhål-landen. Generellt använder Svenska gruvor naturlig topografi och/eller fyllningsdammar för att omringa anrikningssanden, även vid Aitikgruvan. Fyllningsdammarna är uppbyggda med en startdamm av morän och har därefter utökats med mer genomsläppligt tillgängligt material med både nedströms- och uppströmsmetoden. Höjningar av dammarna sker kontinuerligt eftersom gruvans produktion pågår och ger även behov av framtida prognoser för att säkerställa dammarnas stabilitet i framtiden.

Dagens stora städer byggs allt tätare och ofta är det gröna områden såsom parker och skogsdungar som får ge vika när nya hus och vägar ska ges utrymme. Den biologiska mångfalden i staden är dock beroende av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna färdas mellan och genom bebyggda områden i så kalllade spridningskorridorer stärker både växt- och djurpopulationers förmåga att överleva. Syftet med denna uppsats är att ge förslag på hur man kan utveckla biologisk mångfald på parkeringsytor i Uppsala stad. I arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun äger samt på vilket sätt dessa kan utvecklas till spridningskorridorer som förstärker kommunens grönstrukturplan.

Begreppet hållbar utveckling kan ses som en kombination av ekonomisk tillväxt och ett smart utnyttjande av naturens resurser och nämns allt oftare i mediala sammahang. Företagens ansvar inom detta område har intensifierats på senare tid och fokus på företagens faktiska ansvar har ökat, vilket har bidragit till en högre grad av transparens gällande företagens verksamhet. Mineraler och metaller är viktiga råvaror i dagens moderna samhälle, men gruvindustrin anses vara en högintensiv bransch med avseende på miljöpåverkan. Forskning visar att det finns vissa utmaningar vad gäller företags CSR- kommunikation, bland annat vad företagen ska kommunicera, hur företagen ska kommunicera och vem som är målgrupp för kommunikationen. Mot denna bakgrund valde vi att undersöka vad, hur och till vem gruvföretag kommunicerar sin miljömässiga information samt vilken miljömässig information företagen kommunicerar i sina hållbarhetsredovisningar och i vilken utsträckning denna information är jämförbar med företagens miljörapporter. Ett delsyfte med studien är att skapa förståelse för varför kommunikationen av hållbarhetsarbete skiljer sig åt inom den svenska gruvindustrin.

Detta arbete syftar till att få en bild av hur delar av bioenergimarknaden kan se ut. Vad styr priset och vad är bra att veta om man funderar över att sälja energigrödor eller biobränslen till ett blivande eller befintligt kraftvärmeverk. I den här undersökningen har jag valt att avgränsa mig till halm och flis. Det visar sig att transport och val av hantering är de kritiska punkterna för ekonomin. För halmbalar är transport med lastbil och tåg det lönsammaste alternativet och skiljer sig marginellt vid de olika transportavstånden.

Vanligtvis lever våra stadsträd under stark stress i de urbana miljöerna och mår ofta ganska dåligt. Det urbana klimatet skiljer sig från landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark värme, stark vind, vattenbrist, näringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ påverkan på träden och framförallt rotmiljön kan försämras kraftigt. Stadsträden har ofta långtifrån optimala växtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper är helt annorlunda från de förhållandena som existerar i trädens naturliga miljö. Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) på Åsötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.

Städer lockar fler och fler invånare från landsbygden och småstäder. Denna rådande urbaniseringstrend gör att stora städer växer ännu mer och i takt med tillväxten ökar städernas behov av godstransporter. Godstransporterna är nödvändiga för att hålla staden vid liv, inte bara med leveranser av varor utan också omhändertagande av det avfall som blir över. Godstransporterna skapar även problem i städerna. Stora, svårmanövrerade lastbilar som rör sig tätt inpå promenerande människor i stadskärnan leder till en ökad olycksrisk.

Förorenade områden har visat sig vara ett allvarligt miljöproblem i hela världen, och enligt Svenska Naturvårdsverket finns det bara i Sverige cirka 40 000 förorenade områden. Många etablerade efterbehandlingsmetoder är resurskrävande och det finns ett behov att utveckla nya metoder som till exempel in situ-immobilisering vars syfte är att minska föroreningars spridning genom inblandning av tillsatsmedel i jorden. Nollvärt järn har visat sig effektivt för stabilisering av CCA-förorenad jord från träimpregnering, genom de kemiska reaktioner som sker mellan bildade järn (oxid)hydroxider och föroreningar. Men stabiliseringen påverkas av bland annat redoxförhållanden och organiskt innehåll i jorden. Från industrins sida är stabilisering av CCA-förorenad jord intressent eftersom det kan innebära nya användningsområden för deras produkter.

Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.

Dagens stora materialanvändning är påfrestande för jordens naturresurser. En möjlig källa för framtida resurser är deponier; i avfallet som tidigare deponerats finns ofta såväl återvinningsbara metaller som avfall passande för energiåtervinning. Konceptet landfill mining (LFM) är ett sätt att utnyttja de resurser som finns i deponier och innebär att deponierna grävs ut med efterföljande material- och energiåtervinning.En deponi där landfill mining skulle kunna vara aktuellt är Filbornadeponin i Helsingborg. Tre avsnitt av Filbornadeponin anses vara extra intressanta för en eventuell utgrävning; Lagringsytan, BCR1 och Rökille. Detta examensarbete är en förstudie inför framtida LFM-projekt på Filbornadeponin och syftet är att identifiera kritiska faktorer för projektens genomförande.

På många ställen i världen sker idag en kraftig urbanisering, vilket innebär en folkförflyttning från landsbygd till stadsområde. Kina är ett av de länder som har en kraftig urbanisering och där 15 miljoner kineser lämnar landsbygden varje år för att arbeta i städerna. Mot bakgrunden av detta och att Kina har de högsta koldioxidutsläppen i världen, så planerar nu Kina för 50 nyproducerade eko-städer. En av dessa städer blir miljonstaden Caofeidian i Kina. Denna stad har svenska teknikkonsultföretaget SWECO fått till uppgift att analysera och ta fram strategi för hållbar planering.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

Dagens samhälle är beroende av olja i olika former, och det råder stor osäkerhet om hur länge oljan kommer att räcka i den takt som den förbrukas idag. 1997 utarbetades Kyoto-överenskommelsen för att minska utsläppen av koldioxid. Under år 2003 kom EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30, som sätter upp riktlinjer för ett ökat användande av alternativa bränslen.Mitt syfte har varit att åskådliggöra biogasens framtida potential för som ett alternativtbränsle till bensin och diesel, samt att undersöka vad som krävs och vad som görs för att öka biogasproduktionen för att få ett utökat användande för att uppnå målen med EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30. Uppsatsen har byggts på intervjuer med representanter från SvenskBiogas, Energimyndigheten, Svenskt Gastekniskt Center och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik). Vidare har även biodrivmedelsdirektivet legat till grund i uppsatsen, samt vetenskapliga artiklar och ett antal forskningsrapporter som har använts för att underbygga resultaten i uppsatsen.Resultatet i uppsatsen visade att den teoretiska framtida potentialen för biogasdrivna fordon, kommer att ligga någonstans mellan 10-17 TWh/år.