Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.

Anledningen till att jag vallt detta ämne som examensarbete, är att jag under mina praktiker som lärarkandidat i läsår 1-3, upplevt NO-undervisingen så gott som obefintlig. Jag blev därför nyfiken på vad lärare i läsår 1-3 har för pedagogisk grundsyn på NO-ämnet i skolan? Vilket innehåll och arbetssätt deras NO-undervisning har och varför? Jag har genom intervjuer och litteratur försökt besvara ovanstående frågor. Intervjudelen är grunden i arbetet och litteraturen är tänkt som en fördjupning och förklaring till intervjudelen. Jag har intervjuat fyra lärare från fyra skolor.

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor.

Though still well used in Swedish schools, textbooks are no longer under any governmental control or inspection. It is now responsibilities of the teacher, thus, knowledge is considered crucial. Therefore, the aim of this study was firstly to investigate if and how four biology/natural science textbooks, produced 1957-2008 for primary school years (3) 4-6, expressed any sex, gender and/or sexuality norms. Moreover, due to thoughts of queer theoretic Judith Butler, the study also investigated if and how these three norms interacted. By examining what the textbooks mediated, the purpose was finally to find out if and how the norms differed or not.

The aim of this paper is to examine how gender and religion is described and portrayed in relation to one another in Swedish textbooks. The research questions used in order to reach the aim of the study is what interpretation of gender and feminism is represented in the textbooks and is the gender perspective consistent regarding all religions described in the textbooks, or does it vary depending on which religion that is described?This study is based on four Swedish textbooks used when teaching religion in Swedish upper secondary school. The books chosen are published after the most recent curriculum for the upper secondary school, published in 2011. The curriculum gave new directions stating that questions of gender in relation to religion should be a part of the education.

Recent studies indicate that teaching the theory of evolution in Swedish secondary schools is not as uncontroversial as expected considering that Sweden is often described as one of the World?s most secularzied countries. A recent study indicates that Swedish teachers have a varity of tactics to avoid coming in conflict with their students or even parents of students that believe they have a rightto dictate how evolution should be taught. This study had fourmain aims; the first being to analyse both the previous curriculum and the new to see how the teaching of evolution is adressed, and if any changes have been made in the curriculum. The second being to look into how teachers interpret the curriculumand if they have noticed any changes in the new curriculum which have had an affect on their teachingmethods? The third being if teachers have met resistance when they teach evolution and the origins of life, and if so, how do they deal with these conflicts? The fourth and final aim of this study was to see if instances of conflict are on the rise as indicatedin the literature.The results of this study indicate that there has been no siginificant changes made in the curriculum with the exceptionthat the new curriculum is more clear and precise as to what teachers are expected to teach and that pseudoscience, such as intelligent design, has no place in science classroomsexcept when teachingthe philosophy of science.

Tidigare forskning har visat att transpersoner, speciellt unga, a?r en va?ldigt utsatt och osynliggjord grupp i va?rt samha?lle med ho?ga siffror inom statistiken fo?r sja?lvskadebeteende och sja?lvmord. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete i Sverige a?r begra?nsad. Va?r studies syfte var att underso?ka hur kuratorer ta?nker kring och fo?rha?ller sig till unga transpersoner, med fra?gesta?llningarna vilken kunskap kuratorerna har info?r att bemo?ta unga transpersoner, om de har styrdokument/riktlinjer fo?r att bemo?ta dem, om inte anser de att det beho?vs, samt hur kuratorerna ser pa? vilken betydelse ko?nsidentitet har fo?r ungdomar.

Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka hur ledarskapsmodeller sprids genom exemplet Fo?rsvarsmakten och Transformativt ledarskap. Underso?kningen baserades pa? en kvalitativ ansats, vilken utgjordes av en fallstudie som innefattade intervjuer och dokument. Ga?llande genomfo?rda intervjuer bestod urvalet av a?tta informanter fra?n Fo?rsvarsmakten och Fo?rsvarsho?gskolan, vilka var experter inom a?mnet ledarskap.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Syftet i denna uppsats är att få insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i årskurs 7-9 inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgångspunkten är ett queerteoretiskt perspektiv.En av de två metoder som använts i uppsatsen är kvalitativ innehållsanalys. Metoden har tillämpats för att se vilken syn skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har på sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrån kursplanen i biologi och SO. Skollagen, läroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm.Den andra metoden som nyttjats är kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilärare och två SO-lärare som undervisar i sex och samlevnad på nio olika skolor.

Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.

Ordet dyslexi beskriver en person med svårigheter för ord, dys = svårigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. Både miljö och biologi påverkar hur väl en elev lär sig läsa och skriva. Genetiska förmågor som t.ex. minne och förmåga till koncentration, ärvs samtidigt som olika förutsättningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

Geography, derived from the Greek meaning "the study of the Earth," is a discipline with strong traditions and a rich history. Throughout different historical periods and intellectual movements, however, the focus of the subject has shifted between physical geography and human geography, influenced by scientists, philosophers, and various thinkers who have proposed differing perspectives on what the subject should represent (Couper, 2015). Due to the impact of these actors, geography education in today's Swedish school system is of an interdisciplinary nature, blending elements of both physical and human geography, with components such as environmental issues, sustainable development, digital learning, and fieldwork. However, this task is more complex than it may initially appear. The subject is shaped by various traditions, including national curricula, institutional customs, and the geographical perspectives held by individual teachers.