Den vÀrld vi kÀnner till stÄr inför stora förÀndringar. För första gÄngen i historien bor det fler mÀnniskor i stÀder Àn pÄ landsbygden. I dagslÀget förbrukar vi mer av jordens resurser Àn den klarar av. KlimatförÀndringarna kommer inom en snar framtid att pÄverka vÄrt sÀtt att leva. Allt fler mÀnniskor fÄr stressrelaterade sjukdomar och behöver ett nytt sÀtt att hitta kraft.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med sÀrskilt fokus pÄ vÀrdefulla Àmnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markansprÄk. Syftet med studien Àr att utifrÄn samhÀllsstyrningen, undersöka om tillÀmpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus pÄ mineralnÀringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom pÄ 60- och 70-talen pÄ grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange lÄngsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushÄllningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevÀrda kvaliteter hanteras.

Detta examensarbete behandlar det biologiska reningssteget vid Stora Enso Fors AB kartongfabrik.Examensarbetet omfattar 20 p och ingÄr i slutskedet av Magisterutbildningen, 60 p, i Kemiteknik med inriktning industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Stora Enso Fors AB Àr en kartongfabrik som Àr lokaliserat i Fors strax nordost om Avesta.Tillverkning sker av bÄde mekanisk massa samt kartong. Fabriken har ett eget reningsverk som tar hand om avloppsvattnet frÄn processen.De biologiska anlÀggningarnas utformning har under Ärens lopp utvecklats frÀmst genom bÀttre syresÀttning i luftningsbassÀngerna samt förÀndringar i avloppsvattnets sammansÀttning. För att klara av dessa förÀndringar kan styrparametern slamhalten behöva ersÀttas med andra alternativa styrsÀtt.Examensarbetets syfte Àr just att studera möjligheten att styra det biologiska reningssteget vid Fors kartongpappersbruk efter nyckeltalet nettoslamproduktionen. Projektet innefattar Àven att undersöka hur COD-reduktionen och mikroflorans sammansÀttning pÄverkas av denna styrparameter.Litteraturstudier av reningsteknikens processer har utförts samt den befintliga reningsanlÀggningen i Fors har studerats. Det första steget i projektet var att besluta vilket mÄlvÀrde som skulle anvÀndas pÄ nettoslamproduktionen som skulle anvÀndas under en försöksperiod dÀr den biologiska reningen skulle styras efter nettoslamproduktionen.För varje dygn under tre olika tidsperioder ( period 1, period 2 och period 3) har driftsdata samlats in och sammanstÀlldes och dÀrefter berÀknades nettoslamproduktionens dygnsvÀrde.Driftsdata för period 1 och halva period 2 har anvÀnts som underlag för att kunna bestÀmma mÄlvÀrdet för nettoslamproduktionen.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur vattennĂ€ra omrĂ„den det vill sĂ€ga VĂ€stra Hamnen och Norra Älvstranden, som tidigare anvĂ€nts som hamn- och industriomrĂ„den idag fungerar med sin nya anvĂ€ndning genom att titta pĂ„ vad som gör dem attraktiva och för vem. Vidare Ă€r syftet att ta reda hur tillgĂ€ngliga de Ă€r för allmĂ€nheten genom dess offentliga platser. Studien har ett typo-morfoligiskt förhĂ„llningssĂ€tt vilket betyder att den sociala sammansĂ€ttningen studerats i omrĂ„dena samt den fysiska strukturen genom att offentliga platser undersökts samt bebyggelsestrukturen. SjönĂ€ra omrĂ„den anses vara attraktiva för en mĂ„ngfald av mĂ€nniskor men studien visar att det överlag Ă€r resursstarka personer som bosĂ€tter sig i Norra Älvstranden och VĂ€stra Hamnen. Att omrĂ„dena Ă€r attraktiva samt att det överlag Ă€r en viss grupp mĂ€nniskor som bosĂ€tter sig i omrĂ„dena exemplifierar en problematik kring hur tillgĂ„ngen till omrĂ„denas offentliga platser fungerar. Studier kring de offentliga rummen har uppmĂ€rksammat att strĂ„ken i dessa omrĂ„den Ă€r betydelsefulla för att en mĂ„ngfald av mĂ€nniskor och inte bara de som bor dĂ€r ska kunna orientera sig till de attraktiva vattennĂ€ra omrĂ„dena och kĂ€nna sig vĂ€lkomna till exempelvis de offentliga kajstrĂ„ken.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.

FörtÀtning tillsammans med klimatförÀndringarnas effekter som Àr synliga redan i vÄr samtid stÀller krav pÄ en annan syn pÄ dagvattenhantering dÀr öppna dagvattenlösningar Àr ett komplement till ledningsnÀtet och dÀr dagvatten Àr en del i kommunens klimatanpassningsarbete. Den fysiska planeringen lÀgger grunden för en hÄllbar dagvattenhantering dÀr det frÀmst Àr genom planomrÄdets utformning som dagvattenfrÄgan kan regleras. Genom en genomtÀnkt höjdsÀttning samt olika öppna dagvattenlösningar anpassade för stadsmiljön sÄ som multifunktionella ytor kan dagvattenhanteringen ges plats Àven i den tÀta staden.Kommunernas arbete mot en hÄllbar dagvattenhantering försvÄras av de begrÀnsade möjligheterna att reglera dagvattenhanteringen. Det finns begrÀnsade möjligheter att styra med planbestÀmmelser och fÄ möjligheter att pÄverka eller ÄlÀgga fastighetsÀgarna att utföra ÄtgÀrder.Lagstiftningen kring styrmedel för dagvattenhantering Àr otydlig, det saknas nationella riktlinjer och det finns fÄ rÀttsfall att utgÄ ifrÄn vilket lÀmnar kommunerna ensamma att bedöma vilka möjligheter lagstiftningen ger att reglera dagvattenhanteringen. En av arbetets slutsatser Àr att det finns svÄrigheter att anpassa och reglera befintlig bebyggelse, att skydda omrÄden utanför planomrÄdet samt att stÀlla krav pÄ lokalt omhÀndertagande (LOD).

Traditioner och berÀttelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i lÀnet finns det spÄr kvar efter dem. Det förekommer till exempel lÀmningar frÄn dÀr de bodde, bevarande föremÄl samt ortnamn som Äterger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spÄr i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

Traditioner och berÀttelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i lÀnet finns det spÄr kvar efter dem. Det förekommer till exempel lÀmningar frÄn dÀr de bodde, bevarande föremÄl samt ortnamn som Äterger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spÄr i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

Strukturrationaliseringen i jordbruket pÄverkar i stor utstrÀckning lantbruksmaskinernas storlek vilket gör att vi gÄr mot allt större och tyngre maskiner. Detta pÄverkar i stor utstrÀckning markpackningen. Ett sÀtt att komma förbi detta Àr att anvÀnda sig av fasta körspÄr (CTF ). Andra sÀtt Àr att vÀlja strukturförbÀttrande grödor och strukturförbÀttrande bearbetningsmetoder. Denna uppsats tar upp de tvÄ sistnÀmnda punkterna och deras effekt pÄ biodiversiteten. Arbetet har bestÄtt av tvÄ delar: en litteraturstudie och ett infiltrationsförsök.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och vÀrldsarv verka sjÀlvklart, enkelt och okomplicerat.

Traditioner och berÀttelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i lÀnet finns det spÄr kvar efter dem. Det förekommer till exempel lÀmningar frÄn dÀr de bodde, bevarande föremÄl samt ortnamn som Äterger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spÄr i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

Medverkan som en vÀg till hÄllbart samhÀlle Àr centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet Àr att det ska sÀkras ett nedifrÄn- och upp-perspektiv, med bred medverkan frÄn invÄnarna. En reell medverkan betyder att mÀnniskor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, frÄn planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig pÄ antagandet att lokalt engagemang Àr en grundlÀggande förutsÀttning för medverkan. Den centrala frÄgestÀllningen Àr att finna vad som pÄverkar och stÀrker lokalt engagemang.

Skoghalls Bruk fick i juni 2005 tillstÄnd av miljödomstolen att öka kartongproduktionen frÄn 665 000 till 800 000 ton kartong per Är. Villkoren för tillstÄndet var att under en prövotidsperiod bl.a. utreda möjligheten att minska utslÀpp till omkringliggande vatten.Syftet med examensarbetet var att kartlÀgga Skoghalls Bruks avloppssystem med avseende pÄ komplexbildarna EDTA (etylendiamintetraÀttiksyra) och DTPA (dietylentriaminpentaÀttiksyra), kvÀve samt fosfor.Dessutom genomfördes nedbrytningsförsök i luftade dammar i laboratorieskala.För att fÄ en klarare bild av nedbrytningen i Skoghalls Bruks luftade damm gjordes Àven en molekylviktsfraktionering pÄ inkommande och utgÄende avloppsvatten.Komplexbildare anvÀnds inom pappers- och massaindustrin för sin förmÄga att binda till sig metalljoner som kan vara skadliga i processen. Metalljoner katalyserar nedbrytningen av vÀteperoxid i blekningen och pÄskyndar bildandet av aldehyder i kartongen vilket kan leda till lukt- och smakpÄverkan.EDTA och DTPA anses vara stabila Àmnen, vilket innebÀr att de Àr biologiskt svÄrnedbrytbara. Under den litteraturstudie som genomfördes fanns motsÀgande uppgifter angÄende nedbrytningen av komplexbildare, dÀr vissa menade att de genomgÄr biologisk nedbrytning, men att det sker mycket lÄngsamt.

Skoghalls Bruk fick i juni 2005 tillstÄnd av miljödomstolen att öka kartongproduktionen frÄn 665 000 till 800 000 ton kartong per Är. Villkoren för tillstÄndet var att under en prövotidsperiod bl.a. utreda möjligheten att minska utslÀpp till omkringliggande vatten.Syftet med examensarbetet var att kartlÀgga Skoghalls Bruks avloppssystem med avseende pÄ komplexbildarna EDTA (etylendiamintetraÀttiksyra) och DTPA (dietylentriaminpentaÀttiksyra), kvÀve samt fosfor.Dessutom genomfördes nedbrytningsförsök i luftade dammar i laboratorieskala.För att fÄ en klarare bild av nedbrytningen i Skoghalls Bruks luftade damm gjordes Àven en molekylviktsfraktionering pÄ inkommande och utgÄende avloppsvatten.Komplexbildare anvÀnds inom pappers- och massaindustrin för sin förmÄga att binda till sig metalljoner som kan vara skadliga i processen. Metalljoner katalyserar nedbrytningen av vÀteperoxid i blekningen och pÄskyndar bildandet av aldehyder i kartongen vilket kan leda till lukt- och smakpÄverkan.EDTA och DTPA anses vara stabila Àmnen, vilket innebÀr att de Àr biologiskt svÄrnedbrytbara. Under den litteraturstudie som genomfördes fanns motsÀgande uppgifter angÄende nedbrytningen av komplexbildare, dÀr vissa menade att de genomgÄr biologisk nedbrytning, men att det sker mycket lÄngsamt.

Villa Giacomina med park ligger 5 kilometer norr om Lidköping i ett omrĂ„de som idag nĂ€stan har vuxit ihop med sjĂ€lva staden. Detta examensarbete behandlar Villa Giacominas historia ur miljöns innehĂ„ll idag i avseende vegetation och fasta strukturer, samt presenterar ett koncept till framtida bevarande, vĂ„rd, restaurering och förnyelse. I ett eget kapitel beskrivs Ă€ven översiktligt parkens anvĂ€ndning genom Ă„rhundradena. År 1979 i samband med att Lidköpings kommun tog över förvaltningen av parken byggnadsminnesförklarades Villa Giacominas park. I parken har varje tid och person satt sin prĂ€gel, dĂ€rför kan man anvĂ€nda Villa Giacomina som ett titthĂ„l för att förstĂ„ trĂ€dgĂ„rdshistorien i Sverige frĂ„n sent 1700-tal och in pĂ„ 2000-talet. I fallet med denna park, och det ibland bristfĂ€lliga faktaunderlaget, Ă€r det ocksĂ„ intressant att göra det omvĂ€nda, att genom trĂ€dgĂ„rdsarkeologiska spĂ„r och vad som finns bevarat frĂ„n andra parker ifrĂ„n samma tid fundera kring om det kanske kan ha varit sĂ„ Ă€ven pĂ„ Villa Giacomina. Parken vĂ€xte fram under sent 1700-tal och dess placering styrdes av landskapets utformning, det sluttande lĂ€get ner mot Kinneviken, den kuperade marken och bestĂ„ndet av gamla trĂ€d. Parken var till en början ett eremitage för Claes Julius Ekeblad, pensionerad hovman frĂ„n Gustav III:s hov. Claes Julius Ekeblad hade vuxit upp pĂ„ Stola sĂ€teri och efter ett liv i Stockholm flyttade han hem till VĂ€stergötland och valde hĂ€r att leva ett liv i samklang med naturen.