Villa Giacomina med park ligger 5 kilometer norr om Lidköping i ett omrĂ„de som idag nĂ€stan har vuxit ihop med sjĂ€lva staden. Detta examensarbete behandlar Villa Giacominas historia ur miljöns innehĂ„ll idag i avseende vegetation och fasta strukturer, samt presenterar ett koncept till framtida bevarande, vĂ„rd, restaurering och förnyelse. I ett eget kapitel beskrivs Ă€ven översiktligt parkens anvĂ€ndning genom Ă„rhundradena. År 1979 i samband med att Lidköpings kommun tog över förvaltningen av parken byggnadsminnesförklarades Villa Giacominas park. I parken har varje tid och person satt sin prĂ€gel, dĂ€rför kan man anvĂ€nda Villa Giacomina som ett titthĂ„l för att förstĂ„ trĂ€dgĂ„rdshistorien i Sverige frĂ„n sent 1700-tal och in pĂ„ 2000-talet. I fallet med denna park, och det ibland bristfĂ€lliga faktaunderlaget, Ă€r det ocksĂ„ intressant att göra det omvĂ€nda, att genom trĂ€dgĂ„rdsarkeologiska spĂ„r och vad som finns bevarat frĂ„n andra parker ifrĂ„n samma tid fundera kring om det kanske kan ha varit sĂ„ Ă€ven pĂ„ Villa Giacomina. Parken vĂ€xte fram under sent 1700-tal och dess placering styrdes av landskapets utformning, det sluttande lĂ€get ner mot Kinneviken, den kuperade marken och bestĂ„ndet av gamla trĂ€d. Parken var till en början ett eremitage för Claes Julius Ekeblad, pensionerad hovman frĂ„n Gustav III:s hov. Claes Julius Ekeblad hade vuxit upp pĂ„ Stola sĂ€teri och efter ett liv i Stockholm flyttade han hem till VĂ€stergötland och valde hĂ€r att leva ett liv i samklang med naturen.

Flera kommunala förvaltningar och andra instanser efterfrÄgar idag former för hur brukare aktivt kan involveras i skötsel av tÀtortsnÀra skog- och naturmarker. Erfarenheter finns, men delgivning av goda exempel och bra referenser Àr en bristvara. Genom detta examensarbete presenteras en form för hur skötsel av en tÀtortsnÀra skogs- och naturmiljö praktiskt kan genomföras tillsammans med de boende i nÀromrÄdet. Förslaget för samarbetet har utformats via en fallstudie och baseras pÄ intervjuer med boende och förvaltare inom ett avgrÀnsat villaomrÄde i Huskvarna. Studien redogör Àven för synpunkter och de krav som lyftes fram av respektive part inför samverkanssituationen, dvs. samverkanspotentialen och sjÀlva ramen för samverkan.

Sammanfattning: Liljebaggen, Lilioceris lilii (Scopoli) Ă€r den största skadegöraren pĂ„ liljor tillhörande slĂ€ktena Lilium och Fritillaria, och Ă€r ett problem i Sverige liksom i övriga Europa, Nord-Amerika och Asien. Skadan orsakas frĂ€mst av larverna, men Ă€ven av fullvuxna baggar, som Ă€ter pĂ„ plantans blad, knoppar och blommor (Ernst, 2005). De kan orsaka allvarliga skador genom att Ă€ta upp alla blad pĂ„ plantan (Gold et al., 2001; LeSage and Elliott, 2003). Biologisk bekĂ€mpning i Sverige verkar möjlig sen man har upptĂ€ckt parasitsteklar som attackerar liljebaggens Ă€gg och larver i Europa. I de centrala delarna av Europa har Haye och Kenis (2004) funnit fyra arter av parasitsteklar som parasiterar liljebaggens larver, ichnemoniderna Lemophagus pulcher, Lemophagus errabundus, Diaparsis jucunda, och eulopiden Tetrastichus setifer. En Ă€ggparasit, mymariden Anaphes har ocksĂ„ upptĂ€ckts, liksom hyperparasiten Mesochorus lilioceriphilus, en ichneumonid, som ofta parasiterar Lemophagus arterna. För att undersöka förekomsten av dessa steklar i Sverige gjordes insamlingar av liljebaggslarver under sommaren 2006 pĂ„ olika platser i tre regioner, södra (SkĂ„ne), sydöstra (SmĂ„land och Öland) och mellersta (Stockholm) Sverige.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

I Dalarna finns en komplicerad Àgostruktur med mÄnga Àgare och smala skiften i bÄde odlings- och skogsmarker. Bakgrunden till det Àr att marken i Dalarna historiskt inte gÄtt i arv till den Àldste sonen utan har delats mellan alla arvingarna, inklusive döttrarna. I dessa omrÄden har det inte genomförts nÄgot laga skifte. Sedan 1972 har man genomfört omarronderingar i Dalarna. En omarrondering Àr en övergripande fastighetsförÀndring av fastighetsstrukturen, vilket ska skapa möjlighet till ett mer rationellt jord- och i form av större brukningsbara ytor.

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

En kulturmiljö bestÄr i princip av hela vÄr fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill sÀga att den Àr immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar sÄ mycket Àr det svÄrt att kunna praktisera en kulturmiljövÄrd utan att ha nÄgra riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vÄrdas i oförÀnderligt skick till kommande generationer, utan det mÄste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lÀmna sina spÄr till eftervÀrlden utan att Àldre spÄr helt raderas ut.

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

En kulturmiljö bestÄr i princip av hela vÄr fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill sÀga att den Àr immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar sÄ mycket Àr det svÄrt att kunna praktisera en kulturmiljövÄrd utan att ha nÄgra riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vÄrdas i oförÀnderligt skick till kommande generationer, utan det mÄste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lÀmna sina spÄr till eftervÀrlden utan att Àldre spÄr helt raderas ut.

Att rena vatten Àr kostsamt, frÄn bÄde en ekonomisk och miljömÀssig synpunkt, dÄ behovet av fÀllningskemikalier, kolkÀllor och energi Àr stort. Det Àr dÀrför önskvÀrt att titta pÄ alternativa lösningar som möjliggör reningsverk att bli mer sjÀlvförsörjande och kretsloppsanpassande.Hammarby Sjöstadverket Àr en pilotanlÀggning för avloppsvattenrening belÀgen i Stockholms sydöstra stadsdel i Henriksdal och Àgs av IVL, Svenska Miljöinstitutet samt KTH. Sedan pilotanlÀggning byggdes Är 2002, har flera olika reningstekniker utvÀrderats dÀr fokus ligger pÄ att strÀva efter miljövÀnliga och kretsloppsanpassade system. Bland annat har en förfÀllningsteknik, sÄ kallad trepunktsfÀllning utvÀrderats. TrepunktsfÀllningen innebÀr att ett metallsalt följt av tvÄ olika polymer tillsÀtts i flockningskammaren i inbördes ordning för att pÄ sÄ sÀtt kunna reducera en högre halt av det organiska materialet.

We describe in this work - how the commercial real-estate companies build relationships with their tenants. We describe also how the tenants experience these relationships with the real-estate companies. This work acts about relationships and its build-upp and conserving. The literature about the working ways with relationships in the commercial real estate sector is not so extensive, despite an increased popularity of relationship-marketing since beginning of 1990s. We choosed to examine how the relationships functions nowadays with help of interviews targeted to contacts in five of us selected real-estate companies.

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet. Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som Karlskronas vÀstra entré.

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet. Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som Karlskronas vÀstra entré.

Syftet med denna uppsats har varit att lÀnka en historisk förstÄelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana omrÄden. Avsikten Àr att försöka förstÄ och vÀva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv pÄ grönstrukturer. För att sedan kunna utföra en fallstudie pÄ tvÄ kommuner för att granska deras perspektiv pÄ grönstrukturer samt ta reda pÄ kommunernas nya framtidsstrategier. Metoden har gÄtt ut pÄ en inledande litteraturstudie dÀr den historiska gröna stadsplaneringen granskats samt dess intrÀde i svensk stadsplanering. DÀrpÄ har dagens lagar och politiska direktiv frÄn en internationell nivÄ till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas European Spatial Development Perspective (ESDP, den europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, LÀnsstyrelsen, regionen samt kommunen. För att bÀttre förstÄ grönstrukturens roll i vÄra svenska stÀder beskrivs de funktioner som grönstrukturen stÄr för. De avser; Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska element i stÀderna sÄ som parker, trÀdgÄrdar, kyrkogÄrdar samt övriga gröna omrÄden.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rÀtt till existens i VÀrmland mellan Ären 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrÄgorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod anvÀnts. Denna har applicerats pÄ materialet som har utgjorts av ledare och insÀndare ifrÄn de vÀrmlÀndska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och VÀrmlands Folkblad. MÄlet har i nÀsta steg ocksÄ varit att belysa eventuella motsÀttningar mellan de som Àr i direktkontakt med vargen, den sÄ kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i omrÄden dÀr vargen uppehÄller sig, den sÄ kallade tÀtortsbefolkningen (centrum). Följande frÄgor har stÀllts för att uppnÄ syftet:(1) Vilka argument lÀggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och VÀrmlands Folkblad i vargfrÄgan mellan Ären 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tÀtortsbefolkningen i VÀrmland?Metoden argumentationsanalys gÄr ut pÄ att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insÀndare och ledare.