Flera kommunala förvaltningar och andra instanser efterfrågar idag former för hur brukare aktivt kan involveras i skötsel av tätortsnära skog- och naturmarker. Erfarenheter finns, men delgivning av goda exempel och bra referenser är en bristvara. Genom detta examensarbete presenteras en form för hur skötsel av en tätortsnära skogs- och naturmiljö praktiskt kan genomföras tillsammans med de boende i närområdet. Förslaget för samarbetet har utformats via en fallstudie och baseras på intervjuer med boende och förvaltare inom ett avgränsat villaområde i Huskvarna. Studien redogör även för synpunkter och de krav som lyftes fram av respektive part inför samverkanssituationen, dvs. samverkanspotentialen och själva ramen för samverkan.

Sammanfattning: Liljebaggen, Lilioceris lilii (Scopoli) är den största skadegöraren på liljor tillhörande släktena Lilium och Fritillaria, och är ett problem i Sverige liksom i övriga Europa, Nord-Amerika och Asien. Skadan orsakas främst av larverna, men även av fullvuxna baggar, som äter på plantans blad, knoppar och blommor (Ernst, 2005). De kan orsaka allvarliga skador genom att äta upp alla blad på plantan (Gold et al., 2001; LeSage and Elliott, 2003). Biologisk bekämpning i Sverige verkar möjlig sen man har upptäckt parasitsteklar som attackerar liljebaggens ägg och larver i Europa. I de centrala delarna av Europa har Haye och Kenis (2004) funnit fyra arter av parasitsteklar som parasiterar liljebaggens larver, ichnemoniderna Lemophagus pulcher, Lemophagus errabundus, Diaparsis jucunda, och eulopiden Tetrastichus setifer. En äggparasit, mymariden Anaphes har också upptäckts, liksom hyperparasiten Mesochorus lilioceriphilus, en ichneumonid, som ofta parasiterar Lemophagus arterna. För att undersöka förekomsten av dessa steklar i Sverige gjordes insamlingar av liljebaggslarver under sommaren 2006 på olika platser i tre regioner, södra (Skåne), sydöstra (Småland och Öland) och mellersta (Stockholm) Sverige.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

I Dalarna finns en komplicerad ägostruktur med många ägare och smala skiften i både odlings- och skogsmarker. Bakgrunden till det är att marken i Dalarna historiskt inte gått i arv till den äldste sonen utan har delats mellan alla arvingarna, inklusive döttrarna. I dessa områden har det inte genomförts något laga skifte. Sedan 1972 har man genomfört omarronderingar i Dalarna. En omarrondering är en övergripande fastighetsförändring av fastighetsstrukturen, vilket ska skapa möjlighet till ett mer rationellt jord- och i form av större brukningsbara ytor.

Det råder idag en stor efterfrågan på strandnära lägen då drömmen att bo vid vattnet lever hos många personer i Sverige. Efterfrågan på strandtomter är stor samtidigt som tillgången är begränsad vilket märks inte minst på huspriserna. Den första juli 2009 trädde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnära lägen allt som oftast gjorde så planlöst och ofta i strid med gällande regler. Den nya strandskyddslagen innebär att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utsträckning.

En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.

Det råder idag en stor efterfrågan på strandnära lägen då drömmen att bo vid vattnet lever hos många personer i Sverige. Efterfrågan på strandtomter är stor samtidigt som tillgången är begränsad vilket märks inte minst på huspriserna. Den första juli 2009 trädde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnära lägen allt som oftast gjorde så planlöst och ofta i strid med gällande regler. Den nya strandskyddslagen innebär att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utsträckning.

En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.

Att rena vatten är kostsamt, från både en ekonomisk och miljömässig synpunkt, då behovet av fällningskemikalier, kolkällor och energi är stort. Det är därför önskvärt att titta på alternativa lösningar som möjliggör reningsverk att bli mer självförsörjande och kretsloppsanpassande.Hammarby Sjöstadverket är en pilotanläggning för avloppsvattenrening belägen i Stockholms sydöstra stadsdel i Henriksdal och ägs av IVL, Svenska Miljöinstitutet samt KTH. Sedan pilotanläggning byggdes år 2002, har flera olika reningstekniker utvärderats där fokus ligger på att sträva efter miljövänliga och kretsloppsanpassade system. Bland annat har en förfällningsteknik, så kallad trepunktsfällning utvärderats. Trepunktsfällningen innebär att ett metallsalt följt av två olika polymer tillsätts i flockningskammaren i inbördes ordning för att på så sätt kunna reducera en högre halt av det organiska materialet.

We describe in this work - how the commercial real-estate companies build relationships with their tenants. We describe also how the tenants experience these relationships with the real-estate companies. This work acts about relationships and its build-upp and conserving. The literature about the working ways with relationships in the commercial real estate sector is not so extensive, despite an increased popularity of relationship-marketing since beginning of 1990s. We choosed to examine how the relationships functions nowadays with help of interviews targeted to contacts in five of us selected real-estate companies.

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona består i dagsläget av en tydligt avgränsad kärna, där tätheten och stadsmässigheten avtar allt mer ju längre man förflyttar sig från centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytterområden. Då regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av området öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma området. Rosenholm utgör ett område utanför stadskärnan och fungerar samtidigt som Karlskronas västra entré.

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona består i dagsläget av en tydligt avgränsad kärna, där tätheten och stadsmässigheten avtar allt mer ju längre man förflyttar sig från centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytterområden. Då regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av området öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma området. Rosenholm utgör ett område utanför stadskärnan och fungerar samtidigt som Karlskronas västra entré.

Syftet med denna uppsats har varit att länka en historisk förståelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana områden. Avsikten är att försöka förstå och väva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv på grönstrukturer. För att sedan kunna utföra en fallstudie på två kommuner för att granska deras perspektiv på grönstrukturer samt ta reda på kommunernas nya framtidsstrategier. Metoden har gått ut på en inledande litteraturstudie där den historiska gröna stadsplaneringen granskats samt dess inträde i svensk stadsplanering. Därpå har dagens lagar och politiska direktiv från en internationell nivå till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas European Spatial Development Perspective (ESDP, den europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, Länsstyrelsen, regionen samt kommunen. För att bättre förstå grönstrukturens roll i våra svenska städer beskrivs de funktioner som grönstrukturen står för. De avser; Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska element i städerna så som parker, trädgårdar, kyrkogårdar samt övriga gröna områden.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet:(1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland?Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare.

Magisterarbetet avgränsas till öarna Långören, Östra Hästholmen och Ytterön som ligger i Karskronas skärgård. Dessa kulturmiljöer speglar kustnäringar som lotsbosättningar och fiskeläger. Magisterarbetet leder fram till ett planförslag, bestående av områdesbestämmelser, för att bevara och utveckla dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat antal bofasta i skärgården, som leder till att öarna är mer eller mindre övergivna under större delen av året. Likaså övergår många permanentboenden till fritidsboenden och då är det vanligt att husen byggs om utefter moderna krav och influenser.