Studien undersöker om elever som tränar mycket i skolan och på sin fritid presterar bättre Betygsmässigt på gymnasiet än de elever som inte är lika aktiva. Kan dessa olikheter mellan de elever som tränar mycket och en kontrollgrupp skilja sig åt i avseende på LOT, PANAS, SE och HAD. Hypotesen som testas är: Träning korrelerar positivt med bra Betyg. För att utreda om hypotesen stämmer har elever på gymnasiet fått fylla i en enkät. Enkäten innehåller dels flera psykologiska test, PANAS, LOT, SE och HAD, men även ett formulär där deras Betyg ska skrivas in.Resultatet för studien visar att hypotesen stämmer.

Följande empiriska studie har som syfte att ta reda på hur grundsärskolelärare använder sig av Betyg i sitt arbete, vad dessa enligt lärarna har för relevans för eleverna samt om de anser att Betygen är en exkluderande faktor ute i samhället. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med fem grundsärskolelärare. Av intervjuerna framgick det att inte alla lärare använder sig av kursplanen i sitt vardagliga arbete och att eleverna, enligt lärarna, sällan ser en koppling mellan Betygsgrundande mål och skolarbete. Vidare uppges oro över att i framtiden inte kunna sätta Betyg utifrån elevens egna förutsättningar och att inskrivningen av en elev i särskolan har livslånga konsekvenser oavsett vilka Betyg en elev kan uppnå. En slutsats av studien är att Betygen från grundsärskolan endast är till för eleven och läraren vid det tillfället de ges eftersom Betygen inte används för ansökning till vidare utbildning och/eller arbete.

Denna studies syfte är att belysa hur ett urval av engelsklärare uppfattat hur undervisningen samt deras elever påverkats av införandet av Betyg i årskurs 6. För att besvara detta användes kvalitativa intervjuer med fem lärare som satte Betyg i engelska läsåret 2012/2013. Resultatet visar att införandet av Betyg påverkat undervisningen så tillvida att de muntliga inslagen ökat eftersom förmågorna som ska bedömas kräver att eleverna ges förutsättningar att visa dessa. Resultatet visar även att införandet av Betyg har ökat elevernas motivation till skolarbetet. De elever som riskerar ett lågt eller ett underkänt Betyg uppvisar dock inte ökad motivation utan snarare sänkt.

I den här uppsatsen undersöks vilken betydelse lärares kön och ålder har för gymnasieelevers Betyg. Uppsatsen behandlar följande två frågeställningar:  ? Har lärares kön betydelse för vilka Betyg gymnasieelever får?   ? Har lärares ålder betydelse för vilka Betyg gymnasieelever får?    För att besvara dessa frågor insamlades Betygskataloger från kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En Betygskatalog är en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp där det framgår vilket Betyg eleverna har fått på kursen och vilken lärare som har satt Betyget. Resultaten visade att lärarnas kön inte hade någon nämnvärd betydelse för elevernas Betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven går på fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka Betyg kvinnliga och manliga lärare satte.

Studien bygger på en gruppdiskussion mellan tre lärare och en samtalsledare om Betyg och artiklar om Betyg och bedömning. Syftet var att tolka och förstå olika idéer och åsikter om Betyg. Det empiriska materialet analyserades och tolkades komparativt. Studien var hermeneutisk och tolkningen skedde i tre steg: för det första beskrivande, för det andra komparativt och för det tredje med fokus på olika spänningsfält som framkommit under arbetets gång. Dessutom refererades kontinuerligt till forskning inom området.

Det centrala i denna studie är att undersöka elever på Hantverksprogrammet med inriktning frisörs uppfattningar om det mål- och kunskapsrelaterade Betygssystemet. Syftet med arbetet är att skapa djupare förståelse och att få insikt i elevers uppfattningar rörande bedömning och Betygssättning, för att därigenom kunna utveckla sättet att arbeta med bedömning och Betygssättning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring Betyg och bedömning samt Skolverkets riktlinjer gällande Betygssättning. Genom att genomföra 12 kvalitativa intervjuer med elever på Hantverksprogrammet ville vi ta reda på deras uppfattningar om Betyg och bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att det mål- och kunskapsrelaterade Betygssystemet inom hantverksämnet fungerar otillfredsställande, då flertalet elever anser att Betygskriterierna är otydliga samt att de saknar funktion..

Min studie tog sin grund i olika teorier kring lärande, kunskapssyn, inflytande och känsla av delaktighet. Jag använde mig av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljömodell och det sociokulturella perspektivet i analysarbetet kring Betyg och lärande.Studien syftade till att undersöka synen på Betygsättning och lärande ur ett elevperspektiv i grundsärskolans år 6-9. Syfte ledde till följande frågeställningar,kring Betyg,? Varför begär eleverna ut Betyg?? Motiverar Betygen eleverna att prestera bättre?? Hur tänker eleverna använda Betygen i framtiden?Kring lärande och inflytande,? Vilka olika former av inflytande och delaktighet kan identifieras hos eleverna?Jag använde mig av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats som metod. I intervjuförfarandet spelade jag in intervjuerna för att senare transkribera dem i sin helhet.

Bakgrund:Bakgrunden till vår uppsats grundar sig på frågan vem skolan egentligen är till för. Vi tog sedan vår utgångspunkt i en föreläsning av Sir Ken Robinson "Changing Education Paradigms". För att smalna av vårt forskningsområde valde vi att inrikta oss mot Betyg och dess konsekvenser.Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka varför Betyg existerar, vad vi Betygsätter och hur det påverkar elever att bli Betygsatta.Metod:Metoden som använts i uppsatsen är en diskursanalys, där olika utdrag ur olika artiklar och publikationer (regering, skolminister, självhjälpsbok) analyseras utifrån två teoretiker och två forskare.Resultat:I vår analys av vårt valda material framkommer en relativt oproblematisk syn på kunskap och Betyg, som innebär att fakta är fakta oavsett perspektiv. Analysen visar också att uppfattningen om Betyg inte stämmer överens med forskningen.

Uppsatsens syfte är att jämföra pojkars och flickors Betyg i Idrott och hälsa A samt se vilken påverkan manliga respektive kvinnliga idrottslärare har på deras Betyg. Skälet till att frågorna ställs är en hypotes om att pojkars Betyg i Idrott och hälsa gynnas av manliga idrottslärare och flickors Betyg gynnas av kvinnliga idrottslärare. Undersökningen gjordes med hjälp av enkätundersökningar där 105 gymnasieelever deltog från 6 olika klasser. Resultaten redovisas i cirkeldiagram, stapeldiagram, tabeller samt sammanfattande text. Resultatet visade att flickor oftare får det högsta Betyget hos manliga idrottslärare och pojkar oftare får det högsta Betyget hos kvinnliga idrottslärare.

Syftet med denna undersökning är att se om en högre språklig utvecklingsnivå ger ett högre Betyg från läraren på den skriftliga delen av nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs 9 eller om det är andra områden som är viktigare för vilket Betyg texten får av läraren. Jag analyserar femton skriftliga uppsatser från nationella provet med hjälp av en analysmodell som jag har tagit fram utifrån en variant av performansanalys och bedömningsanvisningar för nationella provet. Analysmodellen innehåller fem områden: språklig utvecklingsnivå, kommunikativ kvalitet, språklig struktur, genreanpassning och instruktionsanpassning. Resultaten visar att inget enskilt område avgör vilket Betyg texterna får av lärarna, utan att det är en sammanslagning av de olika områdena som avgör Betyget, men att genreanpassning är det område som lärarna lägger mest vikt vid..

Utifrån ett kvantitativt perspektiv granskar och jämför denna uppsatstotalt 30 elevtexter, vilka är författade av högstadieelever i niondeårskurs. Materialet som ligger till grund för undersökningen är elevernasuppsatslösningar som en del av det nationella provet i svenska våren2006.Utifrån kvantitativa aspekter studeras elevtexternas fördelning avolika ordklasser och andra talspråksformer och hur dessa samspelar medvariablerna Betyg och kön.Resultatet visar att den genomsnittliga textlängden ökar med högreBetyg, att flickornas texter generellt är längre och följaktligen högrevärderade. Elevtexterna innehåller förhållandevis få substantiv, menjämförelsevis många egennamn. Egennamnen minskar ochverbalsubstantiven ökar med högre Betyg. Verben i allmänhet ochhjälpverben i synnerhet minskar med högre Betyg.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever i årskurs 9 ser på Betyg och vårt nuvarande Betygssystem, och ta reda på vilka kriterier de anser ligger till grund vid Betygsättning och om de anser att de kan räkna med att få en rättvis och likvärdig Betygssättning. Arbetet bygger på en kvantitativ enkätundersökning och fem intervjuer med elever i tre olika skolor. Enkätundersökningen innehåller frågor som behandlar vårt nuvarande Betygssystemet. Sextiofyra elever deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att elever ser positiva och negativa effekter av det nya Betygssystemet.

Syftet med denna studie är att förstå om Utbildningsdepartementets förslag om en ny Betygsskala kan fungera i ljuset av elevernas föreställningar om Betyg. Enligt förslaget ska fler Betygssteg ge mer rättvisa, större tydlighet samt motivera eleverna att lära sig mera. Tanken med den föreliggande enkätundersökningen är att den ska kunna ge djupare insikter i elevernas förståelse och uppfattning av Betyg och bedömning. Dessutom undersöker arbetet i vilken mån Betyg kan skapa motivation och påverkar studieresultat hos eleverna. Deltagarna i denna enkätundersökning och våra pilotintervjuer är gymnasieelever från årskurs 2 som läser olika nationella program.

Under de senaste åren har det pågått en diskurs kring huruvida lärares Betygsättning är korrekt eller ej. Studier visar på att elevers kunskaper i skolämnen sjunker medan Betygsmedelvärdet årligen ökar. Vi vill i denna studie få en fördjupad kunskap i gymnasielärares arbete med att sätta korrekta Betyg, alltså Betyg med hög validitet. För att kunna göra detta kommer vi utifrån kvalitativa intervjuer med gymnasielärare, verksamma i matematik, kategorisera deras tillvägagångssätt för bedömning av elevernas kunskaper mot de ingående aspekterna i validitetsbegreppet. Vi kommer även belysa vad lärare eventuella upplever för svårigheter med sina tillvägagångssätt och hur de kommer tillrätta med dessa svårigheter.

Syftet med denna undersökning var att beskriva och ge en förståelse för hur elever med olika Betyg uppfattar sitt elevinflytande. I bakgrunden beskrivs olika aspekter av elevinflytande och hur demokratin ska genomsyra den svenska skolan. Vidare nämns elevinflytandets effekter på elevernas Betyg och lärande. Definitionen av elevinflytande som använts är det informella elevinflytandet det vill säga inflytandet som rör den egentliga undervisningssituationen. Två kvantitativa informationshämtande metoder, litteraturstudie och enkät, har använts.