I följande arbete har jag studerat Betyg och bedömning i den svenska dagspressen mellan åren 2000-2008. Till arbetet har jag valt cirka 100 tidningsartiklar från den svenska dagspressen. Syftet med arbetet var att undersöka olika uppfattningar om Betyg och bedömning som kommer till tals i dagspressen. Jag har ett stort intresse av att lägga fokus på debatten kring Betyg och bedömning i den samhälliga diskussionen i dagstidningarna som sällan beskrivits så omfattande i den formella politiken i regeringen eller riksdagen. I arbetet har jag kommit fram till att det förekommer olika uppfattningar om Betyg och bedömning.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan attityder och Betyg. Ett urval av 218 högstadieelever i år åtta och nio användes. Data består av svar på en enkät bestående av 24 påståenden som mäter attityder inom tre områden, nämligen lärande, undervisning och Betyg å ena sidan, elevernas Betyg i tio ämnen å andra. Statistiska analyser användes för att undersöka attityderna och Betygen avseende kön och skoltillhörighet. Därefter användes faktoranalys och fem faktorer identifierades, Ambition, Entusiasm, Leda, Hanterbarhet och Begriplighet. Den sista visade sig ha ett samband med elevernas Betygssumma i de utvalda ämnena.

I studien studeras elevernas upplevelser av Betygssättning och hur deras motivation och prestation påverkas av Betyg. Studien baseras på nio elevintervjuer som kompletteras med tre lärarintervjuer för att visa på likheter och skillnader i deras upplevelser av Betyg och bedömning. I studien används en kvalitativ respondentintervju och urvalet av elever och lärare har begränsats till två skolor. Resultat redovisas i ett eget avsnitt, där intervjuerna presenteras separat. Resultatet analyseras med hjälp av vårt teoretiska perspektiv, som utgår från formativ och summativ bedömning samt motivation.

Avsikten med studien var att utreda viken inställning musiklärare har till Betyg, utifrån de bakomliggande syften som brukar lyftas fram för att motivera Betyg och att belysa hur lärare ser på sina möjligheter att värdera elevernas prestationer och sätta rättvisande Betyg. Fyra musiklärare intervjuades och intervjuerna transkriberades. I resultatdelen redogjordes för det relevanta innehållet i intervjuerna och i diskussionen jämfördes slutsatserna med den forskning som redogjorts för i bakgrunden. Uppsatsens huvudresultat är att lärare i musik inte är i grunden negativa till Betyg och att de har en god uppfattning om Betygens syfte. De anser också att det finns goda möjligheter att utforma och individualisera undervisningen, även om resurser sätter hinder i vägen.

Betyg och bedömning är ett svårt, mångdimensionellt och ofta diskuterat ämne. Vi som blivande lärare hade som mål att bli mer insatta i själva ämnet Betyg eftersom vi känner oss oerfarna kring detta område. Betyg i årkurs 6 är något nytt som iscensattes år 2013. Detta gjorde oss nyfikna eftersom vi kanske någon dag kommer att sätta Betyg i en årkurs 6. Genom vårt arbete ville vi få mer kunskap och insikt om varför vi använder oss av Betyg.

Syftet med studien var att undersöka om en matematisk diagnos kan användas för att bedöma hur likvärdigt Betyg sätts. Studien visar att diagnosen indikerar skillnader i likvärdighet som ligger i linje med tidigare forskning. En mer detaljerad undersökning där diagnosen jämförs med nationella prov skulle ge ett säkrare svar angående diagnosens tillförlitlighet.Diagnosens förmåga att förutsäga elevernas Betyg i första matematikkursen i gymnasiet var god. Sambandet mellan diagnos och gymnasieBetyg var starkare än sambandet mellan diagnos och grundskoleBetyg. Detta kan ha flera orsaker: (i) gymnasielärarna som konstruerat diagnosen har endast tagit med uppgifter som sammanfaller med första? gymnasiekursen, (ii) grundskolor sätter Betyg på olika grunder, (iii) elevernas matematikkunskaper förändras över sommarlovet..

Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar Betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar om hur de blir bedömda av sin lärare, hur de uppfattar Betygsättningen, lärarens tydlighet kring Betyg och bedömning samt hur de uppfattar att de påverkas av Betyget i ämnet idrott och hälsa. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på två högstadieskolor i södra Sverige. Studiegruppen uppgick till 153 elever varav 66 flickor och 87 pojkar. Resultatet av studien visar att majoriteten av eleverna uppgav att läraren i ämnet idrott och hälsa ger rättvisa Betyg.

Denna rapport följer upp elevers Betyg från grundskolan till gymnasiet i en kommun i östra Småland. Det främsta syftet är att få en helhetsbild över skillnader och likheter mellan Betyg i de tre högstadieskolorna i kommunen. Studien utgår från elever, som med några få undantag, är födda 1988-1990, d.v.s. de elever som avslutade grundskolan år 2004-2006. Resultatet från studien visar på att det finns signifikanta skillnader mellan grundskolornas Betyg, men att skillnaderna i stort sett suddas ut då eleverna kommer upp i gymnasiet..

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för hur elever på en specifik (icke namngiven) medelstor skola kan uppleva Betygen. Med utgångspunkt i en tidigare studie undersöks det hur eleverna anser att faktorerna uppförande, relationen till läraren och kön påverkar deras Betyg. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer av sju elever. I resultatet framkommer en bild av hur eleverna ser på inkorrekta Betygsfaktorer. Resultatet visar på några anledningar till varför eleverna på skolan tror att lärarna sätter Betyg på otillåtna grunder..

Betyg och bedömning är en stor del av lärarnas vardag. Det diskuteras ofta av lärare och elever.Vårt syfte är att kartlägga elev- och lärarperspektivet då det gäller Betyg och deras likvärdighet. Vi har också att undersökt eleverna och lärarnas förslag på möjliga förändringar i Betygssystemet.Vi har gjort en kvantitativ studie där en enkät med öppna frågor legat till grund för våra resultat. 34 elever i år nio samt nio av de lärare som satte deras Betyg ingår i studien.Vi har funnit att lärarnas och elevernas uppfattningar om Betyg och deras likvärdighet stämmer ganska väl överens med varandra. Vårt resultat tyder också på att eleverna inte fullt ut förstår Betygssystemet och att det kan förklara mycket av de orättvisor som eleverna upplever.

I detta arbete undersöker jag gymnasieelevers uppfattningar av förväntningar från lärarna, föräldrarna och sina egna förväntningar för att reda ut om det finns samband mellan dessa variabler och Betyg samt Betygsambitioner i ämnet svenska A eller svenska som andraspråk A. Jag tittar även på hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler. Analysen bygger på data som samlats in via en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Mellansverige. Statistisk analys med chi-tvåtest påvisar starka samband mellan elevernas uppfattningar av förväntningar från svenskläraren och de egna förväntningarna och Betyg samt Betygsambitioner. Chi-tvåtest visar dock inget samband mellan elevers uppfattningar av föräldrarnas förväntningar och Betyg eller Betygsambitioner.

Sedan 1998 tillämpar den svenska grundskolan ett nytt Betygsystem som ska vara mål- och resultatrelaterat. Elever med samma kunskaper ska få samma Betyg i hela landet. Mål och Betygskriterier är fastställda. Lärare, elever och alla andra kan alltså känna till vad som krävs för de olika Betygsstegen: G, VG och MVG.Men Skolverket konstaterar i en rapport att likvärdiga Betyg inte ges. Genom att jämföra skolors resultat på nationella prov i engelska, matematik och svenska med de Betyg som ges i årskurs 9 några få månader senare står detta klart.Min uppsats granskar de icke likvärdiga Betygen.

I detta arbete undersöks gymnasieelevers fysiska självuppfattning med instrumentet Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att reda ut om det finns samband mellan fysisk självkänsla och subdomäner till den fysiska självkänslan och Betyg i kursen idrott och hälsa A. Hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler är också centralt. Resultaten som analyseras har samlats in från tre gymnasieskolor i Mellansverige. 184 elever, 79 flickor och 106 pojkar, har fyllt i enkäten. Statistisk analys med chi-tvåtest visar samband mellan Betyg i kursen idrott och hälsa A och pojkarnas varseblivning av fysisk självkänsla, fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens där pojkar som avslutat kursen med höga Betyg har höga värden och det motsatta förhållandet gäller för elever i den lägre delen av Betygskalan.

Betyg och bedömning är ett svårt, mångdimensionellt och ofta diskuterat ämne. Vi som blivande lärare hade som mål att bli mer insatta i själva ämnet Betyg eftersom vi känner oss oerfarna kring detta område. Betyg i årkurs 6 är något nytt som iscensattes år 2013. Detta gjorde oss nyfikna eftersom vi kanske någon dag kommer att sätta Betyg i en årkurs 6. Genom vårt arbete ville vi få mer kunskap och insikt om varför vi använder oss av Betyg.

Syftet är att undersöka intresset för komplettering av gymnasieBetyget för de yrkesförberedande programen med ett sammanfattande omdömesBetyg baserat på personliga,teoretiska och yrkesmässiga egenskaper/kunskaper..