Syftet med denna undersökning var att beskriva och ge en förståelse för hur elever med olika Betyg uppfattar sitt elevinflytande. I bakgrunden beskrivs olika aspekter av elevinflytande och hur demokratin ska genomsyra den svenska skolan. Vidare nämns elevinflytandets effekter på elevernas Betyg och lärande. Definitionen av elevinflytande som använts är det informella elevinflytandet det vill säga inflytandet som rör den egentliga undervisningssituationen. Två kvantitativa informationshämtande metoder, litteraturstudie och enkät, har använts.

I detta arbete undersöks pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, läsaktiviteter och deras betydelse för resultat på läsprov samt för Betyg. Undersökningsgruppen är elever i årskurs nio i två kommuner på fyra skolor. Eleverna har besvarat enkäter rörande socioekonomisk bakgrund, attityder till läsning samt läsaktiviteter.  Resultat på läsförståelsedelen i det nationella provet i svenska samt elevernas Betyg har samlats in. Faktoranalys har använts för att undersöka materialet. I den identifierades tre faktorer, som summerades till variablerna, Kulturellt kapital, Läslust och Läskompetens. Dessa undersöktes i sin tur, i relation till kön, resultat på läsprov och Betyg med multipel regressionsanalys. Resultatet visade att variabeln Kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och Betyg, särskilt för flickor. Ekonomiska resurser i hemmet i form av kapitalvaror hade inte betydelse alls.

I detta arbete har samband mellan personlighetsdrag definierade enligt Femfaktor-modellen gentemot strategier för lärande och erhållna Betyg undersökts.  53 gymnasieelever på naturvetarprogrammet samt 6 lärare deltog i studien. En tidigare rapporterad association mellan höga idrottsBetyg och extraversion (t.ex. hög självsäkerhet, mera utåtriktad, mer spänningssökande) var statistiskt signifikant även i denna studie.  Två andra personlighetsdrag, vänlighet/värme samt känslomässig stabilitet, visade även signifikans, p<0,05, gentemot höga Betyg i biologi/kemi. Hypotesen att lärare tenderar att ge högre Betyg till elever som har likande personlighetsdrag som de själva kunde inte verifieras i denna studie. I studien fanns exempel på lärare som gav högsta Betyg till elever vars personligheter i vissa avseenden var motsatta lärarens.Då personlighetsdrag ställdes gentemot lärande, både i enkät och intervjuer, pekade resultaten på att elever har olika strategier för att underlätta sitt lärande och det som fungerar för en elev kan vara ineffektivt för andra. Detta understryker vikten av att läraren varierar undervisningen så att inte bara en strategi för lärande premieras..

Studiens syfte är att undersöka om den relativa ålderseffekten (RAE) har någon betydelse gällande Betyg i skolämnet idrott och hälsa bland pojkar och flickor. För att besvara syftet undersöker vi om det finns ett samband mellan när på året eleverna är födda och vilka Betyg de har, om någon förändring har skett över tid, samt om det finns skillnader i Betyg mellan könen. Materialet består av 988 slutBetyg från årskurs nio i ämnet idrott och hälsa bland samtliga kommunala grundskolor i Helsingborgs kommun. Studiens metod är kvantitativ och med hjälp av korrelationsanalyser undersöks det om det finns ett samband mellan variablerna födelsekvartal och Betyg. Resultat visar att det inte finns något statistiskt samband mellan när på året eleverna är födda och vilka Betyg de har.

Likvärdighet och rättvisa är grundläggande värden i det svenska skolsystemet. Vi har med detta fokus undersökt fem grundskolors Betygsättning av kärnämnena i år 9 och hur dessa Betyg korrelerar med Betygen i A-kurserna på gymnasiet. Vi har jämfört Betygsstatistiken avseende två hela årskullar elever år 2004 och 2005 i den undersökta kommunen. Vi gör antagandet att ett visst uppnått Betyg i år 9 skall ses som en prognos för att eleven minst bör uppnå samma Betygsnivå på gymnasiet. Analysen av vårt material visar på skillnader i Betygskvalitéer mellan grundskolorna.

Denna studie har undersökt om det är innehållet på lektionerna i ämnet idrott och hälsa som gör att flickor har sämre Betyg i ämnet idrott och hälsa än pojkar. Vi har gjort en studie på två gymnasieskolor i norrbotten där vi genom enkäter tagit reda på vad eleverna tycker om innehållet på idrottslektionerna. I enkäten har vi även frågat om elevernas tankar kring Betyg. Vi har kommit fram till att flickors och pojkars favoritidrott är bollsport, men förutom det har de olika favoritaktiviteter på idrottslektionerna. Flickorna vill ha mer estetiska idrotter för att kunna förbättra sitt Betyg, medan de estetiska idrotterna var de som pojkarna ville ha minst av på idrottslektionerna.

Vi ämnade att undersöka lärares och elevers attityder gentemot nuvarande Betygssystem. Studien är fokuserad på lärares och elevers uppfattningar om Betyg och vad Betygssättning grundar sig på samt en jämförelse mellan de båda respondentgrupperna. För att besvara syftet utarbetades frågeformulär med öppna och slutna frågor som bearbetades på ett såväl kvalitativt som kvantitativt sätt. Studiens resultat ställdes sedan i relation till tidigare forskning. Studien visade att såväl lärare som elever ansåg motivation vara den viktigaste funktionen hos Betyg.

SammanfattningSyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka elevens syn på bedömning vid ett högt Betyg i idrott och hälsa. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av frågeställningarna;Vad tror eleven är viktigt för att uppnå ett högt Betyg? Hur tror eleven att hans/hennes inställning till ämnet påverkar Betyget?MetodStudien är utförd på en skola i Stockholmsregionen där fem kvalitativa intervjuer genomfördes med elever i år nio. Intervjuerna fokuserade på elevernas åsikter och tankar kring bedömning i ämnet idrott och hälsa och vad eleverna tycker är viktigt för att ett högt Betyg ska erhållas.ResultatResultatet visar att alla intervjuade elever tror att fysiska prestationer, till exempel att springa en viss sträcka på en viss tid är betydande för att få ett högt Betyg i idrott och hälsa. Eleverna tror också att beteendekriterier, som exempelvis närvaro och inställning, är viktigt.

Examensarbetet syftar till att ge en bild av elevers attityder och uppfattningar om Betyg. Efter en inledande genomgång av de svenska Betygssystemens historia samt en litteraturstudie kring det nu rådande Betygssystemet, presenteras resultatet av en enkätundersökning utförd bland 88 elever i årskurs 9. Studien innefattar Betygens påverkan på elever i avseende på motivation, stress och press, självförtroende och identitet samt tävlan mellan elever. Vidare uttalar eleverna sig om kraven på godkänd i kärnämnena inför gymnaiset, en Betygsfri skola, det nuvarande Betygssystemets för- och nackdelar samt hur väl rättvisa och god information från lärarnas sida stämmer överens med deras erfarenheter. Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning och visar att flertalet elever upplever stress över Betygen, att ett dålig Betyg sänker självförtroendet och att det i viss mån förekommer tävlan mellan elever om Betyg.

Uppsatsens syfte är att undersöka elevers tankar och ambitioner kring den egna prestationen och betydelsen av Betyg ur ett elevperspektiv. Vårt syfte är också att verifiera tänkbara skillnader mellan de båda skolorna som ingår i undersökningen.Materialet består av en enkätundersökning genomförd av 100 elever i år nio från den aktuella undersökningsgruppen i Mellansverige. Resultatet visar att eleverna tycker att Betygen är centrala och anser framför allt att det är viktigt vilka Betyg de får för att kunna söka till ett visst gymnasieprogram. Majoriteten tycker att de presterar bra men skulle kunna prestera mer om de orkade/var motiverade. Många skulle anstränga sig mer för att få högre Betyg om läraren gav tydliga instruktioner.

Syfte och frågeställningar:Syftet med denna studie är att se eventuella samband mellan elevers fysiska aktivitet och deras Betyg i 9:an.Hur skiljer sig meritpoängen och Betygen i kärnämnena samt idrott och hälsa mellan fysiskt aktiva och mindre fysiskt aktiva elever?Hur ser skillnaden i Betyg och meritpoäng ut mellan individuella idrotter och lagidrotter?Hur ser skillnaderna i Betyg och meritpoäng ut mellan elever som är aktiva i en idrottsförening jämfört med elever som inte är aktiva i en idrottsförening?Studiens hypotes är att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på elevers studieresultat. Samt att det finns skillnader mellan olika typer av idrottare och deras studieresultat.Metod:Studien är genomförd med en anonym enkätundersökning på 400 elever i ettan på gymnasiet i Stockholmsområdet. Resultatet har sammanställts i statistikprogrammet SPSS. Studien är retrospektiv då vi undersökt hur eleverna varit fysiskt aktiva i årskurs 9.Resultat och Slutsats:Resultatet visar att de som har högre aktivitetsnivå erhåller ett högre meritvärde än de som är mindre fysiskt aktiva.

Skolan skär ner på antalet idrottstimmar för eleverna, svenska folkets ohälsa ökar lavinartat, elevers Betyg försämras i rasande takt och fetman ökar. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar elevers Betyg. Vi vill också veta om elever med höga Betyg har ett speciellt förhållningssätt till fysisk aktivitet och vilka positiva effekter det medför. Vi har gjort undersökningen med hjälp av enkäter som vi har delat ut till slumpvis valda högstadieelever i Norrbotten och Västerbotten. En geografisk spridning på undersökningsgrupperna gör att undersökning blir tillförlitligare.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att ge en historisk överblick över de svenska Betygssystemen och att se på hur begreppen kunskap, Betyg och bedömning diskuteras i de nationella läroplanerna. I Sverige har vi haft tre olika Betygssystem; det absoluta, det relativa och dagens mål- och kunskapsrelaterade. I det absoluta Betygssystemet graderades Betygen i form av bokstäver och eleverna Betygssattes i jämförelse med varandra. Betyg i ordning och uppförande sattes men togs bort i och med Lgr 69. Med Lgr 62 kom ett nytt Betygssystem, det relativa, även här Betygssattes eleverna i relation till varandra.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka vad elever med avsaknad av Betyg i ämnet svenska från grundskolan tror att detta beror på. Vi har även undersökt om eleverna, enligt dem själva, fått tillräckliga förut-sättningar för att nå målen i ämnet. Genom en kvalitativ intervjuundersökning, har elever som går på det Individuella programmet (IV) fått ge sin syn på svenskämnet samt vad som gick fel och vad de anser är anledningen till detta. Vidare har vi studerat forskning och rapporter i ämnet. Resultaten visar att de intervjuade eleverna främst ser sin egen avsaknad av engagemangsom orsaken till att de är utan Betyg i svenska.

Denna studiers syfte är att få inblick i hur lärare och elever tänker kring Betygsättningen i ämnet bild och hur den nya läroplanen Lgr 11 har påverkat lärarnas bedömning i ämnet. Genom litteratur behandlas en historisk bakgrund av Betyg i ämnet bild, likheter och olikheter av Lpo 94 och Lgr 11 och röster om det nya Betygsystemet. Studien bygger på litteratur och intervjuer av fyra bildlärare och åtta högstadieelevers tankar kring Betyg och bedömning i ämnet bild. Den första undersökningen skedde under 2010, då två lärare och fyra elever intervjuades. Den andra undersökningen skedde under 2013, då intervjuades två nya lärare och fyra nya elever. Resultatet av studien visar att i detta tidiga skede av den nya läroplanens införande, så väljer lärarna att följa sin egen väg i undervisningen.