Sök:

Sökresultat:

3304 Uppsatser om Betydande miljöpćverkan - Sida 46 av 221

Ramavtalets civilrÀttsliga verkan. FrÄgor om avtalstrohet och osund strategisk anbudsgivning

The purpose of this thesis is to examine the nature of framework agreements in public procurement in Sweden. The main question is whether a contracting authority is obligated to place orders under a framework agreement when purchasing a product or service that is covered in that agreement and to what extent a contractor is obligated to accept such orders. If the answer to that first question is that an obligation does exist the next question to arise is what kind of consequences to expect when either party fails to meet that obligation. Of great importance is whether a contracting authority that hasn?t used an existing framework agreement is liable to pay damages to the contractor who according to the agreement had a right to deliver.

Marknadseffektivitet och det systematiska felet : Finansanalytikers och Ekonomijournalisters marknadspa?verkan

Forskningen kring effektiva marknader a?r uppdelad; ena sidan pa?sta?r att marknaden a?r fullsta?ndigt effektiv och det inte ga?r att skapa na?gon form av o?veravkastning. Andra sidan ha?vdar tva?rtemot att endast historisk information reflekteras i dagens priser. Pa? kort sikt kan det finns en viss ineffektivitet och de flesta erka?nner att marknaden inneha?ller anomalierSyftet med denna studie a?r att underso?ka om det existerar systematiska fel betra?ffande informationsflo?den som pekar mot att den svenska aktiemarknaden inte a?r av semi-stark form eller stark form av effektivitetVi utga?r fra?n tre metodologiska sta?llningstaganden; utga?ngspunkt, forskningsansats samt kunskapssyn.

Humankapitalet -en betydande tillgÄng för företag att bevara och utveckla

I vÄr studie framtrÀder det att företag gör följande, för att behÄlla sitt humankapital: -investerar i och utvecklar humankapitalet, sÄsom i form av kompetensutveckling, -ger medarbetarna möjlighet att avancera, genom en vÀl fungerande internrekrytering, -belönar medarbetarna, bÄde i form av pengar och visad uppskattning, -skapar arbetsglÀdje/trivsel genom en öppen kommunikation och samarbete. Företags motiv till att de vÀljer att förvalta sitt humankapital, genom kompetensutveckling, Àr att: -de ska kunna förÀndras i takt med marknadens/branschens snabba utveckling, -de ska kunna prestera bra resultat genom att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett effektivt sÀtt, -de har vissa arbetsomrÄden/arbetsuppgifter som krÀver stÀndig utveckling pÄ grund av hög förÀndringstakt..

Belöningssystem - ett incitament för ökad motivation? : En fallstudie pÄ Nordea

PÄ de flesta företag idag Àr personalen en av de viktigaste resurserna. Företag anstrÀnger sig kanske Ànnu mer idag för att fÄ de anstÀllda att kÀnna sig uppskattade dÄ nyrekrytering kan innebÀra en utdragen och kostsam process. För att driva företag till nya framgÄngar och engagera medarbetarna till att uppnÄ företagets mÄl och visioner har nÀstan alla stora företag i dagslÀget nÄgon form av belöningssystem. Organisationers syfte med belöningssystem Àr att delvis ge ersÀttning till sina anstÀllda för att fÄ hjÀlp att uppfylla företagets mÄl och visioner pÄ ett effektivt sÀtt, men Àven som ett komplement i dagens konkurrenskraftiga marknad. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida belöningssystem verkar för att motivera de anstÀllda.

CSR-orientering i en facklig miljö : Socialt ansvar som strategi

Sveriges fackfo?rbund har sedan 2000-talet fo?rlorat medlemmar och allma?nhetens syn pa? fackfo?rbund a?r att de har fo?rlegade arbetssa?tt. Problematiken fo?r fackfo?rbunden a?r att de tvingas fo?ra?ndra sitt arbetssa?tt fo?r att vinna tillbaka medlemmar. Fo?ra?ndringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat anva?ndas fo?r att sta?rka fo?rbundens roll mot na?ringslivet och arbetsmarknaden.

SjÀlvmÄl i skolan? En undersökning av mÄlstyrningen pÄ en skÄnsk högpresterande gymnasieskola

Denna studies fokus Àr styrningen i form av implementering och Äterkontroll av de auktoritativt beslutade kunskapsmÄlen som styr den svenska skolan. Studiens syfte Àr att utifrÄn en etablerad kunskapsnorm utreda i vilken grad gymnasieskolan efterlever den avsedda mÄlstyrningen - det vill sÀga att utreda denna styrnings verkan. Detta görs utifrÄn ett diagnostiskt test som mÀter mÄluppfyllelsen och anvÀndandet av betygskriterierna i historieundervisningen. Analysen sker bland annat i ljuset av den i studien presenterade statsvetenskapliga teorin om nÀrbyrÄkraten och Lennart Lundquists implementeringsteorem kan - vill - förstÄr.Studiens resultat visar pÄ svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssÀttning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmÄlen och betygskriterierna misslyckats. Orsaker till och lösningar pÄ denna problematik diskuteras i det avslutande kapitlet.Studiens resultat visar pÄ svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssÀttning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmÄlen och betygskriterierna misslyckats.

L?NGTAN TILL HAVET: En etnografisk studie om m?nniskors relationer med havet

M?nniskans dominans ?ver naturen har kommit att leda till stora klimatkriser som utg?r konsekvenser f?r hela v?rlden. Klimatkriser och klimathot som p?verkar havet, ?r av stor betydelse f?r alla som bor p? planeten eftersom havet t?cker 70% av jordens yta. Samtidigt som forskare f?rs?ker deklarera hur antropocena klimatf?r?ndringar ?ver v?rlden m?ste stoppas, visar den danske antropologen Cecilie Rubow (2022) genom etnografisk forskning hur m?nniskor har en uttrycklig ?nskan, ett slags beg?r att ?terkomma till havet p? olika s?tt.

Drivkrafter för motivation i en gymnasieskola / The Driving Forces of Motivation in a Secondary School

Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka vilka faktorer som motiverar gymnasielever i ÅK 1-3 att studera och lĂ€ra sig mer. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation och motivationsteorier. Med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning ville jag se: 1. Vilka faktorer motiverar elever att lĂ€ra sig? 2. Vilka motivationsfaktorer kan pĂ„verkas av lĂ€rare och vilka ligger utanför lĂ€rares pĂ„verkan? Sammanfattningsvis pekar resultaten pĂ„ att eleverna motiveras av olika faktorer som samspelar med varandra.

Intention/Reception : En fallstudie av en lÄtskrivare/musikers avsikter kontra tio lyssnares upplevelser

Tio deltagare fick lyssna pÄ tvÄ musikaliska verk varefter de, fritt formulerande, fick besvara frÄgor avseende de tvÄ verken. Upphovsmannen till verken intervjuades för att fÄ fram intentionerna bakom verken och Àven bakgrunden till dem. Syftet var att, i en fallstudie, undersöka relationen mellan musikintention och musikreception. De huvudsakliga resultaten var att huruvida lÄtskrivaren/musikerns intentioner gick fram till Ähöraren berodde pÄ flertalet variabler. Vad gÀllde en lÄts handling var lÀttillgÀngligheten betydande.

Döm mig inte! : Upplevelser av sÄngsvÄrigheter och dess orsaker

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka sa?ngsvagas upplevelse av sin sa?ngro?st samt att ta del av deras beskrivningar om varfo?r de anser sig ha sa?ngsva?righeter. Tidigare forskning visar att sa?ng a?r viktigt fo?r barns sociala och kommunikativa utveckling, men ocksa? att en trygg och positiv undervisningssituation kra?vs fo?r att elever ska kunna utveckla sin sa?ngfo?rma?ga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge ha?mmningar fo?r livet na?r det ga?ller elevens lust till sa?ng eller musik.Den ha?r underso?kningen har avgra?nsats till att na?ra studera fyra ma?nniskors upplevelser av sin sa?ngutveckling och sina sa?ngsva?righeter.

VÄrdhunden Alfred : En fallstudie av ?Projekt vÄrdhund?, ett projekt riktat mot demensboenden i Ludvika kommun

DÄ vÄrdhundar Àr en relativt ny företeelse i Sverige har vi genom en mikro-etnografisk fallstudie studerat Ludvika kommuns Projekt vÄrdhund och haft som syftet att undersöka vad en vÄrdhund kan ha för arbetsuppgifter och vilka eventuella effekter dessa arbetsuppgifter kan ha för brukarna. FrÄgestÀllningarna som studien hade var: Vad kan syftet med en vÄrdhund vara? Vilken evidens anvÀnder sig projektet av i praktiken? Hur ser interaktionen mellan vÄrdhundsteamet och brukarna ut? Studien utfördes genom intervjuer med teamet och observationer. En vÄrdhund kan anvÀndas i rehabiliterande syfte, fungera som bÄde en social och motiverande faktor och öka det psykiska vÀlbefinnandet. Evidensen som projektet förlitar sig pÄ Àr oxytocinets verkan och effekter som har en dokumenterad effekt nÀr det gÀller att minska oro, aggressivitet och öka det psykiska vÀlbefinnandet.

Stress i förskolan : En undersökning om hur pedagoger kan arbeta för att motverka stress i förskolan

Syftet med detta arbete var att undersöka huruvida trevÀrt aluminium, Al3+, inverkar pÄ nitratupptaget hos veteplantor (Triticum aestivum L.). Vidare avsÄgs att undersöka om koncentrationen av jonen ifrÄga Àr av betydelse. Hypotesen som testades var att trevÀrda aluminiumjoner verkar hÀmmande pÄ nitratupptaget och att hÀmningsgraden stiger med ökad koncentration av aluminium. I försöket anvÀndes veteplantor som togs i bruk pÄ sjunde dagen efter det att de planterats i vermikulit. Provlösningarna utgjordes av fyra stamlösningar som endast skilde sig Ät med avseende pÄ aluminiumjonskoncentrationen.

Civilsamh?llets fotbollsinitiativ och dess sociala funktioner

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

"David mot Goliat" myt eller verklighet : en analys av finska taktiska framgÄngsfaktorer under vinterkriget 1939-1940

I samband med vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen 1939 uppnÄdde de finska förbandenstora framgÄngar pÄ taktisk nivÄ, framförallt vid striderna pÄ det norra frontavsnittet.TerrÀngen vid fronten norr om Ladoga karakteriserades av en begrÀnsad infrastruktur innehÄllandeett fÄtal vÀgar. Striderna genomfördes ocksÄ under svÄra klimatförhÄllanden medmycket lÄga dygnstemperaturer och rikligt med snö.Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundlÀggandeförmÄgorna, ledning, underrÀttelser och information, verkan, skydd, rörlighet och uthÄllighet,identifiera orsakerna till de stora finska framgÄngarna pÄ taktisk nivÄ i ovan nÀmndaterrÀng. Detta har gjorts genom att genomföra tvÄ fallstudier av den finska 9:e divisionen ochdess agerande vid tvÄ olika krigsskÄdeplatser. Studierna omfattar tidpunkten dÄ 9:e divisionenpÄbörjade sin verksamhet mot den lÀngs RaatevÀgen framryckande sovjetiska 44:e divisionenden 11 december 1939 intill krigsslutet den 13 mars 1940.Analysen visar att det finska agerandet var prÀglat av en balans mellan de olika förmÄgorna. Desovjetiska förbanden hade ocksÄ svÄrt att pÄverka de finska förmÄgorna utifrÄn sitt agerande.Avslutningsvis diskuteras resultatet av den genomförda analysen gentemot de inledande frÄgestÀllningarna.Ett antal slutsatser dras och ett antal nya frÄgestÀllningar förs fram..

OmvÄrdnad pÄ akutmottagning ? litteraturstudie av vÄrdsökande personers upplevelser

Bakgrund: Personer med ej akuta tillstÄnd utgör en betydande del av besökarna pÄ en akutmottagning och det Àr av vikt att deras omvÄrdnad innehÄller kvalitet. Hög patientgenomströmning medför ökad arbetsbelastning och stressiga situationer, vilket kan medföra att sjuksköterskan fokuserar pÄ symtomen och mÀnniskan glöms bort. Syftet med studien var att belysa hur personer med ej akuta tillstÄnd upplever omvÄrdnaden pÄ en akutmottagning i Storbritannien och Sverige. Metod: InnehÄllsanalys gjordes av artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visade att det fanns brister i omvÄrdnaden som pÄverkade vÄrdrelationen, tryggheten och lidandet hos de vÄrdsökande personerna.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->