Sökresultat:
3304 Uppsatser om Betydande miljöpćverkan - Sida 47 av 221
Utredning och effektivisering av Gruvöns sekundÀrvÀrmesystem pÄ barrsulfatlinjen : En studie med mÄlet att möjliggöra en ökad fjÀrrvÀrmeleverans
FjÀrrvÀrme Àr idag den vanligaste formen av fastighetsuppvÀrmning i Sverige. Förutom vÀrmeanlÀggningar som byggts just för ÀndamÄlet att leverera fjÀrrvÀrme har pappers- och massaindustrin blivit en betydande aktör pÄ marknaden i de orter dÀr industrin finns. BillerudKorsnÀs massa- och pappersbruk pÄ Gruvön i Grums kommun levererar fjÀrrvÀrme till kommunen och till det intilliggande sÄgverket. Syftet med projektet Àr att genom kartlÀggning av Gruvöns sekundÀrvÀrmesystem pÄ barrsulfatlinjen belysa effektiviseringsmöjligheter med en ökad fjÀrrvÀrmeleverans som följd.  MÄlet Àr att upprÀtta en simuleringsmodell i programmet Wingems och med hjÀlp av den se vad dessa effektiviseringsmöjligheter kan leda till i form av ökad fjÀrrvÀrmeleverans. Metoden i arbetet har utgÄtt frÄn att kartlÀgga energiflöden till tvÄ vattencisterner pÄ barrsulfatlinjens sekundÀrvÀrmesystem. Driftdata för vattenflöden i sekundÀrvÀrmesystemet har inhÀmtats i form av flödesstorlek och temperatur, vilka har legat till grund för en simuleringsmodell i Wingems. SekundÀrvÀrmesystemet pÄ barrsulfatlinjen bestÄr av en ljumvatten-cistern, en hetvatten-cistern och ett antal vÀrmevÀxlare och kondensorer.Ett av de identifierade problemenen med systemet Àr att temperaturen i ljumvatten-cistern Àr högre Àn den borde.
InlÀrningsstilar
Examensarbetet Àr en studie om inlÀrningsstilar dÀr Àven en jÀmförelse görs med andra sÀtt att se pÄ inlÀrningen. I min litteraturgenomgÄng gÄr jag igenom hur man tidigare sÄg pÄ inlÀrning och hur inlÀrningsstilar ser pÄ inlÀrningen idag. Jag har valt att begrÀnsa mig till att skriva om de frÀmsta och mest betydande pedagogiska inriktningarna. I avsnittet om inlÀrningsstilar utgÄr jag frÄn Dunn och Dunns inlÀrningsstilsmodell vilken anses vara den mest omfattande och bÀst utforskade av alla modeller. Intervjuerna som genomförts tar i första hand upp lÀrarnas uppfattning om att arbeta med inlÀrningsstilar i skolan.
SömnbesvÀr : Hur sjuksköterskans omvÄrdnadshandling kan lindra sömnbesvÀr
Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.
Att bli berörd : En kvalitativ studie om taktil stimulering i förskola och förskoleklass
Syftet med denna studie var att undersöka vad nÄgra förskollÀrare anser att taktil stimulering innebÀr, hur de uppfattar det och vilka effekter de tror att det kan leda till. Dessutom var syftet att undersöka hur de i en förskoleklass praktiskt anvÀnder taktil stimulering.Den teoretiska utgÄngspunkten behandlar det taktila sinnet, den taktila stimuleringens nödvÀndighet för överlevnad, oxytocinets verkan, olika typer av beröring, effekter av beröring samt taktilt försvar och brist pÄ beröring.Uppsatsen Àr baserad pÄ kvalitativa metoder; semistrukturerade intervjuer genomförda med sex förskollÀrare och icke-deltagande, ostrukturerade observationer av barn vid tvÄ massagetillfÀllen.Resultatet visar att taktil stimulering anses som nÄgot viktigt och positivt bland förskollÀrarna och de flesta uppfattar det som ett kompletterande kommunikationssÀtt. Effekterna förskollÀrarna har upplevt eller tror kan uppstÄ med taktil stimulering Àr bland annat att barngruppen blir lugnare, barnen lÀr sig beröra varandra och att de utvecklar empatikÀnslan. Dessutom anser förskollÀrarna att stimuleringen bekrÀftar barnen samt att det ökar deras kroppskÀnnedom. Förskoleklassen som arbetar kontinuerligt med taktil stimulering i form av massage har ett massagetillfÀlle i veckan samt att förskollÀraren bryter med det om barnen blir för okoncentrerade i den ordinarie verksamheten.
FrÄnvaro i Àmnet Idrott & HÀlsa i gymnasieskolan ? en intervjustudie bland nio gymnasieelever
Syftet med arbetet har varit att undersöka vad det Àr som kan göra att nÄgra gymnasieelever har hög frÄnvaro i Idrott & HÀlsa A i gymnasieskolan. Genom semistrukturerade intervjuer pÄ nio gymnasieelever samlades data in genom bandade intervjuer. De genomfördes pÄ elevernas fria tid i skolan.Resultatet av undersökningen pekar pÄ att frÄnvaron till stor del beror pÄ omotivation och dÀr de yttre omstÀndigheterna har en betydande inverkan. De yttre omstÀndigheterna Àr kompisar, klasskamrater, syskon, kusiner och betygsystemet. Eleverna tycker att Àmnet Àr mindre viktigt Àn andra.
Kommunkoncernbudget ? form och funktion
Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur kommunala bolag inkluderas i budgetprocessen i svenska kommuner, samt att f?rst? till varf?r utvecklingen har lett till att inkludera de kommunala bolagen i budgetprocessen, utifr?n begreppet kommunkoncern och dess p?verkan p? ekonomistyrningen. Teori: I studien har institutionell teori, med fokus p? tvingande, mimetisk och normativ isomorfism anv?nts. ?ven teorier om spridning av id?er samt kritik i form av institutionellt entrepren?rskap har beaktats.
Att göra en insats. En kvalitativ studie av handledarskapet vid ungdomstjÀnst.
Vi har gjort en kvalitativ studie av fenomenet ungdomstjÀnst som infördes som
enskild pÄföljd vid brott den 1 januari 2007. VÄrt syfte med uppsatsen har varit att
studera lagstiftningen som ligger till grund för ungdomstjÀnst, alltsÄ vilka tankar
kring behandling och straff som har pÄverkat pÄföljden samt hur dessa tankar har
haft verkan pÄ den verklighet som ungdomsbrottslingarna befinner sig i nÀr de
genomför sin ungdomstjÀnst. PÄ ungdomstjÀnstplatserna finns det handledare till
ungdomarna. VÄr huvudfrÄgestÀllning har varit om handledarnas handledning och
syn pÄ sitt uppdrag överensstÀmmer med lagstiftarens intentioner. Vi har
undersökt vad handledare och socialsekreterare anser vara viktigt nÀr det gÀller att
vara handledare till ungdomar pÄ ungdomstjÀnst, samt vad de hoppas att
ungdomarna ska ta med sig efter avslutad ungdomstjÀnst.
Kontakter inom sociala nÀtverk
Sociala nÀtverk har fÄtt en alltmer betydande roll i vÄra liv och samhÀllen. Nya sÀtt för mÀnniskor och organisationer att interagera skapas och förnyas hela tiden med hjÀlp av sociala nÀtverk och Web 2.0-teknologier.Företag förvÀntas numera ha en nÀrvaro inom sociala medier dÀr de erbjuder information eller deras företagstjÀnster, de största av dessa sociala plattformar Àr i dagslÀget Facebook och Twitter. Utvecklingen och framgÄngen av de sociala nÀtverken har lett till att flera studier[1][2][3] genomförts för att bÀttre förstÄ hur mÀnniskor fungerar i kontexten av sociala nÀtverk. I detta examensarbete har en webbapplikation utvecklas samt en tÀvling genomförts inom Facebook -plattformen för att utreda hur mÀnniskor beter sig inom sociala nÀtverk, arbetets hypotes baserar sig i att utreda om arketyperna connectors, salesmen och mavens gÄr att identifiera inom Facebook..
Det Àr skandal! En experimentell studie om vÀljares könsstereotyper i samband med politiska skandaler
DÄ politikens korridorer historiskt sÀtt framförallt befolkats av mÀn efter manliga normer Àr sannolikheten stor att de kvinnliga politiker som Àr inblandade i politiska skandaler döms hÄrdare Àn manliga. Detta för att de inkrÀktar pÄ det manliga reviret samt att kvinnor normalt sÀtt bedöms efter andra etiska ramar Àn sina manliga kollegor. Detta kan resultera i att media Àr mer dömande i tonen i bevakningen av kvinnliga politiker vilket borde pÄverka i vilken grad de döms av allmÀnheten. Syftet med denna studie Àr att genom en experimentell studie bevisa att kvinnliga politiker i döms hÄrdare av allmÀnheten om hon Àr inblandad i en politisk skandal men i synnerhet i de fall media Àr mer dömande i tonen. Genom att anvÀnda sig av fyra olika experimentgrupper dÀr deltagarna fÄtt ta del av fiktiva tidningsartiklar dÀr en politiker Ätalas för ett brott dÀr endast variablerna ?kön pÄ politiker? och ?medias vinkling? varierar kan man uttala sig om orsak och verkan.
Att vÄga ta steget : En kvalitativ studie om hur chefer arbetar med att nÄ sina mÄl och hur en omorganisation har pÄverkat detta arbete
Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.
Strategiska anpassningar vid nya h?llbarhetsdirektiv: CSRDs p?verkan p? f?retags strategiska beslut. En kvalitativ studie om hur f?retagsledningen inom textilbranschen anv?nder strategisk navigering och intern anpassning vid bem?tandet av ?kade krav p? h?
In a world characterized by increasing sustainability challenges, organizations are continuously facing new demands; creating new requirements of change management and incorporation of new strategic decisions. Today, organizations are responding to the
emergence of new sustainability directives and regulations at a EU level, whence the latest sustainability framework CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), becomes particularly relevant. Companies are therefore facing the challenge of integrating strategic management in their navigation, preparation and maneuvering of new directives; a transition that requires new strategic decisions and adaptations. The purpose of this study is to qualitatively examine how CSRD affects organizations in terms of corporate changes, operational adaptations and strategic decisions, as well as what capabilities are essential to incorporate. The study also aims to investigate relevant challenges and opportunities associated with the new directive.
Mekanismer i ett ungdomsprojekt ? hur insats blir till resultat och varför
Arbetslösa ungdomar Àr ett problem i dagens samhÀlle och kunskaperna om de projekt som finns om ungdomsprojektens innehÄll, vilka deltagarna Àr, vilka resultat som uppnÄs och hur de uppnÄs Àr liten. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett ungdomsprojekt kan pÄverkar en individ och se vad olika insatser kan ge för effekter och hur denna effekt uppstÄr hos individen. Syftet besvarades genom att finna svar pÄ följande frÄgestÀllningar:? Vad anser de intervjuade före detta deltagare i Green Team varit betydande insatser?? Vilka effekter har dessa insatser haft pÄ deltagarna?? Hur kan det förklaras att insatserna gett de effekter som uppstÄtt? Kvalitativa intervjuer valdes som metod för att svara pÄ frÄgestÀllningarna dÄ det krÀvdes för att fÄ informantens egen upplevelse av sin situation innan, under och efter Green Team. TvÄ före detta deltagare i projektet Green Team intervjuades.
Lust att lÀra naturkunskap : - en undersökning av elevers motivation pÄ yrkesprogram
Syftet med undersökningen Àr att studera vad som pÄverkar elevernas motivation till lÀrande inom naturkunskapsÀmnet.För att genomföra undersökningen anvÀnde vi oss av tvÄ olika metoder, fokusgruppintervjuer och enkÀtundersökning.Resultatet av undersökningen Àr att eleverna vill att undervisningen ska vara spÀnnande, rolig och meningsfull. Den mest betydande faktorn för att uppnÄ detta Àr lÀraren. Eleverna vill att lÀraren bl.a. ska vara kunnig i sitt Àmne och vara en bra pedagog. ArbetssÀttet ska vara varierande.
Reparativ rÀttvisa ur ett medlingsperspektiv
Syftet med denna uppsats Àr att belysa reparativ rÀttvisa och kÀnslors roll utifrÄn ett medlingsperspektiv. Vidare att undersöka om det gÄr att vidga det retributiva rÀttvisesystem som finns idag. Reparativ rÀttvisa Àr ett samlingsnamn som innefattar alternativa tillvÀgagÄngssÀtt som riktar in sig pÄ att reparera den skada som sker vid ett övergrepp. TillvÀgagÄngssÀtten ska ocksÄ ha en preventiv verkan mot framtida övergrepp. Motsatsen Àr den retributiva (vedergÀllande) rÀttvisan som praktiseras idag, denna bestÀmmer skuld och förvaltar smÀrta mellan stat och förövaren i en tÀvling bestÀmd av systematiska regler.
Hatbrott : Kan Sverigedemokraternas framgÄng förklara variationen i hatbrott?
Sverige har under lÄng tid varit ett av fÄ lÀnder i VÀsteuropa dÀr ett radikalt högerpopulistiskt parti inte haft vÀljarmÀssiga framgÄngar. Detta har numera förÀndrats och Sverigedemokraterna finns idag representerade i Riksdagen. Samtidigt har det under senare Är skett en betydande ökning av hatbrott med frÀmlingsfientliga motiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hurvida det finns nÄgot samband mellan Sverigedemokraternas stöd och begÄngna hatbrott pÄ kommunnivÄ. En regressionsanalys av tvÀrsnittsdata genomförs utifrÄn minsta kvadratmetoden (OLS), dÀr resultatet visar pÄ att variationen i partiets stöd enbart förklarar en liten andel av variationen i hatbrott.