Syftet med föreliggande studie är att identifiera och beskriva de faktorer som avgör valet av implementeringsstrategi vid införande av verksamhetsstödjande system i Sverige. I litteratur-undersökningen framkom att forskning avseende kritiska framgångsfaktorer genomförts i stor utsträckning, däremot var forskningen avseende val av strategi bristfällig. Som ett resultat av detta formulerades frågeställningen för studien till vilka faktorer som påverkar valet mellan big bang och fasad strategi vid införandet av verksamhetsstödjande system inom Sverige. För att svara på studiens frågeställning genomfördes nio semi-strukturerade intervjuer med projektledare och personer med stor erfarenhet inom ämnet. Intervjuerna baserades på kritiska framgångsfaktorer, däribland ledningsstöd, realistiska måldatum och förändringsengagemang.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare.Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränareMetodStudien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi.ResultatVid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären.

I uppsatsen undersöker vi om individers tandvårdsprevention påverkas av ekonomisk riskaversion, hälsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkätdata från 1834 personer insamlad i Kalmar län 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna är att vid de tandvårdsbeteenden där signifikanta resultat påträffas är det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hälsoriskaversion har ett preventivt beteende än en individ med lägre riskaversion. Sambandet är dock svagare vid hälsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder på att inkomsteffekten dominerar.

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomfördes i samarbete med Scania CV AB. Syftet är att kartlägga hur man resonerar kring begreppet säkerhet i förhållande till Organizational Behavioral Management (OBM). Studien presenterar OBMs beteendeanalys ABC-modellen för att beskriva hur ett beteende kan aktiveras samt vilka konsekvenser det har. Den avser även att introducera DCOM och Beteendebaserad säkerhet (BBS) som kompletterande verktyg att arbeta med. Målgruppen i studien är truckförare på Chassi.

Syftet med belöningssystem är att hjälpa medarbetarna att förstå vad ett företag eftersträvar och varför, så de vet hur de ska kunna förbättra sina prestationer. För att kunna utforma ett väl fungerande belöningssystem är det av avgörande betydelse att formulera mål och konstruera mått som stämmer överens med företagets strategi. Vid utformandet av de mål och mått vilka belöningssystem baseras på bör hänsyn tas till de huvudsakliga arbetsuppgifternas karaktär. Därför är syftet med denna uppsats att ur ett lednings- och medarbetarperspektiv analysera utformandet av belöningssystem avseende de mål och mått som detta baseras på för en avdelning med icke- rutinartade arbetsuppgifter samt vilka effekter som uppstår beroende på hur mål och mått utformats. Delsyftet är att analysera hur dessa mål och mått kan kopplas till ett företags strategi.

Mitt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka sociala och personliga förhållanden som bidrar till utvecklingen av ett kriminellt beteende bland unga män. Jag har genomfört intervjuer med ett antal unga män i 18-19års åldern ur samma vänskapskrets för att få en inblick i deras förklaringar till sitt kriminella beteende. Uppsatsen bygger på deras berättelser och funderingar kring sin situation.Uppsatsens material har samlats in genom kvalitativa intervjuer som analyserats ur socialpsykologiska perspektiv. Resultatet visar bl.a. att ungdomar uppger att de begår brott av rationella skäl för att få snabba pengar och saker de vill ha.

Opportunism och opportunistiska beteenden framställs som negativa beteenden som är svåra att identifiera. Det leder till risk och osäkerhet i relationer samt transaktioner. Osäkra förutsättningar skapar misstro och tar sig uttryck i transaktionskostnader för att styra opportunism. Personliga relationer och förtroenden uppfattas som alternativa metoder för att styra opportunism och opportunistiska beteenden. För att styra personliga relationer med avsikt att hantera opportunism är medvetenhet och erfarenhet centrala begrepp.

Lärare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare får positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever känner sig orättvist behandlade. Det innebär att elever inte får rätt bild av det svenska samhällets demokratiska värderingar som skolans ska förmedla. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte får lika mycket positiv uppmärksamhet av lärare när de beter sig okoncentrerat, det vill säga elever med aktivt okoncentrerat beteende får oftare positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lärare frångår det vanliga hjälpsystemet och väljer att uppmärksamma vissa elever oftare än andra.

Denna studie har genomförts i två faser vilken den första haft som syfte att studera och utvärdera vad ett svenskt byggföretags strategiska omläggning har inneburit i och med de rådande konkurrensförhållandena på marknaden och därmed hitta ett lämpligt strategiskt ramverk som beskriver den strategiska förändringen. Den andra delen av studien, som blev en följd av den första, har haft till syfte att utvärdera om och i så fall hur samarbetsformen partnering främjar den resursdrivna strategin som i studiens första fas konstaterats som väl beskrivande av ett svenskt byggbolags strategi. Den empiriska informationen har inhämtats genom nio intervjuer och studier av dokumenterat material från fallstudieföretaget NCC. Vad som kunde konstateras efter studiens första fas var att den övergripande strategiska fokuseringen gått från en snarlikt marknadsdriven strategi till en ganska utpräglat resursdriven strategi. Den slutsats man kan dra av studiens andra fas är att samarbetsformen partnering till stor del överensstämmer med den resursdrivna strategin.

Att ha lojala kunder är något att sträva efter. Men vad gör en kund lojal? Den har studien försöker att ta reda på det genom att intervjua tio olika svenska personer för att få deras syn på lojalitet som fenomen och vad det innebär att vara en lojalkund för dem. Slutsatsen är att kundlojalitet är en relevant term men när det kom till att vara lojal visade det sig att de flesta av respondenterna inte var lojala, även om de hade ett lojalt beteende. En av de viktigaste faktorerna för deras köpbeteende var den geografiska platsen affären låg på i förhållande till deras eget boende.

Syftet med uppsatsen är att analysera Företag A och Företag B, spegla teorier om strategi och struktur mot verkligheten och utifrån det ge förslag på hur företagen normativt kan strukturera sin verksamhet efter företagsförvärvet. Vi har använt oss av en deduktiv metod och vi har gjort en kvalitativ undersökning. Vi har utgått från två teorier om företags strategi samt teori om två ytterligheter av företags struktur. Vår empiri är baserad på intervjuer med personer från de studerade företagen. Det som idag är Företag B bör integreras i Företag A för att gemensamt bilda en ny organisation.

Det är vanligt att djur i fångenskap utvecklar stereotypa beteenden i form av till exempel krubbitning, cirkulering eller vävning. Dessa typer av beteenden är vanliga hos zoo-djur, försöksdjur och produktionsdjur men kan även ses hos sällskapsdjur. Stereotypier kan leda till problem både för djuret själv men även för ägaren. Många studier har genomförts där det fokuserats på vilken effekt miljön har, både på uppkomsten av beteendet men även på om omgivningen kan användas för att minska ett redan utvecklat stereotypt beteende. Denna litteraturstudie kommer ta upp dels miljöns påverkan, men också genetiska förutsättningar, välfärd och om avel mot ett stereotypt beteende är att rekommendera.

Studien handlar om förändringsprocesser och undersöker vad som krävs för att uppnå ett framgångsrikt förändringsarbete i en professionell byråkrati. Uppsatsen syftar till att jämföra förändringsledarens och medarbetarnas upplevelse av implementering och genomförande av ett förändringsarbete. För att besvara syftet ställdes följande frågeställningar: Hur uppfattar medarbetarna planeringen med förändringsarbetet och hur stämmer det överens med förändringsledarens föreställning? Hur påverkar den förändringsstrategi avdelningen valde medarbetarnas mottagande av förändringen? Hur skiljer sig förändringsledarens syn på förändringsprocessen, mot medarbetarnas syn på förändringen och hur påverkar det i så fall utfallet? Teorin till arbetet byggdes på tre olika delar där den första berör bakomliggande faktorer som är av vikt för att lyckas med förändringen. Den andra delen tar upp två förändringsstrategier att arbeta efter, strategi E som styrs top-down och strategi O som styrs bottom-up.

IS/IT-strategier ligger till grundlag för tillämpningen och nyttan av informationssystem samt informationsteknologi i en organisation. Det är en övergripande plan för verksamhetens användning av IS/IT-stöd, och har stor inverkan på organisationers effektivitet. Globala verksamheter opererar i olika miljöer och länder, något som behöver tas med i planeringsprocessen av en IS/IT-strategi. Uppsatsen behandlar de faktorer som har inverkan på utformandet av en IS/IT-strategi i en global verksamhet. Tänkbara interna och externa områden från IS/IT-miljön samt verksamhetsmiljön granskas, för att sedan analyseras utifrån den globala organisationens förhållanden.