Mitt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka sociala och personliga förhÄllanden som bidrar till utvecklingen av ett kriminellt beteende bland unga mÀn. Jag har genomfört intervjuer med ett antal unga mÀn i 18-19Ärs Äldern ur samma vÀnskapskrets för att fÄ en inblick i deras förklaringar till sitt kriminella beteende. Uppsatsen bygger pÄ deras berÀttelser och funderingar kring sin situation.Uppsatsens material har samlats in genom kvalitativa intervjuer som analyserats ur socialpsykologiska perspektiv. Resultatet visar bl.a. att ungdomar uppger att de begÄr brott av rationella skÀl för att fÄ snabba pengar och saker de vill ha.

HÄllbar utveckling kan urskiljas som en strÀvan att arbeta för en helhet i det ömsesidiga beroendet inom de omrÄden vi lever och verkar inom. Stor del av IT- politiken i Sverige grundas pÄ att IT skall frÀmja hÄllbar tillvÀxt och bidra till ett hÄllbart samhÀlle. En hÄllbar framtid kan Àven beaktas som ett resultat av en hÄllbar IT- baserad verksamhetsutveckling. Denna studie syftar till att utreda och klargöra de principer som frÀmjar en hÄllbar IT- baserad verksamhetsutveckling. En sÄdan utveckling drivs av bÄde ekonomiska, sociala, etiska, ekologiska och kulturmÀssiga mÄlbilder.

Opportunism och opportunistiska beteenden framstÀlls som negativa beteenden som Àr svÄra att identifiera. Det leder till risk och osÀkerhet i relationer samt transaktioner. OsÀkra förutsÀttningar skapar misstro och tar sig uttryck i transaktionskostnader för att styra opportunism. Personliga relationer och förtroenden uppfattas som alternativa metoder för att styra opportunism och opportunistiska beteenden. För att styra personliga relationer med avsikt att hantera opportunism Àr medvetenhet och erfarenhet centrala begrepp.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

LÀrare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundlÀggande demokratiska vÀrderingarna som det svenska samhÀllet vilar pÄ. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare fÄr positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever kÀnner sig orÀttvist behandlade. Det innebÀr att elever inte fÄr rÀtt bild av det svenska samhÀllets demokratiska vÀrderingar som skolans ska förmedla. UtifrÄn tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte fÄr lika mycket positiv uppmÀrksamhet av lÀrare nÀr de beter sig okoncentrerat, det vill sÀga elever med aktivt okoncentrerat beteende fÄr oftare positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lÀrare frÄngÄr det vanliga hjÀlpsystemet och vÀljer att uppmÀrksamma vissa elever oftare Àn andra.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Att ha lojala kunder Àr nÄgot att strÀva efter. Men vad gör en kund lojal? Den har studien försöker att ta reda pÄ det genom att intervjua tio olika svenska personer för att fÄ deras syn pÄ lojalitet som fenomen och vad det innebÀr att vara en lojalkund för dem. Slutsatsen Àr att kundlojalitet Àr en relevant term men nÀr det kom till att vara lojal visade det sig att de flesta av respondenterna inte var lojala, Àven om de hade ett lojalt beteende. En av de viktigaste faktorerna för deras köpbeteende var den geografiska platsen affÀren lÄg pÄ i förhÄllande till deras eget boende.

Det Àr vanligt att djur i fÄngenskap utvecklar stereotypa beteenden i form av till exempel krubbitning, cirkulering eller vÀvning. Dessa typer av beteenden Àr vanliga hos zoo-djur, försöksdjur och produktionsdjur men kan Àven ses hos sÀllskapsdjur. Stereotypier kan leda till problem bÄde för djuret sjÀlv men Àven för Àgaren. MÄnga studier har genomförts dÀr det fokuserats pÄ vilken effekt miljön har, bÄde pÄ uppkomsten av beteendet men Àven pÄ om omgivningen kan anvÀndas för att minska ett redan utvecklat stereotypt beteende. Denna litteraturstudie kommer ta upp dels miljöns pÄverkan, men ocksÄ genetiska förutsÀttningar, vÀlfÀrd och om avel mot ett stereotypt beteende Àr att rekommendera.

Bakgrund och problembeskrivning: V?rdering baserad p? subjektiva bed?mningar och sv?righeten att fastst?lla ett exakt v?rde leder till os?kerhet i redovisningen. Utformningen av IAS 36 g?r att f?retag kan g?ra olika bed?mningar i liknande situationer, vilket skapar variation i redovisningen. Att s?kerst?lla en tillf?rlitlig post ?r sv?rt och v?cker fr?gor om hur det hanteras praktiskt.

HÀrdplaster Àr en hÀlsovÄdlig produkt om den hanteras pÄ ett felaktigt sÀtt. SjömÀn tillhör en yrkesgrupp som anvÀnder denna produkt i sitt arbete ombord pÄ olika fartyg. Det har visat sig frÄn andra studier att andra yrkesgrupper inte tar nödvÀndiga skyddsÄtgÀrder för att skydda sig mot hÀrdplaster. Mot bakgrund till detta var syftet i denna studie att ta reda pÄ hur sjökaptensstudenter förhÄller sig till hÀrdplaster och dess risker ombord. Undersökningen Àr baserad pÄ Ätta intervjuer bestÄende av avgÄngsstudenter frÄn Sjökaptensprogrammet i Kalmar.

Syftet med undersökningen var att undersöka och förstÄ hur en förÀndringsprocess ser ut med koppling till motivation. Individerna som deltog hade alla förÀndrat ett livshotande eller potentiellt livshotande beteende. Man har utgÄtt frÄn den transteoretiska modellen och undersökt huruvida respondenterna följt modellens stadier av beredskap i sin process mot ett mer hÀlsosamt beteendemönster. Man anvÀnde sig av en öppen intervju för att undersöka djupet i respondenternas utsagor. Resultatet visade bland annat pÄ att den inre motivationen Àr essentiell vid vidmakthÄllandet av det nya beteendet och att gemenskapen i olika stödgrupper respondenterna deltagit i vÀgde tungt för den yttre motivationen.   .

Detta examensarbete syftar till att undersöka om funktionsnedsÀttningen stamning orsakar psykiska problem och om dessa har samband med undvikande beteende, som kan pÄverka delaktigheten i samhÀllet och dÀrmed individens hela tillvaro. Det finns empiriskt stöd för att stamning orsakar problem av psykologisk karaktÀr i form av internaliserad skam, vilket har uppmÀts med ISS. Det undvikande beteende som följer av skam, eller behovet att undvika att stamma, ökar risken för minskad delaktighet, vilket, i sig, kan orsaka ohÀlsa. Ett ökat talflyt skulle dÀrmed kunna minska skam och undvikande beteende och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra ökad delaktighet. DÀrför bör personer med stamning erbjudas bÄde talterapi och tekniska hjÀlpmedel i syfte att öka tillgÀngligheten för personer som stammar.

Bakgrund: Depression Àr en global sjukdom och kan drabba vem som helst, Är 2020 berÀknas depression vara den nÀst största sjukdomsbördan i vÀrlden. Skillnader mellan mÀn och kvinnors symtom och beteenden vid depression kan vara en förklaring till att mÀn med mild depression lÀtt förbises av lÀkare. MÀn kan dÀrmed bli utan den behandling som Àr nödvÀndig. Syfte: Att beskriva mÀns symtom och beteende vid depression. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats.

Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtÀnkt bemötande i kritiska och vÄldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för hÀndelseutvecklingen. Ett lÄgaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende pÄ ett icke-krÀnkande och icke-vÄldsamt sÀtt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger pÄ tre olika sÀrskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste Äret gÄtt en tredagarskurs i lÄgaffektivt bemötande.

Huvudsyftet med denna studie har varit att studera lÀrares bemötandeav elever med utagerande beteende. I huvudsak fokuserar studien pÄlÀrarna och deras bemötande. Vi har valt att inte titta pÄ elevens beteende,men i bakgrunden belyser vi ÀndÄ vad som definierar begreppetutagerande beteende. Vidare beskrivs framgÄngsrika strategier attbemöta dessa elever. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetoddÀr vi har gjort observationer och intervjuer av fem lÀraresbemötande.