Roy Andersson Àr en internationellt hyllad regissör som genom anvÀndning av en stilistiskt, sÀrprÀglad bildestetik vunnit stort erkÀnnande bland bÄde kritiker och publik. Denna uppsats behandlar mÀnnisko- och rumsgestaltning, samt granskning anvÀndningen av den komplexa bilden i ?En kÀrlekshistoria? (1970), ?Giliap? (1975) och ?SÄnger frÄn andra vÄningen? (2000). Med utgÄngspunkt frÄn en hermeneutisk metod och auteurteori utförs analyser av dessa filmer..

Uppsatsens syfte a?r att underso?ka och analysera vilket inflytande belo?ningssystem i form av moneta?ra och icke-moneta?ra belo?ningar har pa? ansta?lldas motivation na?r det ga?ller arbetsuppgifter som karakta?riseras av ho?g respektive la?g komplexitet. Det teoretiska ramverket besta?r av fem delar som behandlar belo?ningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tva?faktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. Fo?r att underso?ka problemformuleringen gjordes en tva?fallstudie besta?ende av enka?tunderso?kningar och semi-strukturerade intervjuer pa? respektive fallfo?retag.

Att företag fattar framgÄngsrika strategiska beslut Àr avgörande för deras framtida överlevnad. I mindre företag har företagsledaren en central roll i beslutsfattandet. Ett strategiskt beslut som företagsledare i mindre företag kan stÄ inför Àr pÄ vilket sÀtt företaget ska utvecklas. Dessa beslut kan baseras pÄ information och formella analyser eller pÄ erfarenhet och intuition. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga hur företagsledare i mindre företag kan kombinera information frÄn formella analyser med erfarenhet och intuition vid strategiska beslut gÀllande företagets utveckling.

Med beslutsprocess avses hela raden av handlingar eller övervÀganden vilka leder fram till att ett beslut fattas eller verkstÀlls. En förstÄelse för beslut krÀver sÄledes en förstÄelse för beslutsprocessen, det vill sÀga processen att samla in och bearbeta information, vÀlja mellan alternativ och verkstÀlla beslut. Denna uppsats behandlar informationsanvÀndning vid beslutsfattande. Syftet var att skapa en djupare förstÄelse för hur beslutsfattare inom ett företag gÄr tillvÀga för att fatta beslut. Detta genom att identifiera viktiga typer av information som beslutsfattarna anvÀnder sig av vid beslutsfattande samt anvÀndningen och betydelsen av olika informationskÀllor.

Hot, vÄld och otillÄten pÄverkan Àr en problematik som förekommer inom socialtjÀnstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och pÄverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle pÄverkas, kan i vÀrsta fall barns rÀtt till en trygg uppvÀxt sÀttas pÄ spel. I studien anvÀndes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar pÄ att socialsekreterare inte skulle lÄta sig pÄverkas av hot och vÄld nÀr de fattar beslut.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom CentralaStudiestödsnÀmnden, CSN, och hur samarbetsklimatet pÄverkar kunskapsöverföringen. Det Àr enkvalitativ fallstudie som Àr inriktad pÄ de Àrenden som krÀver bedömning. Dessa benÀmnskomplexa Àrenden. Genom att överföra den erfarenhetsbaserade kunskap som fÄs av att hanterakomplexa Àrenden kan CSN uppnÄ ett gemensamt synsÀtt för att sÀkerstÀlla att liknande Àrendenbehandlas pÄ likartat sÀtt. Totalt fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer pÄolika positioner inom CSN.

Föreliggande studie syftar till att undersöka beslutsfattande, riskbedömningar och skillnader i konsolidering i anslutning till ett medicinskt prioriteringsbeslut (Svenson & Lindholm, 2007). Studien belyser betydelsen av den kognitiva och emotionella komponenten i beslutsfattande (Boyer, 2006) med utgÄngspunkt frÄn bl.a. Differentiering och Konsolidering, Kognitiv dissonans och Affect heuristic. Dessutom undersöks huruvida det förekommer en könsskillnad mellan hur mÀn och kvinnor fattar beslut och utvÀrderar risker samt om Ängest och prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla pÄverkar konsolideringen. Rekryteringen skedde vid Malmö högskola och omfattade 72 studenter.

Familjeföretag Àr en stÀndigt vÀxande företagsform och stÄr idag för hÀlften av allt företagande i Sverige. Familjeföretag har visat sig skilja sig frÄn icke-familjeföretag i olika hÀnseenden, och dessa skillnader har forskats mycket kring. Bland annat har forskning visat att familjeföretag i mindre grad anvÀnder sig av finansiell information vid beslutsfattande Àn icke-familjeföretag, samtidigt som de visar sig prestera bÀttre Àn dem. Detta trots att finansiell information har pÄstÄtts vara ett viktigt underlag vid beslutsfattande för företag generellt. Detta vÀcker intresse för att undersöka hur familjeföretagare anvÀnder sig av finansiell information nÀr de fattar beslut, och vilken roll den har. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagarens perspektiv utforska anvÀndningen av finansiell information, genom att studera beslutsprocessen vid lÄngsiktiga och Äterkommande satsningar som familjeföretagare stÀlls inför.

Kandidatprojektet har tagit fram en test- och utvecklingsplattform som underlÀttar testning och förstÄelse av komplexa trafiksituationer. En förstÄelse som kan anvÀndas till att lösa sÄ vÀl dagens som morgondagens trafikproblem. Dessa problem innefattar ökade köbildningar, en stigande olycksfrekvens samt den miljöpÄverkan som trafikens koldioxidsutslÀpp orsakar. Ett lÄngsiktigt mÄl för detta projekt Àr att möjliggöra ett intelligentare och billigare sÀtt att lösa dessa problem.Specialiserade delsystem som innefattar en trafiksimulator, en kommunikationsnod-simulator, fysiska miniatyrfordon samt en kartklient vilka har integrerats för att skapa en omfattande test- och utvecklingsplattform. Plattformen har kapacitet att Äterge verklighetstrogna trafiksituationer och ger dÀrför en möjlighet att testa olika lösningar.

I ambulansyrket hamnar sjukvÄrdspersonalen i situationer dÀr de möter kritiska patienter. DÄ Àr det Àr viktigt att de fattar snabba beslut. Den hÀr studien har undersökt i hur stor utstrÀckning ambulanspersonal fÄr intuitiva kÀnslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lÀgen. Studien har ocksÄ undersökt i vilken utstrÀckning ambulanspersonal förlitar sig pÄ magkÀnslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen.Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte dÀr patienten Àr i ett kritiskt tillstÄnd.

I komplexa organisationer kan det vara svÄrt att uppnÄ mÄlöverensstÀmmelse, syftet med denna studie Àr dÀrför att belysa och förklara hur en operativ enhet med komplexa uppgifter hanterar problemen med mÄlöverensstÀmmelse och att identifiera hur införandet av en balanserad styrningsform kan pÄverka mÄlöverensstÀmmelsen. För att samla in det empiriska materialet utfördes personliga intervjuer med de tre personerna ur ledningsgruppen för Avdelningen för kvalitets- och miljöledning pÄ LuleÄ tekniska universitet. Dessutom utformades en enkÀt som de övriga medarbetarna fick svara pÄ. I studien framkommer det att om operativa enheter med komplexa uppgifter anvÀnder sig av kommunikation, delaktighet och utformar ett visst belöningssystem kan man nÄ lÄngt i skapandet av mÄlöverensstÀmmelse. Dessutom framkommer det i studien att införandet av en balanserad styrning har en positiv effekt pÄ kommunikation, delaktighet och utformningen av belöningssystem inom organisationen..

Beslutsfattande angÄende Ej HLR Àr ett komplext fenomen, dÀrför att det krÀver att hÀnsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krÀvs förÀndring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som pÄverkar beslutsfattandet angÄende Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan pÄverka beslutsfattandet, genom att frÀmja patientens och de nÀrstÄendes autonomi och delaktighet.

Det ökande behovet av nationella IT-stöd inom hÀlso- och sjukvÄrd har lett till att en nationell IT-strategi för vÄrd och omsorg har utarbetats och att flera projekt inom ramen för denna strategi har startats. Ett av dessa projekt Àr utvecklingen och det nationella införandet av det nya ordinationsverktyget Pascal vilket innefattar samtliga landsting och kommuner. FörutsÀttningarna för projektet och dess storlek medför att ledningen mÄste finna tillÀmpbara strategier för att hantera dess komplexa förhÄllanden. Det har konstaterats att ett stort antal projektmisslyckanden kan bero pÄ att komplexa projekt leds genom icke tillÀmpbara strategier. Ledning av komplexa projekt försvÄras av det faktum att linjÀra strategier inte Àr tillÀmpbara, strategierna bör istÀllet situationsanpassas och vÀljas efter de olika problemen som mÄste bemötas under projektets gÄng.Denna fallstudie Àmnar identifiera vilka komplexiteter projektet uppvisar samt hur de kan hanteras utifrÄn projektets förutsÀttningar.

I syfte att förbÀttra kunskapslÀget kring mÀnniskors beteenden vid brÀnder och utrymningar studerades fyra brandsituationer hÀmtade frÄn ett flertal verkliga hÀndelser ur ett beslutsfattande- och riskbedömningsperspektiv. Det teoretiska underlaget hÀmtades ur Kahnemans och Tverskys forskning kring heuristiker (Kahneman och Tversky, 1974; Kahneman, Slovic & Tversky, 1982; Gilovich, Griffin & Kahneman, 2002). För ÀndamÄlet anvÀndes tre heuristiska regler: tillgÀnglighet, representativitet och affekt. Dessa tre heuristiker möjliggör ögonblickssnabba riskbedömningar genom att allt utom en sÀrskild variabel bortses frÄn i beslutsprocessen. NÀr mÀnniskor blir stressade tenderar de att förlita sig mer pÄ heuristiker i sina bedömningar.

SvÄrigheter att hitta relevant information pÄ internet Àr ett stort problem som kostar svenskar bÄde tid och pengar. PÄ internet finns komplexa informationsmiljöer med stora mÀngder data och i dessa miljöer Àr det sÀrskilt viktigt att anvÀndare fÄr stöd i sitt letande. Det finns tidigare forskning inriktad pÄ att kvantitativt undersöka anvÀndares informationsletande men en brist pÄ kvalitativ forskning inom omrÄdet. I denna studie undersöks anvÀndarbeteenden kvalitativt genom sex intervjuer och observationer med anvÀndare av den komplexa informationsmiljön Uppsala Conflict Data Program (UCDP). För att ta reda pÄ anvÀndarnas informationsmÄl samt hur lÀtt det Àr för anvÀndare att hitta information i UCDP har grÀnssnittets upplevda anvÀndarnytta, hittbarhet och anvÀndbarhet undersökts.