Problem:  I vilken mĂ„n och hur kan beslutsstödssystem understödja strategiskt beslutsfattande? Hur pĂ„verkar beslutsstödssystem beslutsprocesserna vid strategiskt beslutsfattande? Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att genom en litteraturstudie bilda ett teoretiskt ramverk om i vilken mĂ„n och hur strategiskt beslutsfattande kan understödjas genom tillĂ€mpandet av beslutsstödssystem, samt hur dessa pĂ„verkar strategiska beslutsprocesser. Detta teoretiska ramverk kommer dĂ€refter att appliceras pĂ„ ett valt fallföretag för att ge en illustration av hur beslutsstödssystem som anvĂ€nds vid fattandet av strategiska beslut pĂ„verkar strategiskt beslutsfattande och strategiska beslutsprocesser inom organisationen. Metod: Vid framtagandet av denna uppsats har vi utgĂ„tt frĂ„n en deduktiv metod, i det att vi initialt bildat ett teoretiskt ramverk genom att sammanföra teori angĂ„ende beslutsstödssystem med teori rörande frĂ€mst strategi och beslutsprocesser. DĂ€refter har vi genom att applicera detta ramverk pĂ„ ett verkligt fall gett en illustration av hur ett företag, Keycast i Ljungby, tillĂ€mpar beslutsstödssystem vid strategiskt beslutsfattande.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva om och hur smÄ företag anvÀnder sig av redovisningsinformation vid utövande av styrning och beslutsfattande, samt vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningen av redovisningsinformation. SmÄ företag har begrÀnsat med resurser för att kunna tolka och analysera redovisningsinformation, samtidigt som företagsledarens intresse, kunskap och erfarenhet pÄverkar hur informationen anvÀnds. För att genomföra denna studie har empiriska data samlats in genom intervju med fyra smÄ företag. I denna studie har det framkommit att redovisningens viktigaste funktion Àr att fungera som beslutunderlag och underlag för styrning av verksamheten. Detta sker genom att vÀcka uppmÀrksamhet för avvikelser mellan kalkylerat och verkligt utfall.

Titel: Beslutsfattande och Interpersonell pÄverkanNivÄ: Examensarbete företagsekonomi, 15 hpSyfte: VÄrt intresse för etiskt beslutsfattande vÀcktes ur uppfattningen om attfastighetsmÀklare generellt sett har lÄgt förtroende bland allmÀnheten samt att försÀljaresetiska snedsteg ofta tÀcker tidningars förstasidor. Syftet med studien Àr att skapa ökadförstÄelse för hur den interpersonella dimensionen pÄverkar det etiska beslutsfattandet hosmedarbetare inom sÀljorganisationer. Studiens forskningsfrÄgor har varit följande:1. Kan oetiskt beteende pÄverka de andra medarbetarna?2.

Bakgrund: NÀr projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan lÄta logiskt, men som vi har upptÀckt sÄ Àr det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt Àr inte nÄgot som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. DÀrför Àr det vÄr avsikt att utveckla detta omrÄde vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i projektorganisationer. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och pÄ vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mÄn visa pÄ de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SIS 133VT 2012 Handledare: HÄkan Jansson.

M?let f?r den svenska digitaliseringspolitiken ?r att Sverige ska bli fr?mst i v?rlden p?? att nyttja digitaliseringens m?jligheter. Ambitionen ?r s?ledes att ?ka inslaget av automation inom den digitaliserade f?rvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga f?rvaltningen. Det ?r ett m?l som medf?r en i allt h?gre grad digitaliserad v?lf?rd.

Beslutstödssystem, som syftar till att underlÀtta beslutsfattandet för beslutsfattare, Àr idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). DessvÀrre upplever mÄnga beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) Àr att tillrÀckligt stor hÀnsyn inte har tagits till mÀnskliga faktorer, sÄsom kognitiva begrÀnsningar. Det Àr av vikt att utgÄ frÄn andra modeller över mÀnskligt beslutsfattande Àn Simons (1960) modell, som i stort sett Àr den enda modellen som utgÄs frÄn (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al.

NÀr viktiga beslut skall fattas i en verksamhet utgörs en del av detta i nÄgon form av problemlösning innan beslutet kan faststÀllas. De olika beslut som fattas inom en verksamhet kan delas in i tre olika nivÄer, strategiska, taktiska och operativa. PÄ dessa nivÄer finns olika chefer som har till uppgift att leda och fatta beslut i viktiga frÄgor. Ett beslutsstödjande system Àr ett system avsett att stödja en beslutsfattare nÀr denne skall fatta beslut i semistrukturerade beslutssituationer. Tanken med ett beslutsstödjande systemet Àr att det skall vara ett hjÀlpmedel för beslutsfattaren och utöka dennes beslutsförmÄga men inte ersÀtta hans eller hennes omdöme.

De sista decennierna har modern hjarnavbildningsteknik borjat anvandas allt mer flitigt for att svara pa fragor om moraliskt beslutsfattande. Det har lett till en explosion av data som ror korrelativa samband mellan neural aktivitet och moraliskt beteende. Studier med bl.a. fMRI har genererat data som antyder att tva delvis skilda processer ar inblandade i moraliskt beslutsfattande. Den ena mer deliberativ eller kognitiv och den andra mer emotionellt orienterad.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Personer som saknar förmÄga att uppleva emotioner tar sÀmre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer Àr förÀndringar i kroppens inre tillstÄnd som upptrÀder dÄ vi stÀlls inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion Àr att stödja beslutsfattandet. Genom erfarenhet lÀr vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som nÄgonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien Àr att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer.

I föreliggande uppsats fokuseras villkoren kring handlÀggares bedömningar och beslutsfattande av hjÀlpinsatser till personer med förvÀrvade hjÀrnskador. Uppsatsen bygger pÄ fokusgruppssamtal med LSS-handlÀggare och LASS-handlÀggare kring tvÄ vinjetter. Tolkningsarbetet Àr baserat pÄ idéer hÀmtade frÄn Grounded theory. Studiens syfte Àr att utforska hur LASS- handlÀggare vid försÀkringskassor och LSS-handlÀggare i kommuner gÄr till vÀga samt hur de resonerar omkring den sökandes behov av insatser i samband med att de bedömer behov hos personer med kognitiva hjÀrnskador. Analysen tyder pÄ att bedömningsprocessen och beslutsfattandet prÀglas av osÀkerhet och att handlÀggarna frÀmst Àr upptagna av att legitimera sina beslut genom att de söker stöd i lÀkarintyg eller andra utlÄtanden.

Sammanfattning Titel: Företagskulturens roll inom banksektorn ? Samspelet mellan företagskultur och arbetstillfredsstÀllelse. NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi. Författare: Daniel Larsson och Daniel Elmersjö. Handledare: Tomas KÀllquist och Stig Sörling. Datum: 2015 ? Juni Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att belysa samspelet mellan företagskultur och hur de anstÀllda upplever arbetstillfredsstÀllelse. Företagskultur studeras med hjÀlp av beslutsfattande pÄ individnivÄ som en faktor inom begreppet företagskultur. Tidigare forskning tyder pÄ ett samspel mellan delaktighet och arbetstillfredsstÀllelse men den berör inte specifikt beslutsfattande pÄ individnivÄ som Àr en aspekt inom begreppet delaktighet.  Metod: Denna studie antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv.

UtifrÄn teorierna inom det naturalistiska beslutsfattandet beskrivs hur mÀnniskor fattar beslut i dynamiska situationer under tidspress. Syftet med undersökning en Àr att ta reda pÄ hur mÀnniskor söker information för att kunna fatta ett beslut som Àr tillrÀckligt bra för att accepteras, och dÀrigenom kunna formulera guidelines för programmerare av intelligenta agenter till olika informations- och beslutstödsystem.En kvalitativ undersökning har genomförts med hjÀlp av observation och tÀnka högt-protokoll. Resultatet ger inget entydigt svar pÄ frÄgan hur mÀnniskor söker information. Den tendens som kan noteras Àr att en objektivt vÀrderad risk ger en inriktning mot bredden först-sökning. MÀnniskan vill ha reda pÄ vilka alternativ som finns för att kunna fatta ett beslut som Àr tillrÀckligt bra för att accepteras med hÀnsyn till dynamiken och tidsbegrÀnsningen i beslutssituationen..