Svensk skatterÀtt har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste decennierna. En bidragande orsak till det Àr Sveriges internationella Ätagande, frÀmst medlemskapet i EU. I en tid nÀr det Àr vÀldigt enkelt att flytta mellan stater behövs regler inte bara för hur problemet med juridisk dubbelbeskattning ska lösas utan Àven för hur staterna skall hindra att de förlorar skatteintÀkter p.g.a. skatteflykt. TioÄrsregeln infördes för att Sverige ville skydda sitt skatteansprÄk och förhindra skatteflykt.

För PLA-innehavare och key executives anser vi att beskattningen av carried interest ska ske i inkomstlaget kapital. Vi anser ej att den eventuella arbetsinsatsen utförd av PLA-innehavare har en sÄdan koppling till vÀrdeökning i fonden att inkomstslaget tjÀnst ska vara tillÀmpligt. Detta har att göra med att GP-bolagets beslutanderÀtt i fondens förvaltning samt det finns omvÀrldsfaktorer som pÄverkar fondens vÀrdeförÀndring.Vidare anser vi att carried interest ska beskattas hos PLA-innehavarna och key executives, inte hos rÄdgivningsbolaget. Av fondstrukturen framgÄr det tydligt att rÄdgivningsbolaget Àr skilt frÄn GP-bolaget och förvaltningen av en venture capital-fond. Carried interest finns endast avtalat i det avtal som PLA-innehavarna har ingÄtt med ILP-bolaget.

Kvalificerade aktier i fĂ„mansföretag skall enligt bestĂ€mmelserna i 57 kapitlet IL beskattas i bĂ„de inkomstslaget kapital och tjĂ€nst. Genom att genomföra en upprepad intern aktieöverlĂ„telse kan en företagsĂ€gare avkvalificera sina aktier och beskattas enligt reglerna om kapital. I RÅ 2009 ref. 31 anses att ett förfarande med upprepade interna aktieöverlĂ„telser utgör skatteflykt vilket vĂ€cker frĂ„gan om nĂ€r ett generationsskifte av ett fĂ„mansföretag genom upprepad intern aktieöverlĂ„telse anses vara skatteflykt.Generalklausulen i skatteflyktslagen bestĂ„r av fyra rekvisit. Samtliga rekvisit mĂ„ste vara uppfyllda för att lagen skall vara tillĂ€mplig.

Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.

SÀnkningen av aktiekapitalkravet frÄn 100 000 till 50 000 SEK den 1 april 2010, förverkligades för att förbÀttra de institutionella villkoren för de privata aktiebolagen och för att fungera som ett incitament till att öka smÄföretagande. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de privata aktiebolagen har valt att lösgöra eller behÄlla sitt aktiekapital efter denna nya regel och varför. Dessutom Àmnar studien att undersöka om det finns skillnader mellan de som vÀljer att minska eller att behÄlla sitt aktiekapital avseende bransch, Älder och omsÀttning. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning som innefattar 212 respondenter. De resultat som denna undersökning kommer fram till Àr: Att majoriteten av de privata aktiebolagen har valt att behÄlla sitt aktiekapital.Att anledningen bakom att behÄlla aktiekapitalet Àr att bevara företagets kreditvÀrdighet, att anvÀnda aktiekapitalet i verksamheten och för att proceduren med att sÀnka aktiekapitalet anses vara krÄngligt och tidskrÀvande.

Utvecklingen av smarta telefoner och sociala medier har gjort det enklare för mÀnniskor att kommunicera med varandra. Detta Àr nÄgot som företag inte varit sena med att ta till förfogande. DÄ det idag anses som en sjÀlvklarhet att företag befinner sig pÄ sociala medier har intresset vÀxt för hur mobilmarknadsföring gÄr till. Samtidigt Àr det intressant att se hur anvÀndarna av applikationen stÀller sig till detta fenomen.Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vad anvÀndare tycker om företag som anvÀnder sig av Instagram i marknadsföringssyfte. Det som undersöktes var anvÀndarnas beteenden, vanor och Äsikter kring företags anvÀndning av applikationen.Undersökningen utfördes med hjÀlp av kvantitativ metod för att samla in data kring anvÀndarna, en enkÀt skickades ut via Facebook riktad till mÀnniskor i Äldern 15 till 30 Är.

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats Ă€r att redogöra och utvĂ€rdera den nya branschkontrollagen utifrĂ„n proportionalitetsprincipen. Vi har undersökt lagens utformning och tillĂ€mpning avseende kontrollavgiften och befrielsegrunderna. Den rĂ€ttsdogmatiska metoden var ett medel för att uppnĂ„ detta mĂ„l.Skatteverket har genom branschkontrollagen fĂ„tt utökad kontrollmöjlighet för att motverka det omfattande skattefusket som förekommer inom restaurang- och frisörbranschen. I och med att lagen har varit verksam i ett Ă„r kan Skatteverket konstatera att den har bidragit till positiva effekter sĂ„som ökade skatteintĂ€kter. Även en ökning av arbetsgivaravgifter har tillfallit staten samt att 4 200 nya tjĂ€nster uppkommit som tidigare enligt Skatteverket var svarta.

I takt med att fo?rsa?ljningen av mobiltelefoner o?kat va?rlden o?ver har nya krav och fo?rha?llningsa?tt fo?r utvecklingen av gra?nssnitt fo?ra?ndrats. Forskare inom anva?ndbarhet och interaktionsdesign menar att en anva?ndar-centrerad (UCD) arbetsprocess samt ett responsivt gra?nssnitt utgo?r en god grund fo?r att anva?ndbarhet i gra?nssnitt ska uppna?s. DISE a?r ett Karlstadbaserat fo?retag som a?r verksamma inom branschen digital skyltning fo?r inter- och externkommunikation och deras produkt a?terfinns pa? exempelvis sjukhus, flygplatser, tunnelbanor, bo?rshus och idrottsarenor va?rlden o?ver.

Internpriserna sÀtts utifrÄn organisatoriska mÄl, dÀribland vinstmaximerande mÄl, vilket innebÀr för den multinationella företagsgruppen att den globala vinsten ska bli sÄ stort som möjligt. Följaktligen leder detta incitament till att intÀkterna fördelas inom koncer-nen, dels för ett vinstutjÀmnande syfte och dels i beskattningssyfte, som kan Ästadkom-mas genom prissÀttning pÄ transaktioner mellan företagen i gruppen. VinstutjÀmnande syfte kan innebÀra att moderbolaget skjuter in kapital i ett dotterbolag som presenterar ett underskott genom en högre internprissÀttning av produkttransaktioner mellan de bÄda. Dessutom kan det genom en högre prissÀttning av interna transaktioner ske en dold vinstöverföring genom att företagen överför vinster frÄn företag i ett land med hög skat-tebas till ett land med lÄg skattebas och pÄ sÄ vis undkommer en högre beskattning. Det ligger sÄledes i skattemyndigheternas intresse att interna priser Àr korrekta och inte manipuleras.

MÄnga svenska medborgare Àr bosatta i Spanien och erhÄller pensioner som utbetalas frÄn Sverige. Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalet innehÄller bestÀmmelser om hur fördelningen av beskattningsrÀtten ska ske mellan Sverige och Spanien. Enligt dubbelbeskattningsavtalet har bÄda lÀnderna rÀtt att beskatta inkomsten varför dubbelbeskattning uppstÄr. Enligt dubbelbeskattningsavtalet ska dubbelbeskattningen undanröjas genom omvÀnd avrÀkning. Den omvÀnda avrÀkningen innebÀr att den skattskyldige initialt erlÀgger skatt i bÄde Sverige och Spanien.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

OmlĂ€ggningen av statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift innebar att Riksdagen var tvungen att finansiera det skattebortfall detta innebar. Kapitalvinstskatten vid avyttring av fastigheter höjdes, uppskovsbeloppet begrĂ€nsades och pĂ„ uppskovsbeloppet pĂ„fördes en rĂ€nta om 0,5 procent. RĂ€ntan pĂ„ uppskovsbeloppet tas ut genom att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en schablonintĂ€kt som berĂ€knas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsĂ„rets ingĂ„ng enligt 47 kap. 11b § IL. Att rĂ€ntebelĂ€gga uppskovsbeloppen motiverades förutom av finansieringsskĂ€l av att uppskovsbeloppen ökat i och med att de blivit möjliga för bostadsbyten inom EES-omrĂ„det.Även de som fĂ„tt ett uppskovsbelopp beviljat innan uppskovsrĂ€ntan infördes den 1 januari 2008 mĂ„ste betala denna rĂ€nta.

BEPS Àr ett projekt pÄkallat av G20 som bedrivs i OECD:s regi. Projektet syftar till att förhindra erosion av nationers skattebaser, pÄ grund av upplÀgg dÀr vinster genom koncerninterna transaktioner flyttas till lÀnder med lÄg beskattning. Denna uppsats behandlar specifikt BEPS action 8, vilken rör interprissÀttning av immateriella tillgÄngar. Syftet med uppsatsen Àr att utreda om OECD:s rapport angÄende BEPS action 8 ger förutsÀttningarna för att uppfylla, de i rapporten angivna mÄlen, samt vilka problem som kan pÄverka mÄluppfyllelsen. MÄlet med BEPS action 8 Àr att se till att internprissÀttning av immateriella tillgÄngar, inte anvÀnds för att separera beskattningsbara inkomster frÄn vÀrdeskapande aktiviteter.DÀrmed fokuserar BEPS action 8 pÄ att se till att utförande av funktioner, anvÀndande av tillgÄngar och risktagande kompenseras pÄ ett korrekt sÀtt, dÄ detta anses bidra till vÀrdeskapande.

Vid införandet av 3:12-reglerna var lagstiftarens syfte att förhindra inkomstomvandling för delĂ€gare i fĂ„mansföretag. PĂ„ senare tid har synsĂ€ttet förĂ€ndrats och man fokuserar sedan reformen 2006 mer pĂ„ att stimulera företagande och förenkla regelverket. År 2006 infördes förenklingsregeln för att underlĂ€tta tillĂ€mpningen av grĂ€nsbeloppsberĂ€kningen. Förenk­lingsregeln innebĂ€r en förenklad berĂ€kning av grĂ€nsbeloppet som inte tar hĂ€nsyn till företagets verksamhet. Det har i studier visats att förenklingsregelns tillĂ€mpning utnyttjas i skatteplaneringssyfte av delĂ€gare i fĂ„mansföretag utan direkt aktivitet.Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda förenklingsregeln och huruvida nĂ„gon begrĂ€nsning bör införas i dess tillĂ€mpning för att undvika inkomstomvandling.

Inledning:Flertalet organisationer har idag kommit att identifiera sina medarbetare som den viktigaste resursen, detta har lett till att allt ho?gre krav sta?lls pa? HR-funktioner/personalavdelningar. Att de ska tillfredssta?lla ba?de medarbetarna och organisationernas behov fo?r att pa? sa? vis bidra till att organisationen na?r framga?ng. Under de senare a?ren har ma?nga personalavdelningar fo?ra?ndrats till HR-funktioner med mer strategiska inriktningar, o?verga?ngen har medfo?rt oklarheter kring HR-funktionens roller, vilket i ma?nga fall har lett till att HR-funktionens fulla potential inte nyttjas samt att deras arbete begra?nsas.Syfte:Att o?ka kunskapen kring HR-funktionen och dess tillskrivna roller, skapa en medvetenhet och fo?rsta?else fo?r de oklarheter som existerar kring dessa.