Vår studie belyser hur en förskolepedagog handlar i konfliktsituationer samt hennes tankar runt dessa situationer och konflikter i allmänhet. Vi har även valt att belysa några förskolebarns tankar kring detta ämne. Vårt arbete kännetecknas av en kritisk ansats och vi diskuterar vårt resultat utifrån ett antal olika teoretiska perspektiv, Behaviorism, kognitivism, sociokulturellt, makt och genus perspektiv. Vår studie inleds med en litteraturgenomgång som ligger som grund för vårt arbete. Vi har valt att använda intervjuer och observationer som metod i vår kvalitativa studie.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån Behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare?elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt.

Detta arbete syftar till att få en djupare förståelse för hur och varför läsundervisningen ser ut som den gör i årskurs ett i några skolor. Åtta intervjuer, med verksamma pedagoger, har genomförts. Dessa pedagoger har, under ett läsår, de senaste tre åren varit verksamma i årskurs ett och därmed arbetat med läsinlärning. I litteraturdelen beskrivs de olika läroplanerna för grundskolan som varit gällande sedan 1962 samt några metoder för läsinlärning. Som teoretisk utgångspunkt beskrivs tre olika lärandeteorier; Behaviorism, kognitivism samt konstuktivism.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att utforska och kartlägga begreppet gamification. Syftet operationaliseras i tre frågeställningar. Vad finns det för likheter respektive skillnader i synen på Gamification mellan ett antal yrkesverksamma inom Gamification? Hur ser yrkesverksamma med olika bakgrunder inom psykologi, pedagogik och marknadsföring på framtiden för Gamification och dess användningsområde? Vilka för- och nackdelar kan finnas med Gamification? Uppsatsen teoretiska utgångspunkter omfattar de psykologiska krafterna bakom spel som flow och motivation, teorier om det praktiska användandet av gamification och teorier om Generation Y. För att samla empiri har kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade explorativa intervjuer där yrkesverksamma inom gamification har intervjuats.

Ledarskapsforskning utifrån ett inlärningsteoretiskt perspektivfokuserar på de observerbara beteenden som ledare uppvisar, i arbetetmed att vägleda medarbetare.  Att tillämpa beteendeanalys iorganisationer, kallas Organizational Behavior Management (OBM).Observationsstudier har visat att feedback och monitorering ärbeteenden som karakteriserar framgångsrika ledare. Experimentellastudier har visat samband mellan monitorering och ökad prestation,samt mellan feedback och ökat effektivitet i organisationer. Syftetmed studien var att undersöka hur en OBM-utbildning påverkadeledares feedback- och monitoreringsbeteenden, samt hur förtroendetför deras ledarskapsförmåga påverkades. Inga signifikantaförändringar av beteende uppmättes under utbildningens första tremånader. Förtroendet för ledarnas förmåga förändrades inte hellersignifikant, dock finns en förbättring vid jämförelser medreferensvärden.

I denna uppsats undersöks hur etablerade lärteorier hämtade från det pedagogiska forskningsfältet kan påverka inlärningen i dataspel. Ett spel togs  fram i två versioner baserade på det sociokulturella perspektivet på lärande respektive Behaviorism. Därefter har spelversionerna testats av 18 respondenter med fokus på att undersöka deras lärande samt framgång i spelet. Lärandet mättes genom en analys av de haverier spelarna stött på och om dessa minskat i antal efter upprepade spelsessioner. Resultatet var inte entydigt, men visade på en större poängförbättring för de som spelat den sociokulturella versionen.

Uppsatsen undersöker tre lärares syn på kunskap i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Syftet är att identifiera och analysera tre lärares syn på kunskap. Tre gymnasielärare i ämnet svenska intervjuas halvstrukturerat för att besvara frågorna (1) Hur definierar lärarna begreppet kunskap? Och (2) Vilet utrymme anser sig lärarna ha till teoretiserande och hur kan detta utrymme förklaras?Lärarnas kunskapssyn kategoriseras med hjälp av tre välkända utvecklingspsykologiska teorier: Behaviorism, kognitivism och sociokulturellt lärande. Analysen visar att det finns representatnter inom varje kategori, och att lärarna har en väl genomtänkt kunskapssyn, även om de inte alla har teoretiska begrepp att utrycka sig med.

Det här arbetet är en studie av fysikläroböcker och teorier om hur lärande går till. Jag har undersökt två lärandeteorier som haft inverkan på skolan och dess utveckling, nämligen Behaviorismen och konstruktivismen, och försökt utröna hur de kan komma till uttryck i en fysiklärobokstext. De olika teorierna skiljer sig i grunden åt, men i sin framställning kan de ändå likna varandra. Det är därför svårt att koppla ett visst sätt att skriva en lärobok på till en viss syn på lärande.Jag har också sett på om och hur dessa lärandeteorier kommer till uttryck i fem olika fysikläroböcker, där den äldsta är utgiven 1848 och den nyaste är från 1997. Jag har där upptäckt både likheter och olikheter mellan alla böcker.

This report describes a comparative study about reading- and writing development in ?A-towns school? in The Gambia and in ?Villaskolan? in Sweden.The purpose of this study is to compare two teachers in Sweden with two teachers and two volunteers from the school in Gambia, with focus on their thoughts and methods on teaching reading and writing at each school and in their social context. The aim is also to observe and describe how classroom environment at both schools can encourage students to read and write.The theoretical base of this study is rooted in a sociocultural perspective but I have also chosen to illuminate Behaviorism and cognitivism. The study is qualitative and the main research methods are interviews and observations of the classrooms.My conclusions are, even though considerable differences in approach and conditions, teachers in both schools work hard and show dedication towards their students.Another finding is that teachers use different techniques and working methods to achieve the same goal -to teach their students to read and write based on what is required of them in their cultural and social context. The different ways of teaching have been caused by the existence of different perceived needs based on culture and tradition.One conclusion is also that read and write requirements for students in the Gambia and Sweden are different from each other.

The purpose of this study is to describe some primary school teachers understanding of language development and approach of first and second language speakers with Arne Tragetons Writing to reading, for pupils in early ages.By using a qualitative method with interviews and participant observations and informal conversations, the basis for the survey was collected. Four teachers in three schools participated. The proportion of second-language pupils at each school was 35%, 17% and 0%. My theoretical starting point in the study was the hermeneutic research tradition, which has been used to interpret and understand the collected material. Theories of Behaviorism, constructivism and socio-cultural perspective has been used in the analysis part of this study.

Studiens utgångspunkt är att vi, i egenskap av lärarstuderande, tycker att läxan är osynliggjord i lärarutbildningen och styrdokument samt att den pågående samhällsdebatten om läxa är felriktad. Det finns anledning att förmoda att läxan är bärare av såväl utbildningshistoria, traditioner och lärandeteorier. Syftet med den här studien är således att analysera vilka lärandeteorier som synliggörs i de upplevelser och uppfattningar som elever i skolår 5 ger uttryck för, då de talar om läxor. Studiens empiriska material har samlats in genom två kvalitativa gruppintervjuer med tre elever i vardera grupp från två skolor i Norrbottens län. Resultatet av studien visar att eleverna definierar begreppet läxa som arbete som ska utföras i hemmet.

Syftet med uppsatsen är att identifiera de mest betydande anledningarna till att vissa hushåll väljer att tacka nej till ODR och att granska huruvida en negativ attityd till ODR påverkar attityden till annan reklam. Uppsatsen har en analytisk ansats som utgångspunkt. Metoden är kvalitativ, med insamling av primärdata genom öppna individuella intervjuer med femton hushåll som tackar nej till reklam. Sekundärdata har hämtats ur undersökningar och artiklar. Kognitiv Behaviorism, reactance theory, exponeringsfrekvens, kommunikationsbrus, uses and gratifications research.

Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka feedback och dess inverkan på elevers lärande och utveckling.Hur påverkas elevernas lärande av feedback?Hur varierar den motoriska utvecklingen beroende på vilken av följande tre återkopplingar som eleven får: positiv-, konstruktiv- och videofeedback?Finns det någon skillnad mellan könen?MetodStudien hade en kvantitativ ansats samt en positivistisk syn. Direkt observation användes i denna studie. Ett bestämt moment observerades och statistik fördes ner. Elevernas frivolter observerades och antalet lyckade samt misslyckade försök fördes ner i statistiken.

The purpose of this study is to describe some primary school teachers understanding of language development and approach of first and second language speakers with Arne Tragetons Writing to reading, for pupils in early ages.By using a qualitative method with interviews and participant observations and informal conversations, the basis for the survey was collected. Four teachers in three schools participated. The proportion of second-language pupils at each school was 35%, 17% and 0%. My theoretical starting point in the study was the hermeneutic research tradition, which has been used to interpret and understand the collected material. Theories of Behaviorism, constructivism and socio-cultural perspective has been used in the analysis part of this study.