Lärare använder IKT i olika utsträckning i verksamheten och de har olika kompetens när det gäller hur verktygen ska användas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn är två begrepp som är nära förbundna. Lärarens kunskapssyn påverkar hur verktygen används i verksamheten och kompetensen påverkar om läraren kan använda verktygen på rätt sätt för att skapa möjligheter till lärande. I uppsatsen studeras lärarens kunskapssyn och hur den påverkar undervisningen med IKT.  Frågeställningar:   Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lärarens undervisning med IKT? I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrån hur syner på kunskap kommer till uttryck genom lärarens undervisning med IKT.

För att uppnå jämlik hälsa för alla är arbetsplatsen en bra arena eftersom arenan når en stor del av befolkningen. Swedbank bedriver hälsofrämjande arbete genom Bankhälsan Friskvård, som i sin tur använder hälsoombud på bankkontoren. Vårt syfte med studien var att studera Swedbanks hälsofrämjande arbete genom hälsoombudens perspektiv. Empowerment, Banduras begrepp självförmåga, Karasek och Theorells modell om krav, kontroll och stöd samt Siegrists insats- och belöningsmodell förhåller sig alla till arbetsplatsen och har använts för att sätta in studiens resultat i ett större sammanhang. De teorietiska utgångspunkterna var Behaviorism, sociokulturellt lärande och det salutogena perspektivet.

Försvarsbeslutet 2004 (FB04) innebar en kraftig reducering av antalet förband. Som enkonsekvens av detta reduceras, från och med hösten 2006, antalet studerande från cirka 80 st till40 vid Försvarshögskolans chefsutbildning. Beslutsfattare har att besluta om vilka profileringsvalsom kommer att vara kvar för framtiden, beroende på att 40 studerande inte är tillräckligt mångaför att kunna genomföra samtliga profileringar. I dagsläget finns det nio profileringar att väljamellan: - säkerhetspolitik/strategi, operativa inriktningarna (mark, sjö, luft, info, log, und) samtmanagement och teknik. Syftet med denna uppsats är att analysera hur ett antal sociala ochorganisatoriska faktorer påverkar officerens val av profilering.

Syftet med denna studie är att utforska högstadieflickors inställning till metodikfrågor i ämnet fysik. Studien granskar vilken slags undervisningsmetodik som dominerar dagens fysikundervisning samt undersöker vilken metodik flickor anser som mest befrämjande i meningen av förståelse, lärande, intresse och motivation till fortsatta fysikstudier. I teoridelen beskrivs den behavioristiska, kognitiva och sociokulturella metodiken samt teorin om socialkonstruktivistisk metodik som bästa undervisningsform inom naturvetenskapen.Studien visar att majoriteten av flickorna upplever sin undervisning som en mångsidig blandning av de tre nämnda metoderna. Intervjupersonerna uppnår en god förståelse om de undervisas kognitivt ? med hjälp av laborationer ? och om dessa distribueras både behavioristiskt och socialt; ett resultat som styrker den socialkonstruktivistiska teorin.

Denna rapport redovisar resultatet av en analys som syftar till att identifiera pedagogiska metoder i utbildningsspel respektive underhållningsspel. Undervisningspotentialen i kommersiella underhållningsspel diskuteras ofta och anses kunna vara ett mycket bra sätt att motivera genom underhållning samtidigt som det är utbildande. Dock har inte många jämförelser genomförts mellan de pedagogiska fördelarna, nackdelarna och skillnaderna mellan underhållningsspelen och de kommersiella spel som specifikt har i syfte att utbilda. Analysens syfte är att undersöka pedagogiska metoder i två underhållningsspel och två utbildningsspel för att ta reda på om underhållningsspelen (oavsett om det gäller kunskap om spelet eller separata kunskaper) använder sig av ett större antal pedagogiska metoder än utbildningsspelen. Genom att analysera användandet av pedagogiska metoder i spel bör fördelar och nackdelar kunna hittas för att kunna förbättra utvecklingen av framtida utbildningsspel.

Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som går på individuella programmets (IV) självvärderingar och att redogöra för hur självbilden ser ut hos de elever som gått vidare från individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att använda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkäter med slutna frågor. Då vi har använt oss av två urvalsgrupper är utformningen på respektive frågoformulär lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. Enkät 1 som vänder sig till elever på IV innehåller totalt 20 frågor och enkät 2 som vänder sig till de elever som gått vidare till ett annat gymnasieprogram innehåller totalt 25 frågor. Vad det gäller enkät 1 hade vi hoppats på 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelämna 2 på grund av att frågorna inte hade besvarats korrekt.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som går på individuella programmets (IV) självvärderingar och att redogöra för hur självbilden ser ut hos de elever som gått vidare från individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att använda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkäter med slutna frågor. Då vi har använt oss av två urvalsgrupper är utformningen på respektive frågoformulär lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. Enkät 1 som vänder sig till elever på IV innehåller totalt 20 frågor och enkät 2 som vänder sig till de elever som gått vidare till ett annat gymnasieprogram innehåller totalt 25 frågor. Vad det gäller enkät 1 hade vi hoppats på 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelämna 2 på grund av att frågorna inte hade besvarats korrekt.

Utgångspunkten för detta examensarbete vilar på den nuvarande läroplanen (Lpo 94) och de texter som skrevs i samband med att denna konstruerades. I dessa texter framgår det att skolans urval när det gäller innehåll och organisering både inom och mellan skolformerna ska utgå från ett progressionstänkande. Samma tänkande ska även skolans undervisning utgå från. Studiens problemområde behandlar vilken roll lärarna får i åstadkommandet av progression och vad som ligger bakom progressionen i lärarnas undervisning. Med detta som grund har syftet varit att undersöka hur sex grundskollärare i historia och matematik ser på progression i sin undervisning med elever. Arbetets teoretiska bakgrund inleds med att belysa skolans förändrade kunskapssyn, från Behaviorism till kognitivism, vidare mot en utvidgning av kunskapssynen.

Vi har i vår forskning belyst hur elever upplever arbetet med öppna respektive slutna frågor. Vi har framförallt tittat på hur arbetet med öppna och slutna frågor haft för inverkan på elevers möjligheter till perspektivbyte i tid och rum. Öppna frågor har i vår forskning varit lika med hög frihetsgrad medan slutna frågor är lika med låg eller ingen frihetsgrad. Vi har i vår forskning jämfört resultatet av en essäuppgift från två grupper med elever från årskurs 6. Dessa två grupper har innan uppgiften vägletts i temat ?En resa till Kina? i var sin experimentlektion.