Spasticitet är en neuromuskulär försämring som är vanligt förekommande hos personer med en skada i centrala nervsystemet. Tillståndet beror delvis på en avsaknad reflex, reciprok inhibering och leder till en abnormalitet i sträckreflexerna och en överdriven koaktivering. Spasticitet leder till fysiska funktionsnedsättningar med sociala och ekonomiska påföljder. Spasticitet kan behandlas genom sjukgymnastik, farmaka samt elektrisk stimulering. Elektrodress är en behandlingsmetod som använder elektrisk stimulering för att reducera spasticitet.

Introduktion: Cerebral pares är det vanligaste neurologiska funktionshindret hos barn och ungdomar i västvärlden. Prevalensen beräknas till omkring 2 av 1000 barn. Hos barn och ungdomar med cerebral pares förkommer funktionsnedsättningar som spasticitet, minskad rörelsehastighet och nedsatt koordination. Spasticitet har ansetts vara den huvudsakliga orsaken till nedsatt rörelsefunktion vid cerebral pares. Styrketräning har förmodats kunna öka spasticiteten och därför inte ansetts lämplig som träningsform för individer med cerebral pares.

Introduktion: Stroke är en folksjukdom som årligen drabbar cirka 30.000 svenskar. Det primära symtomet är muskulär svaghet som kan innebära paralys/pares och 70-90% av de drabbade får nedsatt motorisk funktion. Mental träning innebär att för sitt inre visualisera en rörelse utan ett motoriskt genomförande. Metoden har visat sig ge neuroplastiska förändringar samt ökad EEG- aktivitet i hjärnan. Studier har visat att visualisering, observation och exekution av rörelser aktiverar samma motoriska områden i hjärnan.

Bakgrund: Kinesiotape uppfanns av Kenzo Kase på 70-talet för att skapa en tejp som hade liknande egenskaper som huden. Detta för att ge patienter en större rörelsefrihet i behandlad struktur vid kinesiotapeapplicering. Behandling med kinesiotape var ett nytt alternativ för sjukgymnaster i Sverige och världen över. Det fanns ett lågt vetenskapligt stöd för att kinesiotapen var effektiv som behandlingsmetod. Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska sjukgymnaster med kinesiotapeutbildnings kliniska erfarenheter av kinesiotape.

Fetma ökar alltmer över hela världen och i dess fotspår följer sjukdomar som diabetes, hypertoni, artros och sömnapné. Den vanligaste orsaken till fetma, är att vi lever ett mer stillasittande liv än tidigare och att vår kost blir alltmer energirik. När det gäller barn och ungdomar ses ännu större sjukdomsrisker, om man redan som ung är överviktig. Lek som innefattar någon form av fysisk aktivitet tenderar att minska bland barn i alla åldersgrupper. Fetma är en sjukdom medan övervikt inte är det, men vid övervikt är risken större att utveckla fetma.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att göra en analys av vilka resultat som deltagarna uppnått efter 2 års dagvårdsbehandling på Överviktsenheten, Karolinska Universitetssjukhuset. Följande frågor står i fokus för denna studie:? Svarar män och kvinnor olika på behandlingen i fråga om relativ och absolut viktminskning?? Finns det skillnader mellan ursprungs-BMI (kg/m2) och viktminskningen, i relativa och absoluta termer?? Skiljer sig olika åldersgrupper åt i fråga om relativ och absolut viktminskning?? Hur ändras sjukdomsprevalensen för IGT/diabetes typ II, höga triglyceridnivåer, hypertoni och metabolt syndrom under behandlingens gång?Metod: Behandlingen innefattar beteendemodifikation i form av förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Uträkningarna baseras på tre mätningar; före behandlingsstart, samt efter 1 och 2 år. Dessa består av blodprover samt längd, vikt och blodtryck.

Inflammatoriska tarmsjukdomar anses numer vara en av våra folksjukdomar. Sjukdomen kan drabba människor i alla åldrar, de flesta får dock sin diagnos före 40 års ålder. Kunskapen bland befolkningen är dock liten vad gäller dessa sjukdomar. Sjukdomen påverkar individen fysiskt, socialt och emotionellt. Personer som drabbas får svårigheter att hantera det dagliga livet.