Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka kulturprogrammet K specials profil kontra image, samt vad programmets medarbetare och tittare associerar till begreppet kultur.Metod: Studien Àr genomförd med kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer samt en nÀtundersökning.Resultat: K specials projektledare har en samlad bild av hur de vill att tittarna ska uppfatta programmet. Tittarna som har medverkat i denna studie har i mÄnga anseenden en positiv likartad uppfattning om programmet. Det finns dock en skillnad i hur en del tittare associerar till namnet K special, dÄ namnet stundtals associeras med frukostflingor. GÀllande kultur visar det sig att K special Àr en kultur i sig och utgör en livsstil hos tittarna som medverkar i denna studie. BÄde tittarna och programmets medarbetare ser begreppet kultur som ett samlingsnamn pÄ livet och mÀnniskors uttryck, allt som inte platsar inom ramarna för naturvetenskap.

SammanfattningDenna undersökning behandlade en del av kommunikationen mellan ledare ochmedarbetare, avseende utvecklingssamtal pÄ arbetsplatser. Syftet med undersökningenvar att försöka uppmÀrksamma en av de faktorer som kan ha en inverka pÄ utfallet av ettutvecklingssamtal, denna faktor var possible selves. Tidigare forskning visade pÄ attutvecklingssamtalet spelade en viktig roll i vÄra arbetsliv och privatliv. Den tidigareforskningen om possible selves uppmÀrksammade att detta begrepp Àr komplext ochanvÀndbart i mÄnga olika livssituationer. Vi valde att angripa detta Àmne genom enkvalitativ metod dÀr vi anvÀnde ett kvalitativt instrument, Possible Selves StatementTest.

Korta utlandsuppdrag har blivit ett sÀtt för multinationella företag att överföra kunskap mellan enheter. Det finns flera barriÀrer för överföring av tyst kunskap (know-how).   Eftersom tid till anpassning och kunskapsöverföring i vÀrdlandet Àr begrÀnsad vid korta utlandsuppdrag kan förberedelser inför uppdragen underlÀtta kunskapsöverföringen. Syftet med vÄr studie var att utforska hur korta utlandsuppdrag förbereds av företagsledningen och av medarbetare pÄ huvudkontoret inom det internationella diagnostikföretaget Phadia, för att skapa förutsÀttningar till vÀrdeskapande kunskapsöverföring till andra enheter. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa personliga intervjuer av tvÄ chefer och tre medarbetare pÄ Phadias huvudkontor i Uppsala. Företagsledningens och medarbetarnas förberedelser bestod frÀmst av praktiska förberedelser inför flytten till vÀrdlandet.

Bakgrunden till studien Àr mina egna tankar om hur de lönesÀttande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu nÀr de har blivit alltmer vanliga pÄ arbetsplatserna. Syftet med studien Àr dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesÀttande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens pÄverkan har för samspelet under det lönesÀttande samtalet. Studiens forskningsfrÄga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har anvÀnts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att fÄ fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesÀttande samtalet. Som metod anvÀndes en öppen intervju med en frÄgeguide som innehÄll ett antal olika teman som de olika respondenterna sjÀlva fick resonera kring.

Taluppfattning a?r betydelsefullt fo?r att elever ska fo?rsta? tal och tals relationer. Ett av skolans viktigaste uppdrag a?r bland annat att utveckla god taluppfattning hos eleven. Forskning har visat att tidig utveckling av taluppfattning bidrar till god prestation i matematik.

Att vara kreativ Àr idag en realitet företagen möter och som de mÄste konfrontera för att kunna hantera globala förÀndringar. I strÀvan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig dÀr de kan fÄ tillgÄng till kreativa medarbetare. VÄr studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare pÄverkas av den geografiska omgivningen och dÀrmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan pÄ kreativiteten i företag finns i företagens lokala nÀrmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts pÄ tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgÄr det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hÀmtas frÄn den kreativa staden.

I tidigare forskning har visats att arbetsgivare gör misstaget att tÀnka att sammamotivationsfaktorer, som motiverar dem sjÀlva ocksÄ Àr de faktorer som motiverar medarbetarna. DÀrför Àr det viktigt att undersöka vilka faktorer som motiverar medarbetare för att fÄ en vÀlmÄende personal. En kvantitativ undersökning genomfördes rörande olika motivationsfaktorer inom Àldreomsorgen i PiteÄ kommun och jÀmfördes med en tidigare undersökning genomförd i Stockholm. FrÄgestÀllningarna var: Hur rangordnar medarbetarna inom Àldreomsorgen de olika motivationsfaktorerna? och Skiljer sig rangordningen mellan medarbetarna inom Àldreomsorgen i PiteÄ och medarbetarna inom Àldreomsorgen i Stockholm Ät? Respondenterna i undersökningen var 32 personer, som arbetar inom Àldreomsorgen i PiteÄ.

Handledning och dess effekter har tidigare belysts inom sÄvÀl utbildnings- som yrkesprofessionella sammanhang. Handledning innebÀr reflektion över personligt upplevda arbetsrelaterade situationer och tidigare forskning inom omrÄdet har visat att handledning kan stimulera till professionell och personlig utveckling. Vid bearbetandet av reflektioner i handledningen kan Orlandos omvÄrdnadsteori utgöra en lÀmplig grund. Teorin Àr en interaktionsteori, vilket innebÀr reflektion över vad som hÀnder i det enskilda mötet mellan sjuksköterska-patient och den grundar sig pÄ frÄgor som berör upplevelse, tanke, kÀnsla och handling. Reflektion Àr ett centralt begrepp Àven i handledningsprocessen och likartade frÄgor bearbetas i mötet mellan handledare-handledda och kan vÀckas i mötet mellan chefmedarbetare. Syftet med detta arbete var att belysa huruvida handledning kan utgöra ett redskap som stÀrker och utvecklar ledarskapet hos första linjens chefer.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad mellan hur medarbetarna uppfattar sin chefs ledarskap och hur chefen uppfattar sitt ledarskap. Studien undersöker Àven organisationsklimatet pÄ arbetsplatsen för att eventuellt kunna dra paralleller mellan organisationsklimatet och ledarskapet. MÀtinstrumenten som anvÀnts vid mÀtningen av ledarskapsstil Àr Multifactor Leadership Questionnaire, utvecklat av Bass (1985) och vid mÀtning av organisationsklimatet anvÀndes GEFA formulÀr, utvecklat av Ekvall (1986). Deltagarna var medarbetare pÄ Hiltis kundtjÀnstavdelning samt kundtjÀnstchefen. 17 av 22 medarbetare medverkade.

Bakgrund: Vad skulle du sÀga om din chef en dag sa till dig att du skulle vara med i ett projekt? Skulle du tycka att det var roligt och se det som nÄgot positivt? Eller skulle du tvÀrtom inte alls vara intresserad av att var med? Projekt har under de senaste 20 Ären varit en organisationsform som ökat i popularitet. Ett brett spektrum av företag anvÀnder projekt för att Ästadkomma förÀndringar i sin organisation. FörÀndring kan dock stöta pÄ hinder, eller misslyckas, om de som ska vara med och förÀndra inte Àr motiverade, det blir dÀrför viktigt för företag att förstÄ vad som motiverar projektovana medarbetare som för första gÄngen gÄr frÄn sitt vanliga arbete till ett projekt.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som motiverar projektovana medarbetare, nÀr det gÀller att delta, och medverka, i projekt. Vi vill Àven skapa förstÄelse för vilka delar, dels i övergÄngen frÄn linje till projekt, men Àven under projektets gÄng, som Àr viktiga att hantera ur motivationssynpunkt.Genomförande: Studien har genomförts som en fallstudie baserad pÄ kvalitativa intervjuer.

ABSTRACTSyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mÄl. Vi fann det intressant att ta reda pÄ detta eftersom vi uppfattar, och Àven har viss erfarenhet av, att mÀnniskors uppfattningar av syftena och mÄlen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien Àr av kvalitativ natur, och vi har anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes pÄ ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjÀlp av empirin frÄn intervjuerna fann vi som vÀntat bÄde likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar.

Elmarknaden i Sverige som sedan början av 1900-talet varit kontrollerad av staten avreglerades 1996 och öppnade för en fri konkurrens för handel med elektricitet. Negativ kritik har under de senaste Ären riktats mot energibolagen dÀr bland annat kundernas missnöje över höga priser och dÄlig kundservice uttryckts. Vid en avreglering kan problem uppstÄ dÄ organisationen vuxit fram ur ett tÀnkande baserat pÄ en monopolmarknad istÀllet för pÄ en konkurrensutsatt marknad. Konkurrensen och kundernas missnöje har medfört att energibolagen varit tvungna att internt Àndra och anpassa sitt arbete efter marknaden och kunden. Syftet med uppsatsen Àr öka förstÄelsen för den interna kommunikationens betydelse för företag i omvandling mot en mer kund- och marknadsorienterad organisation.

Syftet med projektet Àr att undersöka möjligheterna för Sandvik Materials Technology att utveckla arbetet med hÄllbarheten inom affÀrsomrÄdets produktion. PÄ grund av företagets storlek och globala utstrÀckning har företaget ett stort ansvar för att vÀrna om miljön. Syftet Àr vidare att undersöka hur dessa utvecklingsprocesser kan se ut utan att den ekonomiska lönsamheten pÄverkas negativt. De metoder som har anvÀnts för att samla in teori och empiri har bestÄtt utav intervjuer, litteratursökning i böcker samt kritiskt granskade kÀllor pÄ internet. En riskanalys har utförts för att verifiera kÀllans innehÄll och bekrÀfta dess trovÀrdighet.

Syftet med studien Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt- och relationellt perspektiv, skapa en djupare förstÄelse och förklaring för hur medarbetarna pÄ kundservice "En vÀg in" i Varbergs kommun upplevt denna organisationsförÀndring. Urvalet bestod av sex medarbetare och tvÄ personer ur ledningsgruppen. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har anvÀnts, samt en hermeneutisk ansats. För att analyseraoch tolka det empiriska materialet har tidigare forskning och vetenskapliga artiklar valts ut, samt teorierna Jacobsens (2013) förÀndringsledarskap och motstÄnd, Maslows behovstrappa (Aronsson m.fl. 2012), Herzbergs tvÄfaktorsteori (Aronsson m.fl.

Bakgrunden till studien grundar sig i ett ökat fokus pÄ hÀlsofrÀmjande arbete i arbetslivet. För att utveckla ett mer hÀlsofrÀmjande förhÄllningssÀtt har ledaren en viktig funktion, en aspekt vi beslöt oss för att studera nÀrmare. Uppsatsen Àr en intervjustudie av kvalitativ karaktÀr, dÀr sex ledare samt en hÀlsopromotor i Lunds kommun har intervjuats. Syftet med studien Àr att belysa ledarnas arbete med, och deras uppfattningar om hÀlsofrÀmjande arbete. Vi identifierar de insatser som utförs för att frÀmja hÀlsa pÄ arbetsplatser, samt studerar de olika sÀtt pÄ vilka ledarna inhÀmtar och vidarebefordrar kunskap inom omrÄdet.