De senaste decenniernas revisionsskandaler har skadat det höga förtroendet för revisionsbranschen och orsakat att politiker skapat striktare reglering för revisionen, bÄde i omvÀrlden och i Sverige. Ytterligare forskning behövs om de nya regleringarnas effekter. En kunskapslucka finns Àven enligt vÄr mening om hur revisorerna sjÀlva upplever de senaste Ärens regelutveckling. SÄledes behövs det skapas en fördjupad kunskap om hur revisorsprofessionen och revisionsarbetet har pÄverkats av regleringsutvecklingen.Studien har bÄde ett teoretiskt och ett praktiskt syfte. Det teoretiska syftet med studien Àr att kartlÀgga ifall det har skett en avprofessionalisering av revisorsprofessionen.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förstÄelse och tolkning av det rÄdande informella regelsystemet pÄ sin skola, vilka normer och vÀrderingar som gör sig gÀllande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieeleverna sjÀlva beskriver sin skolas kultur. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de pÄ skolans normer, dvs.

Denna studie behandlar Àmnet finansiell bootstrapping av smÄföretag, vilket Àr ett Àmne som fÄtt en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror pÄ att stor del av Sveriges nÀringsliv bestÄr av 99,3 procent smÄföretag, vilket indirekt innebÀr att dessa företag Àr viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten pÄ inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt dÄ företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebÀr.Speciellt nystartade- och smÄföretag kan stöta pÄ problem vid sina finansieringsbehov, dÄ det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. FinansiÀrers utbud av kapital respektive smÄföretagens efterfrÄgan pÄ ytterligare pengar, synkar inte med varandra.

I denna studie undersöks vilka faktorer som pÄverkar idrottslÀrares val av undervisning i momentet friluftsliv och utevistelse. Med faktorer menas idrottslÀrares habitus, den egna definitionen av friluftsliv samt de förutsÀttningar och begrÀnsningar som finns i skolan. Idén till undersökningen uppstod efter att ha lÀst NaturvÄrdsverkets rapport om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa och miljöengagemang. Ur ett pedagogiskt perspektiv betonas utomhusundervisningens pÄverkan pÄ kunskaper, attityder och beteenden i naturen samt vilken betydelse naturkontakten har för framvÀxten av ett mer hÄllbart samhÀlle. Denna studie lyfter fram friluftsliv som potentiell undervisningsmetod för att introducera eleverna till naturen.

Gestaltningsförslaget ?Dunder och flak? presenterar en ny utformning av Vassara torg och park som tar avstamp i GÀllivares befintliga identitet. Förslaget Àr en del av ett examensarbete inom Àmnet landskapsarkitektur. I GÀllivare pÄgÄr en omfattande samhÀllsomvandling till följd av att gruvan i Malmberget expanderar och orten rasar samman. BostÀder och viktiga samhÀllsfunktioner som gÄr förlorade mÄste ersÀttas inom kommunen, vilket kommer ske genom förtÀtning av GÀllivare centralort. NÀr staden förtÀtas försvinner publika ytor samtidigt som de som blir kvar fÄr ett högre anvÀndartryck.

Denna undersökning fokuserar pÄ fotbollshuliganismen i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka synen pÄ fotbollshuliganismens förÀndring och utveckling i Sverige mellan 1990-talet och 2012 samt att jÀmföra mina informanters berÀttelser med tidigare forskning inom Àmnet. I undersökningen vill jag ocksÄ redogöra för vad som ligger bakom huliganismens utveckling och hur den har kommit att pÄverka den svenska fotbollskulturen. I studien har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att samla in empiri till undersökningen och för att kunna besvara mina frÄgestÀllningar. Jag har genomfört och samlat in fakta frÄn fyra olika intervjuer.

Syftet med studien Àr att undersöka musiklÀrares bedömning i Àmnet musik i Ärskurs 6 i relation till kursplanens mÄl för musikÀmnet. Bakgrundskapitlet presenterar kursplanen i musik för Ärskurs 4-6 ur lgr11, begrepp som Àr vanligt förekommande i bedömningssammanhang, samt ger en presentation av tidigare litteratur och forskning som anknyter till studiens syfte. Vidare presenteras ocksÄ varierade perspektiv pÄ begreppet kunskap, vilket Àr de teoretiska utgÄngspunkter som ligger till grund för studien.     Den forskningsmetod som anvÀnts i undersökningen Àr den kvalitativa intervjun, och fyra i nulÀget aktiva musiklÀrare i Ärskurs 6 intervjuades. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades sedan av mig, och de svar som framkommit utgör studiens resultat.

Egyptens familjelagstiftning baseras pÄ ?ari?alag som har sin tolkningsgrund i densunnitiska hanafitiska lagskolan, men innehÄller ocksÄ inslag ur den shafi?itiska-, denmalikitiska- och den hanbalitiska skolan. Ett Àktenskap Àr inom islamsk rÀttstradition ettavtal mellan tvÄ parter. Maken Àr skyldig att försörja sin hustru och sina barn ochkvinnan Àr skyldig att lyda sin make. Om kvinnan skall ha rÀtt arbeta, studera ellerlÀmna hemmet utan sin makes tillstÄnd mÄste detta vara inskrivet iÀktenskapskontraktet.

Syftet med uppsatsen Àr att presentera ett vÀgledande verktyg med aspekter i glesbygder som ökar Àldres fysiska aktivitet. I Sverige ökar medellivslÀngden för varje Är och fortsÀtter ökningen kommer 25 procent av befolkning, Är 2035, vara 65 Är och Àldre. Majoriteten av Sveriges Àldre bor idag i glesbygder. Enligt forskare har glesbygder jÀmfört med stÀder mindre tillgÄng till resurser som ökar fysisk aktivitet, samtidigt lyfter de fram nya studier som tyder pÄ att bebyggd miljö pÄverkar och kan öka fysisk aktivitet. Vilka aspekter i den bebyggda utemiljön i glesbygder ökar Àldres fysiska aktivitet? För att svara pÄ frÄgan och uppfylla uppsatsens syfte anvÀnds litteraturstudier som metod.

Ett av de största arbetsfÀlten för socionomer Àr utredningsarbetet med barn ochunga som misstÀnks fara illa, inom socialtjÀnsten. Socialsekreterare som arbetarinom detta omrÄde ska utreda om barn fÄr sina behov tillgodosedda pÄ flera olikaomrÄden, ett av dessa omrÄden Àr de kÀnslomÀssiga behoven. Syftet med vÄrstudie var att lyfta fram socialsekreterarnas upplevelser kring att utredakÀnslomÀssig tillgÀnglighet och om barn fÄr sina kÀnslomÀssiga behovtillgodosedda i barnavÄrdsÀrenden, samt att se vilka möjligheter och svÄrighetersom finns pÄ detta omrÄde. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material i form avintervjuer med socialsekreterare samt autentiska utredningar. Studiens teoretiskaperspektiv Àr utvecklingsekologi samt det teoretiska begreppet kunskap.

Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och lÀraridentitet konstrueras pÄ tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgÄngspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolvÀsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstÄs utifrÄn ett material frÄn friskolor belÀgna i Sverige.Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet pÄ en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förstÄelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen Àr hÀmtade frÄn tvÄ olika skolor av diskursanalys.

Syftet med examensarbetet Àr att studera vilka Äsikter lÀrare inom grundskolan och sÀrskolan har om en skola för alla, utifrÄn ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av sÀrskilt stöd. Fokus ligger pÄ vilka förÀndringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrÄgor som ligger till grund för examensarbetet Àr:Vad sÀger lÀrare i grundskolan och sÀrskolan om en skola för alla?Vilka faktorer pÄtalar lÀrare Àr grundlÀggande för att en skola för alla ska fungera?Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lÀrare?LitteraturgenomgÄngen behandlar de faktorer som kan pÄverka hur framgÄngsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa Àr bland andra att en Àndrad mÀnniskosyn krÀvs i samhÀllet, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna frÄn sÀrskolan inte behöver sÀrskiljas, grundskolans elever lÀr sig att acceptera mÀnniskors olikheter och eleverna kan fÄ ett utbyte av varandra.

Mitt examensarbete var ett uppdrag frÄn HÀlsohuset i BÄstad som ville skapa en helande trÀdgÄrd och fÄ ett designförslag pÄ en sÄdan. HÀlsohusets nuvarande arbete med friskvÄrd som meditationer, samtalsterapi och vanliga lÀkarundersökningar m.m. bedrivs inomhus. MÄlgruppen som besöker HÀlsohuset Àr bred men alla har sin hÀlsa som fokus. HÀlsohuset vill komplettera med utomhusverksamhet genom att anlÀgga en helande trÀdgÄrd som kan erbjuda klienterna möjligheten att vistas i en restorativ utemiljö under besöken.  Arbetet har skrivits som en processbeskrivning dÀr syftet Àr att man ska kunna följa hela arbetets framskridande.

Det finns flera anledningar till varför företag ska satsa pÄ mÄngfald. Det handlar bland annat om att företag fÄr en ökad kreativitet och innovationsförmÄga som leder till att företagens struktur blir flexiblare. Den ökade kreativa och innovativa förmÄgan uppstÄr dÄ företag blandar olika perspektiv, erfarenheter, bakgrunder, nationaliteter, Älder etc. Dvs. en personalsammansÀttning bestÄende av mÄngfald.

Min uppsats FrÄn fondhot till borgerligt grÄ visar nÄgra intressanta aspekter pÄ det politiska sprÄket i Aftonbladet och Expressen under de sista veckorna innan valen Ären 1982 till och med 2002. FrÄn att nÄgon-ting upplevs som ett hot till att nÄgonting (annat) upplevs som grÄtt pekar onekligen pÄ en drastisk dimensionsförskjutning i sprÄkbruket.Uppsatsen visar dels skillnader i sprÄkbruket över tid i respektive tidning, dels hur frekvensen för de undersökta orden förÀndras över tid.Av de tolv ord jag undersökt, demokrati, frihet, jÀmlikhet, rÀttvisa, solidaritet, samhÀlle, vÀlfÀrd, medborgare, icke-socialist, borgare, borgerlig samt löntagarfonder, Àr borgerlig det med flest belÀgg och dessutom av starkt blockskiljande karaktÀr. FrÄn att de borgerliga sjÀlva vacklat inför att anvÀnda ordet, anvÀnde man det under valet 2002 (och senare under valet 2006) som ett positivt samlingsbegrepp pÄ fyra partier. Det nÀrbeslÀktade ordet borgare upplevdes sannolikt av bÄda tidningarna som alltför ideologiskt skarpt och har följaktligen fÄ belÀgg.Ordet löntagarfonder anvÀndes med fÄ undantag endast 1982 och dÄ huvudsakligen i Expressen, en företeelse vÀrd att notera eftersom lön-tagarfonderna var ett vÀnsterprojekt. Liksom ordet löntagarfonder har ordet icke-socialist försvunnit frÄn ledarartiklarna.