Att utreda och bedöma känslomässig tillgänglighet - En kvalitativ studie om socialsekreterares förutsättningar i arbetet att bedöma om barn får sina känslomässiga behov tillgodosedda
SocialtjänstenBarns känslomässiga behovUtredningBedömning Social servicesChildren´s emotional needsInvestigationAssessment
Ett av de största arbetsfälten för socionomer är utredningsarbetet med barn ochunga som misstänks fara illa, inom socialtjänsten. Socialsekreterare som arbetarinom detta område ska utreda om barn får sina behov tillgodosedda på flera olikaområden, ett av dessa områden är de känslomässiga behoven. Syftet med vårstudie var att lyfta fram socialsekreterarnas upplevelser kring att utredakänslomässig tillgänglighet och om barn får sina känslomässiga behovtillgodosedda i barnavårdsärenden, samt att se vilka möjligheter och svårighetersom finns på detta område. Vår studie bygger på empiriskt material i form avintervjuer med socialsekreterare samt autentiska utredningar. Studiens teoretiskaperspektiv är utvecklingsekologi samt det teoretiska begreppet kunskap. Vårtresultat visar att utredning av känslomässig tillgänglighet och barnskänslomässiga behov är ett komplext arbete som kräver flera sorters kunskap ochflera faktorer påverkar möjligheterna att utreda. Socialsekreterarna lyfter upp attde gärna vill ha någon mer konkret problematik att gå på, såsom exempelvisföräldrars missbruk eller att barnet uppvisar symptom som visar på att barnet farilla. Bedömningar om ifall barn får sina känslomässiga behov tillgodoseddafokuserar ofta på föräldrarnas känslomässiga tillgänglighet och det görs sällanbedömningar på olika nivåer i barnets liv. Socialsekreterarna säger att de inte harnågot stöd i sina bedömningar av känslomässig tillgänglighet och barnskänslomässiga behov, varken i organisationen eller i BBIC. De anser sig inteheller ha den kunskap som krävs för att tydligt kunna visa på vilka konsekvenserdet blir för barnet när de inte får sina känslomässiga behov tillgodosedda. Mycketav bedömningarna som görs grundar sig istället på den enskildasocialsekreterarens praktiska vishet grundad i erfarenhet, värderingar, känsla ochegen tolkning av den information som framkommer. Studien visar attsocialsekreterarnas upplevelse är att även utfall i rättsliga sammanhang påverkasav enskilda advokaters och domares värderingar och hur de, utifrån sin kunskap,tolkar den information som framkommer i utredningarna.