Syftet med detta examensarbete var att beskriva intensivvĂ„rdssjuksköterskors erfarenheter av att vĂ„rda patienter som drabbats av trauma. Åtta intensivvĂ„rdssjuksköterskor intervjuades. Data analyserades genom kvalitativ tematisk innehĂ„llsanalys och resulterade i tvĂ„ teman och sju kategorier. Dessa teman var: att vilja tillgodose behoven och att bĂ€ra med sig det svĂ„ra. Resultatet lyfter fram vikten av att intensivvĂ„rdssjuksköterskorna Ă€r vĂ€l förberedda inför omhĂ€ndertagandet av en patient som drabbats av trauma som en förutsĂ€ttning för att förmedla god omvĂ„rdnad.

Det huvudsakliga syftet med vÄr studie Àr att studera vilka lÀsinlÀrningsmetoder som lÀrare anvÀnder sig av i den tidiga lÀsinlÀrningen. Arbetet utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar; Vilka lÀsinlÀrningsmetoder anvÀnder lÀrare i den tidiga lÀsinlÀrningen? Vad Àr grunden för barns tidiga lÀsinlÀrning? Vilka faktorer pÄverkar barns tidiga lÀsinlÀrning? Vi har inriktat oss pÄ lÀrare som undervisar elever i skolans tidigare Är. Studien har genomförts i intervjuform för att fÄ lÀrarnas uppfattning om vilka lÀsinlÀrningsmetoder som de anvÀnder sig av i den tidiga lÀsinlÀrningen. Sammanlagt har elva stycken lÀrare som arbetar i Ärskurserna 1 till 3 intervjuats.

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva förskollÀrares uppfattning om pojkars och flickors rollekar. I bakgrunden lyfter vi fram tidigare forskning som gjorts inom lek dÀr vi lÀgger fokus pÄ rolleken ur ett genusperspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie med utgÄngspunkt frÄn Elkonins tre stadier i rolleken i Äldern fyra till sex Är som Hangaard Rasmussen (1979) beskriver. UtifrÄn detta har vi intervjuat förskollÀrare om deras uppfattning kring barns rollekar. Resultatet visade att förskollÀrarna uppfattar att det Àr vi vuxna som formar barnens könsidentiteter.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvÄrigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmÀrker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lÀrandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvÄrigheter har jag valt att utgÄ ifrÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att fÄ en förförstÄelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprÀtthÄlla och samverka kring barn i koncentrationssvÄrigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvÄrigheter, nÀr ett barn har svÄrigheter med att fokusera och följa instruktioner eller nÀr barnet inte Àr tillrÀckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framtrÀdande vid; övergÄngarna, nÀr det Àr stora barngrupper och nÀr det fattas personal pÄ avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter Àven vikten med en god lÀrande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid Àr pÄ samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bÀttre..

Detta arbete Àr en kvalitativ studie som handlar om kommunikation pÄ mÄngkulturella förskolor. Syftet med den empiriska undersökningen Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare uttalar sig om den kommunikation som sker pÄ mÄngkulturella förskolor. De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr: PÄ vilka olika sÀtt kan kommunikation komma till uttryck pÄ en mÄngkulturell förskola? PÄ vilka sÀtt stödjer och utvecklar pedagogerna kommunikation i en mÄngkulturell förskola? Insamling av materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer vilka spelats in med diktafon och transkriberats.Resultatet frÄn de intervjuer som gjorts diskuteras mot forskningsbakgrunden i vilken vi lyfter tidigare forskning inom relevanta omrÄden för studien. Bland annat beskrivs hÀr kommunikation, interkulturell kommunikation och förskolan som diskurs.Resultatet visar att pedagogens förhÄllningssÀtt och olika stöd Àr av stor betydelse för den kommunikation som sker pÄ mÄngkulturella förskolor.

SammanfattningBara de senaste Ären har det lanserats ett flertal nya betalningstjÀnster för mobiltelefoner, men ingen har fÄtt det genomslag som förvÀntades. Varför tar inte konsumenterna till sig dessa lösningar?  Denna studie lyfter fram faktorer som har direkt pÄverkan för anvÀndandet av dessa nya tekniker. Faktorerna har identifierats med hjÀlp av vÄr litteraturstudie pÄ utökade TAM-modeller frÄn tidigare forskning som försöker förklara acceptans och adoptering av mobila betalningar. Faktorerna som framkom genom litteraturstudien Àr grunden för vÄr kvantitativa undersökning, som anvÀnder enkÀter för insamlandet av data.

Malmö högskola LĂ€rarutbildningen SÄL, svenska, svenska som andrasprĂ„k och engelska. Höstterminen 2005 Denna undersökning visar pĂ„ vikten av kontinuerlig modersmĂ„lsundervisning för elever med minoritetssprĂ„k. Arbetet ger ocksĂ„ en översikt över forskning som gjorts med tanke pĂ„ dessa barns skolframgĂ„ngar och belyser modersmĂ„lsundervisningens innehĂ„ll i Lund. Resultaten frĂ„n bĂ„de enkĂ€t och intervjuer redovisas och ger förhoppningsvis en klar bild av verksamheten och en rad förbĂ€ttringar presenteras inför kommande Ă„r pĂ„ de skolor dĂ€r jag sjĂ€lv arbetar. Min intention var att undersöka vad undervisningen styrs av, vilka hinder och möjligheter som finns för samarbete mellan oss lĂ€rare och att visa vilka kringliggande faktorer som egentligen pĂ„verkar denna undervisning? Slutsatsen blev att vi skall vĂ€rna om den hĂ€r undervisningen för att den Ă€r en sĂ„dan viktig lĂ€nk bĂ„de i barnens sprĂ„kutveckling och i deras identitetsutveckling. Barnen har ocksĂ„ mycket lĂ€ttare att lĂ€ra sig sitt andrasprĂ„k om de kan sitt modersmĂ„l bra.

Personer som trÀnar styrketrÀning lyfter ofta för lÀtt och slutar lyfta för tidigt för att uppnÄ önskat trÀningsresultat. Syftet med studien var att testa hur prestationen vid styrketrÀning pÄverkas dÄ mÄlsÀttningen att uppnÄ maximal anstrÀngning anvÀnds i jÀmförelse med att anvÀnda mÄlsÀttningen att prestera maximalt antal repetitioner. Tolv mÀn och 20 kvinnor randomiserades till tvÄ grupper. AMRAP-gruppen försökte prestera maximalt antal repetitioner och RPE-gruppen försökte uppnÄ maximal anstrÀngning. För att mÀta hur prestation pÄverkas av mÄlsÀttning berÀknades relativ förÀndring mellan set 1, i vilket bÄda grupperna försökte prestera maximalt antal repetitioner, och set 2, i vilket grupperna anvÀnde respektive angiven mÄlsÀttning.

Föreliggande arbete ingÄr i ett större projekt av fyra enskilda arbeten om Sorgenfri industriomrÄde. De fyra delarna Àr: -Brukare: Boende -Brukare: SmÄföretag -Fastighetsföretag -Kontinentalbanan Detta arbete lyfter fram de boendes vardagskunskap, med ansats ur ett fenomenologiskt perspektiv. De inslag som de boende prioriterar om de fÄr vara med och planera ett nytt bostadsomrÄde bl.a. av: -Att det finns grönstruktur och naturliga mötesplatser -Att bostadsomrÄdet Àr tryggt ur bÄde sociala och fysiska aspekter -Att det finns nÀrservice i olika former - Att bostadsomrÄdet anpassas sÄ att kategoriboende ej uppstÄr -Att bostadsomrÄdet har en genomströmning av mÀnniskor, sÄ att det blir en levande stadsdel Den största vikten ligger pÄ de boende. För att fÄ fram de boendes vardagskunskap har participatoriska metoder anvÀnts.

Undersökningen Àr gjord ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Jag har valt att utgÄ frÄn Julia Evetts och speciellt hennes begrepp professionalism inifrÄn respektive ovanifrÄn (from within/from above). Syftet Àr att analysera hur fritidspedagoger i en facebookgrupp, sprÄkligt sett lyfter fram vilka de Àr och vad de gör, och pÄ sÄ sÀtt konstruerar en diskurs som  definierar yrkesrollen och uppdraget. SÀrskilt  intressant Àr hur de definierar sitt yrke i relation till lÀrare, skolledning och de politiker som styr över olika satsningar pÄ skola och fritidshem.Jag har anvÀnt mig av diskursanalys som metod för att analysera det empiriska materialet, vilket bestÄr av texter frÄn Facebook. Materialet har tematiserats enligt följande: Fritidspedagogens identitet som professionell och Hur definierar man det egna yrkesuppdraget?Resultatet visar att Facebook fungerar som en social arena dÀr fritidspedagoger tillsammans konstruerar en diskurs som definierar yrkesidentiteten och yrkesuppdraget.

Syftet med denna studie Àr att bringa bÀttre förstÄelse och ge en inblick i flyktingars egna upplevelser och erfarenheter gÀllande integrationsarbete under deras tid i Sverige samt under introduktionsperioden pÄ integrationsenheten i VÀsterÄs. Jag har fokuserat min studie pÄ att undersöka hur flyktingar upplever praktik som ÄtgÀrd till integration för att tillföra bÀttre förstÄelse för praktikanternas upplevelser samt identifiera problemomrÄden som behöver förbÀttring eller utveckling. Enligt min mening tyder resultaten av mina kvalitativa djupintervjuer pÄ att det finns ett behov av att fokusera pÄ flyktingens upplevelse under introduktionstiden. Denna period kan vara avgörande för flyktingens framtida sjÀlvuppfattning som jag anser skapar kollektiva gemenskaper som i sin tur leder till isolering och till slut det oundvikliga vi och dem tÀnkande som sÀtter hinder i vÀgen för en lyckad integration.Jag inbjuder lÀsarna att ta del av mitt arbete som belyser olika problemomrÄden samt lyfter fram vilka ÄtgÀrder som behöver vidtas för en utveckling inom integrationsarbetet..

Denna rapport behandlar skillnader i bland annat visuell information (som olika djupledtrÄdar) vilka kan ha betydelse för den visuella upplevelsen och inverkan pÄ till exempel precisionsbedömningar gÀllande avstÄnd i bÄde virtuella och verkliga miljöer.Rapporten lyfter fram tre olika presentationstekniker som presenterar visuell information i olika utstrÀckning. TvÄ av presentationsteknikerna, Desktop och CUBE, presenterar tvÄ virtuella miljöer. Den tredje presentationstekniken, Verklig, presenterar en verklig miljö. De tre presentationsteknikerna stÀlls mot varandra i en undersökning gÀllande eventuella skillnader i precisionsbedömningar (avstÄndsbedömningar mellan och pÄ olika objekt). Resultatet visar att det föreligger signifikanta skillnader vad gÀller precisionsbedömningar mellan den virtuella presentationstekniken Desktop och Verklig samt mellan den virtuella presentationstekniken CUBE och Verklig.

I denna studie lyfter vi fram VD relativa ersÀttning i förhÄllande till resterande koncernledning. Studiens syfte Àr att analysera effekterna av en stark VD genom att undersöka sambandet mellan VD:s andel ersÀttning och företagets resultat vad gÀller vÀrde och lönsamhet. Studien bygger pÄ teorier som agentteorin, stewardshipteorin, tournamentteorin och cateringteorin. För att besvara frÄgan om samband existerar har en kvantitativ metod anvÀnts. Data har sedan analyserats med hjÀlp av regressionsanalyser för att identifiera samband.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur personalen p? fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att fr?mja barns psykiska h?lsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska h?lsans f?r?ndringar under ?ren. Allt fler barn drabbas av psykisk oh?lsa.

Syftet med studien var att i en intervention undersöka om mentala trÀningsprogram kan förbÀttra koncentrationsförmÄgan hos 17 allsvenska bandyspelare (M = 22,7, Sd = 4,59). Dessutom fanns en hypotes om att en förbÀttrad koncentrationsförmÄga gav en bÀttre prestationsförmÄga. Resultatet visade ett signifikant positivt resultat i 10 av 12 variabler nÀr det gÀllde spelarnas utveckling av koncentration, frÄn mÀtning 1 till mÀtning 2. Vidare visade sig spelarnas utveckling kunna kategoriseras i tvÄ överordnade teman, nÀmligen utveckling av fÀrdigheter relaterade till interventionen och personlig utveckling. Dessutom hittades ett signifikant samband i att ju högre utvecklad tÀvlingskoncentration spelarna upplevde desto högre utvecklad prestationsförmÄga upplevde de sig ha utvunnit.