Behörighetskrav införgymnasial yrkesutbildning -vem innesluts och vem utesluts?Kjell LundbergSammanfattningBakgrunden till mitt valda Àmne Àr att jag arbetar pÄ ett fordonstekniskt PRIV program. Eleversom gÄr detta program har inte blivit antagna till ett nationellt program pÄ grund av behörighetskraveni Lpf-94. Flera av dessa elever skulle klara karaktÀrsÀmnena pÄ ett nationellt program,men skulle ha stora svÄrigheter i kÀrnÀmnena, Àven med extra hjÀlp.De lÀroplansutredningar och behörighetskrav som jag har studerat Àr för: 1955 Ärs yrkesskolreform,Lgy-70, Lpf-94 och SOU 2008:27 FramtidsvÀgen ? en reformerad gymnasieskola (förslagtill gymnasiereform GY-10).Syftet med studien:? Hur ser behörighetskraven till yrkesutbildning ut i de olika lÀroplanerna?? Vad Àr tankarna bakom lÀroplanerna?? Hur kan kraven i utredningarna till lÀroplanerna ses i ljuset av perspektiv pÄ kunskap?Metoden jag har anvÀnt mig av Àr en dokumentstudie och kunskapsbegreppet anvÀnds somteoretiskt perspektiv.Studien börjar med en historisk utblick pÄ yrkesutbildningar.

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska h?lsa efter upprepad utsatthet f?r v?ld. Skriftliga domar sammanst?llda av juristdomare (N = 23) unders?ktes med tematisk analys. M?len omfattade minst en ?talspunkt f?r grov kvinnofridskr?nkning.

Statistik visar att antalet sökande till OmvĂ„rdnadsprogrammet (OP) blir allt fĂ€rre. Behovet av utbildade och kompetenta undersköterskor kommer i framtiden att öka. Syftet med denna studie Ă€r att belysa och lyfta fram tankar och uppfattningar om hur en lokal inriktning ? OmvĂ„rdnadsprogrammet med samhĂ€llsinriktning (OP-s) - skapades i ett försök att höja statusen och intresset för vĂ„rdyrken. Genom en enkĂ€t till elever pĂ„ OP-s och genom kvalitativa intervjuer med en pedagog, programrektorn och utvecklingssekreteraren i kommunen, har vi försökt fĂ„ fram olika tankar och uppfattningar kring inriktningen. Uppsatsen belyser följande frĂ„gor: Hur upplever en OPs klass, en pedagog, rektorn pĂ„ OP och utvecklingssekreteraren i kommunen alla skolans valmöjligheter? Är OP-s en utvecklingsmöjlighet för OP? PĂ„ vilka sĂ€tt pĂ„verkar OP-s elevurval och nivĂ„grupperingar? Varför Ă€r OP-s nerlagd? Resultatet visar att eleverna och pedagogen, som skapade inriktningen, upplevde inriktningen som mycket lyckad, dĂ„ den gav en gedigen yrkesutbildning och sĂ€rskild behörighet till mĂ„nga utbildningar pĂ„ universitet och högskola.

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

IngÄngen till Àmnesvalet Àr att jag varit yrkesverksam som mÄlare. Studiens syfte Àr att undersöka hur elever pÄ gymnasieskolans mÄlarprogram formulerar sig om och synliggör sin kunskap inom spacklingsarbete. Ett delsyfte Àr att undersöka hur bedömning av elevers kunskap inom spacklingsarbete kan förbÀttras samt att försöka ta reda pÄ vilket sÀtt kan man förbÀttra möjligheten för bedömning inom tyst kunskap. I detta fall valde jag att fokusera pÄ spackelkvallitet beroende pÄ att det dels Àr en central brytpunkt men Àven att det Àr relevant för mitt kommande roll som yrkeslÀrare.Ett centralt begrep i studien Àr tyst kunskap. Schön skriver om tacit knowledge som kan översÀttas till tyst kunskap liksom Polanyi.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Utbildning och livslÄngt lÀrande Àr idag aktuella begrepp i samhÀllet och det finns en sjÀlvklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns Àn i dag arbeten som krÀver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken dÀr individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. BadmÀstare Àr en sÄdan yrkesgrupp, dÀr flertalet anstÀllda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks pÄ vilka sÀtt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.

Syfte: Syftet med studien var att, med hja?lp av Optical Coherence Tomography (OCT), underso?ka om det finns na?gon skillnad i central och perifer retinal tjocklek mellan olika ametropier.Metod: Studien omfattade 36 fo?rso?kspersoner, som grupperades beroende pa? ametropi i en myop, emmetrop och hyperop grupp. Av de 36 fo?rso?kspersonerna var det 15 myoper, 15 emmetroper och 6 hyperoper. En inledande ma?tning gjordes da?r fo?rso?kspersonernas objektiva refraktion uppma?ttes med autorefraktor och da?refter gjordes en avsta?mning i provba?ge fo?r att sa?kersta?lla refraktionen.

2011 Ärs gymnasiereform har inneburit stora förÀndringar för svenskÀmnet, bland annat genom förÀndringen av Àmnets omfattning, som ökats pÄ högskoleförberedande program samtidigt som den halverats pÄ yrkesprogram. UtifrÄn en lÀroplansteoretisk ansats, med syfte att undersöka och diskutera svenskÀmnets förutsÀttningar, analyseras i föreliggande uppsats uttalade och outtalade idéer om svenskÀmnet i regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, den proposition som ligger till grund för reformen. Metoden som tillÀmpas Àr en kvalitativ textanalys, men analysen har Àven kvantitativa inslag dÀr konceptionerna allmÀnutbildning och yrkesutbildning anvÀnds som analyskategorier. Analysen visar att svenskÀmnet i propositionen explicit tillskrivs betydelse för de tre uppdrag som i propositionen framstÀlls som gymnasieskolans huvuduppdrag; att ge en god grund för yrkeslivet, för fortsatta studier och för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet. Analysen visar dock att det svenskÀmne som impliceras i propositionen, genom att uppdraget att utbilda för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet bortprioriteras till förmÄn för uppdraget att utbilda för yrkeslivet, istÀllet Àr ett Àmne som framför allt organiseras och motiveras som ett högskoleförberedande Àmne, med relevans framför allt för elever pÄ högskoleförberedande program..

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

Antalet elever som idag söker till omvĂ„rdnadsprogrammet har sjunkit och skolan försöker dĂ€rför hitta nya vĂ€gar att locka till sig elever bland annat genom att erbjuda olika profilval. Syftet med följande arbete var att undersöka hur elever vid gymnasieskolans omvĂ„rdnadsprogram ser pĂ„ innehĂ„llet i sin utbildningen. Med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning tillfrĂ„gades 47 elever som gĂ„r sitt tredje och sista Ă„r hur de upplevt sin utbildning, speciellt utifrĂ„n att de frĂ„n och med sitt andra Ă„r kunnat vĂ€lja en av tre profiler. En liknande undersökning har gjorts av Anna Sjölin (2004) om ungdomars gymnasieval, deras motiv till att söka omvĂ„rdnadsprogrammet och hur de sĂ„g pĂ„ sin yrkesutbildning och framtid. Resultatet i hennes undersökning visar att eleverna valde omvĂ„rdnadsprogrammet utifrĂ„n att det Ă€r ett praktiskt inriktat gymnasieprogram men att mindre Ă€n hĂ€lften av eleverna ville jobba som undersköterskor i framtiden. Även i denna undersökning visade resultatet att eleverna sökte till omvĂ„rdnadsprogrammet pĂ„ grund av den praktiska inriktningen.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.