Behörighetskrav inför gymnasial yrkesutbildning - vem innesluts och vem utesluts?
Admittance CriteriaCurriculumsSchool ReformsConception of KnowledgeDocument study.BehörighetskravLäroplanerSkolreformerKunskapstraditionerDokumentstudie
Behörighetskrav införgymnasial yrkesutbildning -vem innesluts och vem utesluts?Kjell LundbergSammanfattningBakgrunden till mitt valda ämne är att jag arbetar på ett fordonstekniskt PRIV program. Eleversom går detta program har inte blivit antagna till ett nationellt program på grund av behörighetskraveni Lpf-94. Flera av dessa elever skulle klara karaktärsämnena på ett nationellt program,men skulle ha stora svårigheter i kärnämnena, även med extra hjälp.De läroplansutredningar och behörighetskrav som jag har studerat är för: 1955 års yrkesskolreform,Lgy-70, Lpf-94 och SOU 2008:27 Framtidsvägen ? en reformerad gymnasieskola (förslagtill gymnasiereform GY-10).Syftet med studien:? Hur ser behörighetskraven till yrkesutbildning ut i de olika läroplanerna?? Vad är tankarna bakom läroplanerna?? Hur kan kraven i utredningarna till läroplanerna ses i ljuset av perspektiv på kunskap?Metoden jag har använt mig av är en dokumentstudie och kunskapsbegreppet används somteoretiskt perspektiv.Studien börjar med en historisk utblick på yrkesutbildningar. Den fortsätter sedan med enförklaring av syftet med läroplaner och framarbetningsstrategier av läroplaner.Resultaten av min studie är: Med 1955 års yrkesskolreform flyttades yrkesutbildningen in iskolmiljö. De två huvudargumenten till detta var att statsmakten ville göra det möjligt att fostraungdomar till demokratiska medborgare och man såg inte hur arbetsmarknaden skulle hinnamed att utbilda lärlingar.Lgy-70 har de generösaste antagningsvillkoren. I denna läroplan blev nästan alla ungdomarantagna till yrkesutbildning förutom att det fanns chans att bli antagen under fri kvot. Den friakvoten öppnade dörren för bl.a. ungdomar med utländskt utbildning och sökande som på grundav handikapp inte kunnat uppnå full behörighet.Lpf-94 är unik på det sättet, att det var första gången kärnämnesbetyg från grundskolan användessom behörighetskrav till yrkeslinjerna. Samtliga program blev treåriga och gemensammakärnämnen infördes.Gymnasieutredningen SOU 2008:27 (GY-10) föreslår en tydlig skärpning av behörighetskravenför yrkesprogrammen. Utredaren föreslår minst godkänt i åtta kärnämnen, i jämförelsemed dagens tre. Nu är cirkeln sluten vad gäller yrkeskunskaperna. Utredaren föreslår vidare enyrkesexamen, som ger en erkänd kompetens i yrket och med en komplimenterande lärlingsutbildningtill yrkesprogrammen. Nu hoppas utredarna att arbetsmarknaden skall ha kapacitet attutbilda lärlingar, som man inte var övertygad om arbetsmarknaden hade på 50-talet.Vidare resultat av min studie ger vid handen följande: Det källmaterial till läroplanerna jaghar analyserat har använt i stort sett samma argument till att ändra läroplanerna. Näringslivetvill ha förändring t.ex. bättre yrkeskunskaper och statsmakten vill försäkra sig om en bred medborgarfostrantillsammans med en möjlighet för individen att senare i livet genomgå kompetensutvecklingoch högskolestudier.AbstractThe decision to select this particular content of my thesis was due to my present occupation as ateacher attached to a vehicle mechanics ?PRIV? programme (reduced national program). Studentswho participate in this programme have been excluded from the national programme dueto the criteria of admittance in Lpf-94. Several of these students would pass the trade subjects atthe national programme, but encounter difficulties with the basic subjects, in spite of addedsupport.I have scrutinized the following curriculum proposals and admittance rules for: 1955 TradeSchool Reform, Lgy-70, Lpf-94 and SOU 2008:27 Framtidsvägen ? en reformerad gymnasieskola(the current proposal to a new Upper Secondary School Reform, GY-10). The hypothesisof my study is to find answers to the following questions:? What rules of admittance applies to Vocational Schools in the different Curriculums?? What is the basic content of thoughts behind the different Curriculums?? How do the demands for in the proposals of the curriculums meet the conceptions ofknowledge in perspective?The method used is a literature study and conception of knowledge is used as the theoreticalperspective.The literature study commences with a historical retrospection of vocational training. Fromthere it elaborates on the purpose of curriculums and the design strategies of same.The conclusion of my thesis is: The 1955 Reform of the trade school established the vocationaltraining within the existing educational training system, due to the desire from the governmentto avail the possibilities in bringing up young people as responsible and democraticlyaware citizens. There was also a fear that the market did not have the capacity to train enoughtrainees.Lgy-70 has got the most generous admittance conditions. The authorities at that time realisedthe importance of that education above elementary school level was availed to everybody. Evenin the case of not being born in Sweden or being a handicapped student.Lpf-94 is unique in the following way: It introduced restrictions to enrol to the Upper SecondarySchool (vocational school). All programmes became three years and all students studiedthe same basic subjects.The proposal which forms GY-10 reinforces the trend of restrictions to enrol to the UpperSecondary School. At the same time this proposal is back to the 1955 Trade School ambition ofacquiring final trade skill. An apprenticeship as a complement to the in-house training is proposedand further, now, the researchers are hopeful that the market shall have the capacity totrain trainees, contrary to what the researchers believed in the fifties.Finally, all the proposals to curriculums have used the same argument to the content of thecurriculums. The business environment demands a change and the authorities will ensure abroad civil obedience, together with a possibility for the citizen to study at the next level.