GIS i kombination med GPS börjar anvÀndas allt mer i det moderna skogsbruket och dÄ frÀmst till traktplanering och inventering. Tidigare försök har visat att utrustningen Àven kan anvÀndas som navigeringshjÀlpmedel i skördare. Siljansfors försökspark har under en tid koordinatsatt försöksytor med hjÀlp av en DGPS mottagare och lagrat detta i ett Geografiskt Informations System (GIS). De vill nu se pÄ vilket sÀtt denna geografiska information kan anvÀndas tillsammans med en GPS i en skördare för att hitta och skydda deras försöksytor. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur noggrant en skördarförare kan gallra intill skyddsvÀrda objekt, endast med GPS och digitalt kartunderlag som hjÀlpmedel.

Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

NÀr man studerar förÀdlingskedjor finner man tre flöden som pÄverkar och Àr beroende av varandra; det fysiska-, informations-, och det finansiella flödet. Det fysiska flödet Àr det mest pÄtagliga och bestÄr frÀmst av varor, informationsflödets uppgift Àr att administrera det fysiska flödet sÄ att det blir effektivt och det finansiella flödet handlar om penningöver-föring. Ett första steg för att effektivisera flöden Àr att genomföra en processkartlÀggning.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga en kollektionsprocess pÄ fallföretaget XY. KartlÀgg-ningen ska resultera i identifiering av problem i processen samt förbÀttringsförslag. För att besvara syftet har fem frÄgor stÀllts i rapporten, tvÄ exempel Àr vad Àr ett bra materialflöde? och vad ska man tÀnka pÄ inför förbÀttringsarbete med processer?Olika metoder har anvÀnts vid datainsamling, bland annat intervjuer, e-post och litteratur-studier.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) kan definieras pÄ olika sÀtt men brukar ofta delas in i tre omrÄden: det ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstagandet. En bransch dÀr miljöfrÄgan anses vara sÀrskilt relevant Àr inom förpackningsbranschen. Mjölkförpackningar Àr ett exempel pÄ förpackningar som anvÀnds i mÄnga svenska hushÄll. I Sverige har mjölkförpackningarna tidigare bestÄtt av kartong med en tunn plasthinna pÄ insidan men idag inkluderar de ofta en skruvkork i plast. Detta leder till en större miljöpÄverkan dÄ plasten i dessa skruvkorkar utvinns ur fossila rÄvaror.

För att stÀvja spridningen av upphovsrÀttsskyddat materiel via internet har det i Sverige, med bakgrund i en mÀngd EU-direktiv, införts en rad olika sanktionsmöjligheter. En rÀttighetsinnehavare kan bl.a. vÀnda sig till domstol och yrka pÄ att en intrÄngsgörare ska belÀggas med ett förbud vid vite mot att fortsÀtta med intrÄnget. Ett sÄdant förelÀggande kan Àven meddelas en mellanhand, i form av exempelvis en internetleverantör, som i objektiv mening anses medverka till upphovsrÀttsintrÄng. I praxis har förbudet kommit att innebÀra att internetleverantörer Älagts att sluta tillhandahÄlla internetuppkoppling till internettjÀnster, vilka möjliggjort spridning av upphovsrÀttsskyddat material.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

För att stÀvja spridningen av upphovsrÀttsskyddat materiel via internet har det i Sverige, med bakgrund i en mÀngd EU-direktiv, införts en rad olika sanktionsmöjligheter. En rÀttighetsinnehavare kan bl.a. vÀnda sig till domstol och yrka pÄ att en intrÄngsgörare ska belÀggas med ett förbud vid vite mot att fortsÀtta med intrÄnget. Ett sÄdant förelÀggande kan Àven meddelas en mellanhand, i form av exempelvis en internetleverantör, som i objektiv mening anses medverka till upphovsrÀttsintrÄng. I praxis har förbudet kommit att innebÀra att internetleverantörer Älagts att sluta tillhandahÄlla internetuppkoppling till internettjÀnster, vilka möjliggjort spridning av upphovsrÀttsskyddat material.

Denna rapport behandlar logistiska problem i samband med verksamhet for forskning och utveckling. Analys och utvÀrdering har skett pÄ enheten för tillverkning av testprodukter pÄ en av Mölnlyckes centrala utvecklingsenheter, APS. Enheten utvecklar fluffprodukter sÄsom blöjor och trosskydd.Arbetets syfte var bl a att utvÀrdera materialflöde och lagerverksamhet för att definiera olika behov av t ex lager, interna transporter och att föreslÄ ett nytt lagersystem för en ny anlÀggning dit verksamheten inom ett halvÄr skall flytta. Verksamheten Àr i dagslÀget uppdelad pÄ tvÄ anlÀggningar.Analysen utgÄr frÄn en verksamhetsbeskrivning ur vilken en kompletterande problemstÀllningidentifierats. De grundlÀggande problem som urskiljts visade sig vara;? bristfÀllig dokumentation av verksamheten vad avser lagerbokföring och transporter.? bristfÀlliga rutiner vid materialhanteringen.? bristfÀlliga kommunikationer mellan personalen.Analyser och mÀtningar har utförts utifrÄn logistiska modeller och teorier.

Miljöledningssystemet ISO 14001 stÀller krav pÄ att de organisationer som Àr certifierade enligt standarden ska ha tillgÄng till och förstÄ de lagar och andra krav som företaget berörs av. Dessutom mÄste organisationen sÀkerstÀlla att lagkraven efterlevs. Standarden sÀger dock inte hur organisationen ska hantera lagar och andra krav vilket gör att det finns Ätskilliga lösningar. Avgörande orsaker till hur pass bra ett företag kan hantera lagkraven, beror pÄ om det Àr ett stort eller litet företag, vilken typ av verksamhet företaget har samt om det har miljöfokus eller inte. Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Àr en stor koncern med flertalet dotterbolag som har mÄngsidig verksamhet.

Statliga regleringar drabbar oftast smÄ företag hÄrdare Àn större företag. Regleringarna införs för att skapa en vÀlfungerande ekonomi och Àr en nödvÀndighet för att ett samhÀlle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstÄ mellan smÄ företag och myndigheter. Studien har sin utgÄngspunkt frÄn lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rÀttvisare konkurrens pÄ marknaden. Skatteverket Àr de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och dÀrför Àr det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

Statliga regleringar drabbar oftast smÄ företag hÄrdare Àn större företag. Regleringarna införs för att skapa en vÀlfungerande ekonomi och Àr en nödvÀndighet för att ett samhÀlle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstÄ mellan smÄ företag och myndigheter. Studien har sin utgÄngspunkt frÄn lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rÀttvisare konkurrens pÄ marknaden. Skatteverket Àr de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och dÀrför Àr det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

Denna studie handlar om att undersöka om mobil-IT och ÄteranvÀndning av teknisk information, som görs sökbar med hjÀlp av metadata i form av fasettering, kan stödja den dagliga informationsförsörjningen samt lÀrandet i marina sammanhang. Media tablets Àr de informations- och kommunikationsteknologiska enheter som fÄtt stort genomslag pÄ marknaden och som genom att vara bÀrbara kan vara en presentationsyta för att i verksamhetsprocesser fÄ rÀtt information i rÀtt tid pÄ rÀtt plats. Stora mÀngder av information som struktureras i top-down hierarkier orsakar ofta svÄrigheter för personer, som behöver en viss information, att finna den om de inte vet vart i hierarkin de ska leta dÄ sökvÀgarna Àr begrÀnsade Ät ett hÄll. Om information istÀllet mÀrks upp med beskrivande egenskaper formas multipla hierarkier, eller fasetterade hierarkier, som ger sökvÀgar frÄn mer Àn ett hÄll och kan underlÀtta att finna informationen utan vetskap om vart den Àr placerad. Information kan Àven bli enklare att finna om den Àr sökbar pÄ högre detaljnivÄ, det vill sÀga om den interna hierarkin i stora informationsstycken bryts upp och informationen blir topicbaserad och varje topic utgör en sökbar och ÄteranvÀndningsbar del.

Denna studie behandlar IKT och Bild som lÀrandeverktyg. PÄ grund av det studerade omrÄdets komplexibilitet fann vi tidigt att det krÀvdes en omfattande litteraturstudie kring tidigare forskning inom omrÄdena IKT och bild, allra helst eftersom vi utifrÄn vÄrt syfte Àven har fÄtt studera konvergensen mellan IKT och bild i lÀrandesammanhang. Genom litteraturstudier har vi undersökt hur IKT och bild beskrivs som lÀrandeverktyg i styrdokument, rapporter och aktuell forskning. Vi har ocksÄ gjort en empirisk studie med syfte att undersöka hur studenterna i lÀrarutbildningens första termin upplevt IKT och bild som lÀrandeverktyg utifrÄn tre specifika kurser i den första terminens allmÀnna utbildningsomrÄde. I vÄr empiriska studie har studenterna fÄtt reflektera över huvudsakligen följande tre frÄgestÀllningar: Hur de upplevde IKT och Bild innan de pÄbörjade sin utbildning, hur de upplevde IKT och bild som lÀrandeverktyg efter den första terminen samt hur de har sett pÄ IKT och Bild som lÀrandeverktyg i sin kommande lÀrarprofession.

Idag pÄgÄr projekt med ambitioner att förbÀttra vattenhÀnsynen i skogsbruket för att uppfylla de svenska miljömÄlen och vattendirektivet 2000/60/EG. Sveriges skogsbrukshistoria har inneburit en allt mindre tillförsel av död ved till vattendrag. Dessa vedbitar fyller mÄnga olika funktioner i vatten dÄ de exempelvis skapar habitat för mÄnga arter och medför ett mer varierat vattendrag. Denna studie Àr genomförd pÄ Villingsbergs skjutfÀlt, vilket förvaltas av Fortifikationsverket, och syftar till att ta reda pÄ: 1) volym och antal (LWD, eng. large woody debris) grov död ved i vattendrag och kantzoner samt om volymen död ved varierar mellan olika strömordningar, 2) död ved fördelad pÄ nedbrytningsklasser i vattendrag och kantzoner, 3) om den genomsnittliga dimensionen pÄ död ved varierar mellan kantzoner och vattendrag, 4) bestÄndstyp i Fortifikationsverkets kantzoner jÀmfört med riksgenomsnittet, och 5) vilka styrkor, möjligheter, svagheter och risker verktygen blÄ mÄlklassning och NPK+ har. Resultatet frÄn studien visar pÄ en 5-9 gÄnger högre volym LWD i vattendrag jÀmfört med i kantzoner och 10-18 gÄnger högre antal LWD i vattendrag Àn i kantzoner.

Introduktion/Problembakgrund: Earnings management (EM) Àr ett problem för bÄde det enskilda företaget och samhÀllet. EM innebÀr att företagsledningen manipulerar resultatet i syfte att vilseleda externa intressenter. Konsekvenserna av EM Àr ett minskat förtroende för den finansiella rapporteringen, vilket resulterar i en ineffektiv kapitalallokering. Tidigare studier i Nya Zeeland har konstaterat att sammansÀttningen av fastighetsportföljen pÄverkar benÀgenheten till EM. DÀremot gÄr resultatet inte att generalisera i andra lÀnder, eftersom det finns skillnader i lagstiftningen.